Frågor och svar om prövning av vattenverksamhet

På denna sida hittar du vanliga frågor och svar om vilka prövningar som kan krävas för olika typer av vattenverksamheter - se rubrikerna nedan.

Övergripande information om olika prövningar av vattenverksamhet

Vattenverksamheter regleras i 11 kap. i Miljöbalken. Huvudregeln är att tillstånd krävs för vattenverksamhet (enligt 11 kap 9 § miljöbalken), vilket prövas av Mark- och miljödomstolen. Prövningen i domstolen ska föregås av ett samråd med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Läs mer om tillstånd till vattenverksamhet.

För många mindre vattenverksamheter räcker det, istället för att söka tillstånd, att du gör en anmälan (enligt 11 kap 9 a § miljöbalken) till Länsstyrelsen. Åtgärder som omfattas av anmälningsplikten framgår av 19 § i förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m., se lista över anmälningspliktig vattenverksamhet. Läs mer om anmälan om vattenverksamhet.

Det finns möjlighet till undantag från tillstånds- och anmälningsplikten om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena (11 kap. 12 § miljöbalken). Det är du som verksamhetsutövare som har ansvaret att visa om undantagsmöjligheten kan användas. Länsstyrelsen kan hjälpa till med den bedömningen, men kan inte ge något formellt bindande besked om undantagsregeln är tillämplig på en enskild verksamhet.

Om man utför en vattenverksamhet utan tillstånd eller anmälan så gör man det på egen risk. Verksamhetsutövaren har fullt juridiskt ansvar för eventuella skador som uppstår. Om skador skulle uppkomma på allmänna eller enskilda intressen kan Länsstyrelsen komma att vidta tillsynsåtgärder och ställa krav på rättelse. Det finns också vissa typer av vattenverksamheter som alltid är undantagna från anmälnings- och tillståndsplikten. Läs mer om undantag från tillstånds- och anmälningsplikten.

Kräver vattenverksamhet även dispens från strandskyddsbestämmelserna?

Om en åtgärd ska utföras inom strandskyddat område så kan den också kräva strandskyddsdispens. Inom strandskyddat område får t.ex. inte nya byggnader uppföras, eller andra anläggningar/anordningar utföras om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt. Inom strandskyddat område får inte heller åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Dessa typer av åtgärder kräver således först en strandskyddsdispens för att få utföras.

 Om strandskyddsdispens krävs så är det den berörda kommunen som gör dispensprövningen om platsen inte omfattas av något annat områdesskydd, t.ex. naturreservat, nationalpark eller Natura 2000-område. Om platsen är strandskyddad och också berörs av ett annat områdesskydd (och i vissa andra fall) är det istället Länsstyrelsen som prövar strandskyddsdispensen. Läs mer om strandskydd och strandskyddsdispens samt dispenser och tillstånd som kan behövas.

Jag har fått en strandskyddsdispens från kommunen, behöver jag också anmäla åtgärden till Länsstyrelsen?

Om åtgärden du vill utföra är en vattenverksamhet så räcker det oftast inte att du har fått en strandskyddsdispens, utan åtgärden behöver också prövas enligt lagstiftningen om vattenverksamheter. Läs mer om vattenverksamhet – vad gäller?

Jag vill anlägga/bygga ut en brygga, vilken prövning krävs för det?

Anläggande av nya bryggor eller utbyggnad av befintliga bryggor, är en vattenverksamhet som i de flesta fall behöver anmälas till Länsstyrelsen. Om den berörda platsen är strandskyddad kan åtgärden också kräva en strandskyddsdispens. Läs mer om vattenverksamhet - vad gäller?, dispenser och tillstånd som kan behövas.

Jag vill anlägga en våtmark, behöver jag tillstånd till det?

Om du vill anlägga en våtmark där vattenområdet har en yta som inte överstiger 5 hektar, så ska du skicka in en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen. Om våtmarken blir större än så, så krävs det tillstånd till vattenverksamhet vilket söks hos Mark- och miljödomstolen. Om det är uppbenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena, så behövs inte anmälan eller tillstånd. Det är du som verksamhetsutövare som avgör om denna undantagsregel kan tillämpas i ditt fall. Läs mer om att anlägga våtmark.

