Låt sälungarna vara i fred

Vi får in en del samtal så här års om sälungar och vad man ska göra när man träffar på en som ser övergiven ut. I de allra flesta fall finns mamman i närheten men kommer inte fram till kuten (sälungen) om det finns människor i närheten. Så det bästa är att lämna kuten ifred.
Två sälar på klipphäll i solnedgång.

Hur länge en kut klarar sig utan sin mamma beror på hur mycket den väger. Om den har fått mycket di (modersmjölk) kan den leva i flera veckor. Om den däremot är mager och inte har diat tillräckligt när den blir övergiven kommer den att dö av svält efter cirka en vecka.

Detta är del i en naturlig process där en andel av kutarna dör varje år. I vissa fall beror det på ren slump men i många fall är det är något fel på kuten.  

Rent generellt gäller att man ska ha tillstånd från Jordbruksverket för att hantera vilda sälar. Vidare måste den som tar in kutar ha utrymmen som är godkända av myndigheterna. För mer information kan man vända sig till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm som utför forskning och övervakning på våra knubbsälar på västkusten på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Vi uppdaterar ständigt om ovanliga storskaliga händelser och akuta situationer i kust- och havsmiljön.

Läs mer på Informationscentralen för Västerhavet.