Positiva erfarenheter av hur mottagandet av ensamkommande barn fungerar

Många kommuner i Sverige anser att mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar fungerar bra. Det visar länsstyrelsernas gemensamma enkätundersökning om mottagande och etablering av nyanlända flyktingar och ensamkommande barn, META 2014.

En överväldigande majoritet av kommunerna anser att mottagandet har fungerat bra eller mycket bra när det gäller till exempel hem för vård och boende (HVB). Detsamma gäller gode män. Under de senaste tre åren har de positiva erfarenheterna legat oförändrade på höga nivåer. Den nya lag som trädde i kraft 1 januari 2014* innebär att alla kommuner nu har en skyldighet att ta emot ensamkommande barn. Länsstyrelserna ser inte några direkta effekter av lagändringen i årets enkätsvar.  

Det är däremot svårt för kommunerna att hitta familjehem åt ensamkommande barn. I årets enkät uppger över 70 procent att det är svårt eller mycket svårt. En del kommuner signalerar att svårigheterna kommer att fortsätta att öka eftersom antalet anvisade barn ökar kontinuerligt.  

Nästan 60 procent av kommunerna har också svårigheter att tillgodose behoven av särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn. Svårigheterna är mindre när det gäller gode män. Över huvud taget upplever kommunerna ökade svårigheter att uppfylla behoven på flera områden. Precis som i tidigare års undersökningar uppfattar kommunerna också att samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin inte fungerar bra.  

Enkäten omfattar flera områden i mottagandet av nyanlända, förutom mottagandet av ensamkommande barn även hälsa, bosättning, utbildning, fritid samt lokal och regional samverkan. I fråga om samverkan uppger kommunerna att de upplever tidsbrist som ett allt större problem. Det är tredje året som undersökningen genomförs.

* Lag om ändring i lagen 1994:137 om mottagande av asylsökande med flera. (SFS 2013:755).

Rapport: Mottagning och etablering av nyanlända 2014