Jag ska anlägga/byta ut en vägtrumma. Vilken prövning behövs för det?

Anläggning av nya vägtrummor i vattendrag eller utbyte av befintliga vägtrummor är en vattenverksamhet som i de flesta fall behöver anmälas till Länsstyrelsen. Läs mer om vattenverksamhet – vad gäller?

Ett dike på min fastighet har växt igen och behöver rensas. Behöver det anmälas till Länsstyrelsen?

Det ingår i ditt underhållsansvar att rensa ett dike på din egen fastighet. Rensning är en åtgärd som utförs för att bibehålla vattnets djup och läge, och innebär avlägsnande av exempelvis växtlighet och rotfilt ner till samma djup och bredd som diket ursprungligen hade. Om fisket kan skadas så ska åtgärden anmälas till Länsstyrelsen innan arbetena påbörjas. Vid rensningar ska du alltid tänka på att utföra arbetet med minsta möjliga störning på växt- och djurliv och så att grumling minimeras.

Om man ändrar djup, bredd eller släntlutningar på ett dike så utgör åtgärden markavvattning, om syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål. Markavvattning är förbjudet i hela Västra Götalands län, och kräver både dispens och tillstånd för att få utföras. Läs mer om rensning.

Vad gäller för anläggning av sjövärmesystem?

Anläggning av slutna sjövärmesystem (ej vattentäkt) i vattenområde definieras varken som anmälnings- eller tillståndspliktig vattenverksamhet. Sjövärmesystem är miljöfarlig verksamhet som ska anmälas till kommunen. Det kan även krävas dispens från strandskyddsbestämmelserna.

Hur hanterar jag mina muddermassor?

Om du planerar att lägga upp muddermassor på land så ska detta först anmälas till kommunen. Dumpning av muddermassor i vattenområde är förbjudet. Dispens från detta förbud kan sökas hos Länsstyrelsen. Läs mer om dumpning och dumpningsdispens.

Hur får jag reda på om det behövs några andra tillstånd för att göra det jag tänkt?

I vissa fall räcker det inte med att en åtgärd prövas enligt lagstiftningen om vattenverksamhet, utan åtgärden kan också behöva prövas enligt andra lagstiftningar. Det enklaste sättet att ta reda på om din åtgärd också kräver annan prövning, är att läsa på Länsstyrelsens hemsida om olika områdesskydd och vad som är tillåtet eller förbjudet där, och vad som kan kräva dispens eller tillstånd. Du kan också läsa på kommunens hemsida eller kontakta kommunen.

Om den berörda platsen är strandskyddad och den även omfattas av något annat områdesskydd så kan Länsstyrelsen behöva göra en prövning av strandskyddsdispens. Det kan också behövas tillstånd eller dispens enligt andra områdesskydd, t.ex. biotopskyddsdispens, dispens/tillstånd enligt naturreservat eller vattenskyddsområde, eller Natura 2000-tillstånd. Om du planerar att dumpa massor i vattenområde så behöver du först ansöka om dumpningsdispens hos Länsstyrelsen.
Läs mer om dispenser och tillstånd som kan behövas, strandskydd, tillstånd och dispenser inom skyddade områden samt dumpning och dumpningsdispens.

Vissa åtgärder kräver att du får någon form av beslut från kommunen. Om den berörda platsen är strandskyddad och den inte omfattas av något annat områdesskydd (t.ex. naturreservat, nationalpark eller Natura 2000-område) så kan du behöva en strandskyddsdispens av kommunen. Om din planerade åtgärd berörs av ett vattenskyddsområde så kan åtgärden kräva anmälan, tillstånd eller dispens enligt vattenskyddsområdets föreskrifter. Vissa anläggningar kräver också bygglov, och om du vill lägga upp massor på land så kräver detta en anmälan till kommunen. Om du är osäker på vad som gäller i ditt fall, ta då kontakt med kommunen.