Bryggor

Här hittar du information om vilka regler som gäller och vad du bör tänka på vid nyanläggning, reparation, utökning eller byte av en brygga.

Om du vill anlägga en bygga behöver du oftast göra en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen, som prövar om bryggan är lämplig eller inte. Vid prövningen bedömer Länsstyrelsen bryggans påverkan på vattenmiljön vilket bland annat avgörs av naturvärden, materialval, beskuggning, vattengenomströmning, erosion, båttrafik och förekomst av föroreningar inom vattenområdet. Länsstyrelsen förelägger ofta om försiktighetsmått för den anmälda åtgärden.

Att tänka på:

  • Påverkan på allmänna eller enskilda intressen. Allmänna intressen kan vara t.ex. fågelliv, fiskförekomst, områdesbestämmelser/skydd, kulturlämningar, ledningsdragningar, badplatser, strandskydd m.m. Enskilda intressen kan vara grannar, andra bryggägare, vattenrättsägare, fastighetsägare m.fl.
  • Typ av brygga, flyt- eller pålad brygga, syftet med bryggan, vilka material och vilken storlek behövs, hur ska arbetet utföras och hur ska bryggan hållas i sitt läge (fastsättning)?
  • Kontrollera djupet där bryggan ska byggas. Tänk på att båten ska kunna gå in till bryggan utan att en muddring behövs. Större och mer djupgående båtar hänvisas till etablerade hamnar med djupare vatten än små enskilda bryggor.
  • Kontakta kommunen för eventuell strandskyddsdispens och bygglovsbeslut.
  • När ovanstående är klart kan anmälan om vattenverksamhet lämnas till Länsstyrelsen.
  • Var ute i god tid!

Val av brygga 

I vattenområden grundare än cirka 2,5 meter har i allmänhet pålade bryggor mindre inverkan på vattenmiljön än flytbryggor. En flytbrygga vilar på vattenytan och är vanligen förankrad med antingen pålar eller betongankare. Syftet med bryggan kan vara att dämpa vågornas kraft (vågbrytare), utgöra förtöjningsplats för båtar eller fungera som badbrygga.

Flytbryggor kräver ett visst vattendjup för att inte påverka botten och skadas av vågor. En olämpligt placerad flytbrygga kan påverka bottenmiljöerna negativt. Grunda vikar med mjukbotten är olämpliga att exploatera då grundområdena är våra viktigaste yngelplatser för många fiskarter.

En pålad brygga påverkar inte vattengenomströmningen på samma sätt som en flytande konstruktion. Pålarna till en brygga kan antingen utgöras av impregnerat trä, järnbalk eller stålrör ingjutna i polyetenrör. Kreosotbehandlade pålar har en negativ miljöpåverkan då de läcker tjära som innehåller miljöfarliga ämnen. Kreosot lagras i levande organismer (bioackumuleras) och är mycket giftigt för vattenlevande växter och djur. Tryckimpregnerade träpålar innehåller farliga ämnen såsom koppar, krom, arsenik och brom. Dessa ämnen är också väldigt giftiga för vattenlevande växter och djur. 

Föreskrifter

Du kan läsa mer om vilka regler som gäller för träskyddsbehandlat virke i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer och Naturvårdsverkets föreskrifter om träskyddsbehandling (NFS 2001:6 konsoliderad) samt i Reach-förordningen bilaga XVII.

Ansökan om tillstånd

För större bryggor eller om motstående enskilda intressen finns så krävs en tillståndsprövning av vattenverksamheten. Tillstånd prövas av Mark-och miljödomstolen. En tillståndsansökan ska bland annat innehålla en samrådsredogörelse, teknisk beskrivning och en miljökonsekvensbeskrivning. Processen inleds med ett samråd med Länsstyrelsen och enskilt berörda. Mer information om tillstånd till vattenverksamhet hittar du via länken i högerboxen.

Strandskyddsdispens, andra dispenser och tillstånd

Om platsen omfattas av något områdesskydd kan även andra dispenser, exempelvis strandskyddsdispens, eller tillstånd behövas. Information om detta nås från länken i högerboxen.

En brygga kan även kräva bygglov från kommunen. Ta kontakt med kommunens byggnadskontor för mer information.