Bortledning av yt- eller grundvatten

Bortledning av yt- eller grundvatten sker främst för dricksvattenförsörjning, men även för bevattning, industriprocesser och utvinning av värme eller kyla, samt i skadeförebyggande och skadeavhjälpande syfte. Oftast krävs tillstånd eller anmälan.

Ytvattenuttag

För att få leda bort ytvatten krävs oftast tillstånd. Om det rör sig om begränsade mängder kan vattenverksamheten istället anmälas till länsstyrelsen. Anmälningsplikten gäller för [§]:

  • Bortledande av högst 600 m3 ytvatten per dygn från ett vattendrag, dock högst 100 000 m3 per år, eller utförande av anläggningar för detta.
  • Bortledande av högst 1 000 m3 ytvatten per dygn från ett annat vattenområde än vattendrag, dock högst 200 000 m3 per år, eller utförande av anläggningar för detta.

Ytvattenuttag kan påverka vattenförhållandena negativt. Exempelvis kan vattennivåer i dammar och sjöar sänkas och bottnar friläggas, vattendrag sina, levnadsförhållanden för växter och djur nedströms försämras, vandrande fisk hindras vid dämning, och användare nedströms få mindre vatten.

Exempel på uppgifter och underlag som kan behövas i anmälan/tillståndsansökan:

  • Beskrivning av påverkan på vattennivåer i vattendrag, dammar eller sjöar.
  • Undersökning av biologiska värden (växter och djur)  nedströms det planerade uttaget  samt bedömning av om uttaget medför en försämring av levnadsförhållandena.
  • Beskrivning av risken för att användare nedströms får mindre vatten.
  • Kontroll och bedömning av vid vilka flöden och/eller vattennivåer vattenuttag kan göras utan risk för skada uppkommer på punkterna ovan.

Grundvattenuttag

Bortledande av grundvatten kräver alltid tillstånd, med ett undantag som du kan läsa mer om längre ner på sidan. Tillstånd krävs inte heller om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena [§]. Det är du som verksamhetsutövare som ansvarar för att göra denna bedömning.

Grundvattenuttag görs antingen ur jord eller ur berg. Vid bedömning av konsekvenserna av ett grundvattenuttag är det viktigt att identifiera påverkansområdet. Exempel på konsekvenser är att närliggande vattentäkter eller vattendrag sinar, att våtmarker och dammar torkar ut och att sättningar i marken (i områden med lera) uppstår och skadar byggnader.

Kommunen kan besluta om tillståndsplikt för enskilda brunnar inom vissa geografiska områden, exempelvis om problem finns med saltvatteninträngning eller vattentillgång.

Exempel på uppgifter och underlag som kan behövas i tillståndsansökan:

  • Beskrivning av påverkan på vattennivån för närliggande brunnar, vattendrag, våtmarker och dammar.
  • Vattenbalansberäkning
  • Dokumenterad provpumpning och beräknad avsänkningstratt
  • Beskrivning av risk för sättningar i byggnader

Undantag från tillståndsplikt

En vattentäkt för en en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning kräver inte tillstånd eller anmälan [§].

Vad räknas som vattentäkt?

Begreppet vattentäkt definieras som bortledande av ytvatten eller grundvatten för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning [§].

Bevattningsförbud

Under torrperioder och perioder med mycket låga flöden kan länsstyrelsen besluta att bevattningsförbud ska råda inom ett visst geografiskt område.