Bestämmelser och råd när du anlägger våtmark

Våtmarker fyller många funktioner och har ett stort värde i landskapet och för markägaren. För att du ska bli nöjd med din nyanlagda våtmark, krävs att du i förväg har tänkt igenom vilken funktion den ska ha. Våtmarken ska också anläggas i enlighet med olika bestämmelser och byggas säkert så att den inte riskerar att skada något allmänt eller enskilt intresse. Skötsel är A och O för att våtmarkens funktion ska fungera.
Våtmark i Synnerby

Olika typer av våtmarker

Det finns många olika typer av våtmarker exempelvis, våtmark för att minska näringsläckaget, fågelvåtmark, översilningsmark, viltvatten, kräftdamm, små våtmarksmiljöer för den biologiska mångfalden eller för bevattning.

Innan du anlägger din våtmark är det viktigt att du vet vilket syfte du har med den så att du får en väl fungerande våtmark. Exempelvis ska inte våtmarker som är avsedda för groddjur innehålla fisk eller kräftor. I en våtmark som anlagts med syfte att minska läckage från växtnäring är det olämpligt att sätta in fisk och/eller kräftor och att utfordra fisk och fågel. Fisk i våtmarker sätter sediment med näringsämnen i rörelse samt påverkar fågellivet negativt genom konkurrens om samma föda.

Utformning av våtmarken

En anlagd våtmark kan utsättas för stora krafter från vattnet och isbildning, därför är det viktigt att den byggs säkert. Tänk därför på att anlita en sakkunnig inför projekteringen så att du långsiktigt säkerställer vattenförhållandena i våtmarken.

Du som verksamhetsutövare är skyldig att förvissa dig om att markstabiliteten i området inte försämras till följd av våtmarksanläggningen.

Planeringsunderlag

Allmänna intressen

Vid anläggande av våtmark ska du ta hänsyn till allmänna intressen. Det är inte alltid så lätt att hitta ett våtmarksläge som inte berör ett sådant intresse. På Länsstyrelsen finns det GIS-baserat kartmaterial att tillgå vid bedömning av områdets lämplighet som våtmark med avseende på allmänna intressen. Exempel på allmänna intressen är värdefull natur som lövskog, våtmarksinventeringen och ängs- och hagmarks-inventeringen, naturreservat, Natura 2000-områden, artfynd av hotade arter, strandskyddade områden och kulturmiljö-intressen med fornlämningar och kulturhistoriska minnen i landskapet.

Andra skikt som används är exempelvis planlagda områden för infrastruktur och historiskt material med våtmark och sjö. Vid bedömning av ett våtmarksläge tas även hänsyn till fiskeintresset.

För att ta reda på om ditt våtmarksläge rör något allmänt intresse kan du gå in och söka på informationskartan.

Ett starkt allmänt intresse kan ibland stå i direkt intressekonflikt med anläggande av våtmark på en speciell plats. Exempel på sådana allmänna intressen som kan kräva hänsyn eller utgöra hinder vid en våtmarksanläggning är:

  • Fiskeintresset
  • Dämning i större bäckar och rinnande vattendrag
  • Biotopskyddade vattendrag
  • Kulturhistoriska lämningar
  • Natura 2000-områden
  • Naturreservat
  • Nyckelbiotoper
  • Naturbetesmarker
  • Naturliga våtmarker/ sumpskogar
  • Biotopskyddade stenmurar och stenrösen
Alsumpskog, en naturlig våtmark. Foto: Anna-Lena Berggren-Drotz

I en alsumpskog eller i annan redan naturlig våtmark är det inte lämpligt att gräva en ny våtmark. Här finns redan höga naturvärden

Enskilda intressen

Ett våtmarksläge får inte heller skada ett enskilt intresse på annans mark. Om den planerade våtmarken kommer att ligga nära dina grannars fastigheter krävs ett godkännande från de fastighetsägarna.

Vid våtmarksanläggning inom ett markavvattningsföretag krävs alltid företagets godkännande och ibland tillstånd eller ny omprövning.

