Sågverksprojekt

Länsstyrelsen arbetar tillsammans med kommunerna med ett projekt inriktat på sågverk där doppning med klorfenoler tidigare har skett. Projektet är inriktat mot både sågverk som är i drift och sådana som är nedlagda. I första hand arbetar vi med sågverk där det finns ansvariga kvar. Målsättningen med projektet är att undersöka sågverkstomter som misstänks vara förorenade med dioxin och klorfenoler.
Grundvattenrör på nedlagt sågverk

Doppning av trävirke
Doppning är en behandling av trävirke som skedde vid vissa sågverk. Det finns risk för blånadsskador (mögel) om inte virket torkar tillräckligt snabbt. Virket doppades därför i doppningsmedel för att skyddas mot mögel- och blånadssvampar. Behovet av doppning minskade när fler och fler sågverk började anlägga virkestorkar med värme i istället för torkning utomhus. Många doppningsmedel innehöll olika klorfenoler, bland annat pentaklorfenol. Träskyddsmedel med klorfenoler innehöll ofta dioxiner som förorening. Bekämpningsmedel med klorfenoler som förbjöds 1977.

Doppningen gick vanligtvis till så att buntar med virke sänktes ner i ett stort kar med doppningsvätska. Efter några minuter var behandlingen klar och virket lyftes upp och fick rinna av ovanför karet. Virkesbunten kördes sedan ut med truck för lagring på ett virkesupplag. Spill och dropp av doppningsmedel på marken skedde om virkesbunten inte fick rinna av tillräckligt lång tid ovanför karet. Karet riskerade dessutom att svämma över, till exempel vid regn. Längre tillbaka i tiden, innan truckar infördes på sågverken, kunde inte hela buntar med virke doppas. Olika metoder med styckevis doppning och sprutning av virke med träskyddsmedel förekom då.  

Behov av undersökningar
När det funnits doppning i ett område behöver marken undersökas för att kontrollera om det finns föroreningar kvar. Vid den första provtagningen försöker man hitta platser med kraftigast föroreningar, bland annat vid platser för doppningskar, tryckimpregnering, upplagsplatser och platser där avfallsprodukter som slam/rester från doppningsanläggningen har hanterats. Undersökningen bör omfatta provtagning av klorfenoler och dioxin i mark och grundvatten och i vissa fall även ytvatten och sediment. Eventuellt behöver även andra föroreningar undersökas, till exempel vid platser där smörjning med oljor förekommit.

Många undersökningar har tidigare inte omfattat dioxinprovtagning. De senaste åren har det visat sig att även om halterna av pentaklorfenol är låga så kan dioxinhalterna vara mycket höga. Det finns därför anledning att undersöka dioxinhalterna vid före detta doppningsanläggningar även om tidigare undersökningar gjorts avseende klorfenolor.

Dioxin och klorfenoler
Dioxiner binds mycket hårt till partiklar i marken och är därmed inte speciellt rörliga. Lösligheten i vatten är låg och nedbrytningen är mycket långsam. Man hittar därför i allmänhet dioxinet ytligt i marken vid den plats där till exempel spill eller dropp av dioxinhaltiga vätskor skett. Dioxiner är cancerogena och hormonstörande.

Pentaklorfenol är något vattenlösligt, är mer rörligt och bryts ner lättare än dioxiner. Klorfenoler ger irritation av hud och andningsvägar och de typer av klorfenoler som har många kloratomer är konstaterat cancerogena. Effekter på lever och njure har påvisats. Pentaklorfenol är mycket giftigt för organismer som lever i vatten.

​Ett PM om sågverk beträffande provtagningsplaner, analyser mm som har tagits fram inom projektet.