Social hållbarhet i fokus på konferens om krisberedskap

Närmare 300 personer deltog på konferensen Krissamverkan Västra Götaland den 4 december. Vad innebär ett socialt hållbart samhälle? Hur kan samhällets aktörer skapa förutsättningar för en socialt hållbar samhällsutveckling i dagens Sverige? Dessa och många andra frågor togs upp under temat ”Krisberedskap – för ett hållbart samhälle”.

Det har gått inflation i ordet hållbarhet, inledde Talieh Ashjari, mångfaldsdirektör på Länsstyrelsen. Socialt hållbart är det samhälle där det inte finns strukturer – informella eller formella – som gör att några grupper diskrimineras.

Hon menar att vi måste förflytta oss från den abstrakta nivån till den konkreta, men när vi gör det börjar vi upptäcka var vi tycker olika. För att undvika konflikt går vi då tillbaka till den abstrakta nivån och skriver handlingsplaner. För att komma vidare måste vi våga vara konkreta och våga ta konflikter.

Talieh Ashjari, mångfaldsdirektör på Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Talieh Ashjari, mångfaldsdirektör på Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Vad händer i mötespunkten mellan det globala och det lokala?

Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet, talade om den stora samhällsomdaningen vi är mitt i. Han menar att den består av tre olika processer som flätar ihop det globala med det lokala. Den första processen är globalisering med ökad rörlighet och ökade kontaktytor. Den andra är transnationell migration. Människor lever nomadliknande med sina vardagsliv på flera håll samtidigt. Den tredje processen är urbanisering, människor flyttar in till städerna och när vi lever närmare varandra förstår vi att vi är av samma skrot och korn.

Moderator Sarah Britz och freds- och utvecklingsforskare Hans Abrahamsson.</p>  <h2>Spänningar finns överallt
Moderator Sarah Britz och freds- och utvecklingsforskare Hans Abrahamsson.

Spänningar finns överallt

Nationalstatens förändrade roll skapar rädslor och osäkerhet. Det finns människor som vill tillbaka in i den trygghet de upplevde att nationalstaten innebar. Spänningarna finns överallt, därför är frågan om social hållbarhet så otroligt aktuell, menade Hans Abrahamsson.

En journalistisk utmaning

Journalisten Ulrika By från Dagens Nyheter berättade om svårigheten hon ställts inför som journalist vid rapporteringen från oroligheterna i Stockholmsförorten Husby. Hennes uppfattning är att media bidrog till att göra krisen i Husby till en mycket mer utdragen process än vad den hade behövt vara, bland annat på grund av ”innanförskapet” på hennes redaktion där få ens har varit i området.

Ulrika By, journalist på DN.
Ulrika By, journalist på Dagens Nyheter.

En kostnad som på sikt innebär besparing

Vi kan spara miljoner på att agera och investera i människor innan det har hänt något istället för att reagera i efterhand. Dock vet vi ofta vad en insats kostar, men vi vet nästan aldrig vad det kostar om vi inte gör något. Ingvar Nilsson, nationalekonom, har studerat socioekonomiska kostnader för ohälsa, otrygghet och marginalisering. Han menade att om vi ser till paketet samhälle istället för att dela upp kostnaderna i exempelvis stuprören kommun och landsting ser vi att något som i stupröret ser ut som en utgift kanske i samhällsperspektivet snarare är en långsiktig besparing.

Nationalekonom Ingvar Nilsson.
Nationalekonom Ingvar Nilsson.

Seminarium om dialog som verktyg

På eftermiddagen kunde deltagarna välja mellan tre olika seminarier. ”Toleransprojektet – en framgångsmodell”, där projektets grundare, läraren och författaren Christer Mattsson, berättade om det mångåriga arbetet i Kungälvs kommun för att fånga upp ungdomar som befinner sig i riskzonen för att ansluta sig till nynazistiska rörelser.


Christer Mattsson, lärare, författare och grundare till Toleransprojektet i Kungälv.

Jonas Landgren, forskare vid Chalmers, talade om utmaningen att skapa lägesbilder och få överblick, med utgångspunkt i sina observationer under oroligheterna i Husby

Jonas Landgren, forskare vid Chalmers.
Jonas Landgren, forskare vid Chalmers.

Vid det tredje seminariet berättade kommunikationsstrateg Lina Lundkvist om hur Västra Hisingens stadsdelsförvaltning i Göteborg arbetade med dialog för att skapa trygghet i Biskopsgården när två unga män från området sköts till döds i början av hösten 2013. Ahmed Smesem, Liban Mahamed och Abdirahman Mohamoud arbetade som stadsdelsvärdar under perioden för händelsen. De berättade om sina upplevelser av att befinna sig på två sidor: dels bland de sörjande då offren var bekanta till dem, dels på den offentliga sidan då de i sin roll som stadsdelsvärdar utgjorde ett stöd för invånarna.

Ahmed Smesem, Liban Mahamed, Abdirahman Mohamoud och Lina Lundkvist från stadsdelsförvaltningen
Abdirahman Mohamoud, Liban Mahamed, Ahmed Smesem och Lina Lundkvist från stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen i Göteborg. Vid seminariet medverkade också Jalil Charafi, fältassistent.

Allt är påhittat

Navid Modiri, artist och kommunikatör, avslutade dagen med att prata om hur vi genom att förstå att allt är påhittat själva kan bli sådana som hittar på. Vad händer om vi inser att till exempel rasism och främlingskap är påhittat? Han uppmanade till att skapa samtal som gör skillnad på riktigt. Idag handlar samtalen alltför ofta om vem som har rätt eller fel. Vi måste öppna upp för att förstå mer istället för att debattera och ha rätt.

Navid Modiri, artist och kommunikatör, fick publiken att prova på att krama en främling.
Navid Modiri, artist och kommunikatör, fick publiken att prova på att krama en främling.

Föreläsarpresentationer<

 

Närmare 300 personer deltog i konferensen den 4 december. Säkerhetssamordnare, kommunikatörer, integrationssamordnare, folkhälsosamordnare, brottsförebyggare var några av yrkesgrupperna som fanns representerade på Gothia Towers.

5 december för säkerhetssamordnare

Den 5 december fortsatte säkerhetssamordnarna med ett program. Dagen inleddes med att Susanne Johansson, socionom, och Åsa Sandberg, integrationssamordnare, berättade om projektet Connect Falköping som ska bidra till ökad trygghet och trivsel i ett bostadsområde i Falköping. Eija Suhonen, beredskapshandläggare på Länsstyrelsen presenterade en modell som kan användas som stöd i arbetet med att identifiera sociala riskfaktorer.


Susanne Johansson, socionom, och Åsa Sandberg, integrationssamordnare i Falköpings kommun.

Föreläsarpresentationer

Föreläsarpresentationerna från huvudkonferensen den 4 december och säkerhetssamordnarkonferensen den 5 december hittar du i högerboxen på den här sidan.

Ta del av några deltagares röster från dagen som berättar vad de tog med sig från konferensen. Mer information kan du hitta i konferensprogrammet.

Tack alla som deltog!

Krissamverkan Västra Götaland arrangeras av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Länsstyrelsen har det geografiska områdesansvaret för krishantering på länsnivå. Den årliga konferensen Krissamverkan Västra Götaland ska bidra med kunskap, kontakter och erfarenheter som stärker länets krisberedskap.

Text: Josefin Levander
Foto: Jan Mogol, Karin Ladberg och Maria Göranson


Föreläsarpresentationer 4/12 2014


Föreläsarpresentationer 5/12 2014