Bestämmelser som rör anläggande av våtmark

Till ett utfärdat beslut om anläggande av våtmark finns ofta andra tillstånd och beslut kopplade. Ett urval av dessa redovisas här: 

  • Utplantering av fisk och kräftor: Enligt bestämmelserna i 2
    kap 16 § förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen: För att sätta ut eller flytta fisk eller kräftor från ett vattenområde till ett annat eller för att anlägga och driva en fisk- eller kräftodling krävs tillstånd av Länsstyrelsen.
  • Bevattning: Bevattning av jordbruksmark är anmälningspliktig eller tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap 9 § miljöbalken. Vatten ur anlagda våtmarker/dammar kan därför inte fritt användas för bevattning. 
  • Täktverksamhet: Enligt bestämmelserna i 9 kap 6 § miljöbalken, bilaga till förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: får täkt för annat ändamål än markinnehavarens husbehov inte ske utan Länsstyrelsens tillstånd.
  • Energiutvinning: Enligt 17 § i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska anmälan göras till kommunen innan inrättning av värmepumpsanläggning. 
  • Kulturmiljövärden: Enligt kulturminneslagen är det förbjudet att
    skada eller täcka över en fast fornlämning eller ett fornlämningsområde. Vid val av plats för upplag eller deponering av schaktmassor bör samråd ske med Länsstyrelsen.
  • Rådighet: Verksamhetsutövaren måste ha rådighet* över vattnet i aktuellt område och ansvarar själv för att se till att ha rådighet över vattnet där åtgärderna ska utföras.
     *förfoganderätt, bestämmanderätt, kan vara fastighetsägaren eller någon annan.

Skötsel och underhållsskyldighet

Ägaren till en vattenanläggning är skyldig att underhålla vattenanläggningen så att skada inte uppkommer på allmänna eller enskilda intressen genom ändrade vattenförhållanden (11 kap miljöbalken).

Utan skötsel växer din våtmark igen och tappar sin funktion. Därför bör du redan i planeringsskedet skapa bra förutsättningar för att sköta våtmarken. Utforma stränderna och vallarna så att du kan slå dessa. En mycket värdefull skötselmetod är att hålla stranden öppen med hjälp av betesdjur. Strandzonen ska då helst vara jämn och flack. Dammar med litet vattendjup bör ha ett urtappningssystem som möjliggör uttorkning under sensommaren, ett bra sätt att hindra våtmarken från att helt växa igen.

Litteratur och information om våtmarker:

• Att praktiskt anlägga en våtmark, att praktiskt sköta en våtmark, samt fågelvåtmarker och våtmarksfåglar, skrivna av Hushållningssällskapet i Halland. Litteratur kan beställas genom HS speciella webbplats för våtmarker, Wetlands

• Analys av småvattenförekomster och våtmarksarter i odlingslandskapet i Västra Götalands län, Rapport 2008:97 Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

• Historiska våtmarker i Västra Götalands län – med hjälp av den kombinerade jord- och bergartskartan, Rapport 2008:96 Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

• Jordbruksinvallningarnas framtid vid Vänern och ån Tidan – underhåll, utbyggnad eller överföring till våtmark? Rapport 2008:92 Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

• Kortversion av "Den kulturella våtmarken – rapport 2008:51" Rapport 2008:95 Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

• Kvalitetskriterier för våtmarker i odlingslandskapet, Naturvårdsverkets Rapport 5926, "Rätt våtmark på rätt plats". 

• Våtmarksboken – skapande och nyttjande av värdefulla våtmarker, K.Tonderski, S.Weisner, J.Landin, H.Oscarsson. (2002) VASTRA rapport 3. ISBN: 91-631-2737-7.

• Arter knutna till våtmarker. ArtDatabankens rapport Arter & naturtyper i habitatdirektivet - tillståndet i Sverige 2007.

Hornborgasjön 

Greppa näringen

Kristianstad vattenrike

Svensk våtmarksfond