Innehåll i slam från avloppsreningsverk

Kommunala avloppsreningsverk tar emot avloppsvatten från hushåll, industri och inläckande dag- och dräneringsvatten. Utöver biologiskt nedbrytbara ämnen och närsalter, som reningsverken är konstruerade för att ta hand om, finns en rad andra ämnen i vattnet. Exempelvis metaller och organiska miljögifter. En del går rakt igenom reningsverket och följer med det renade vattnet ut i miljön. Annat avskiljs och hamnar i slammet.

De flesta reningsverk analyserar och redovisar varje år några metaller samt några organiska ämnen i slammet i miljörapporten. Detta ger möjlighet att följa trender lokalt, regionalt och nationellt. Vidare kan också slam från olika reningsverk jämföras med varandra.  

Innehållet i slammet av föroreningar kan ge indikationer på hur dessa ämnen förekommer rent generellt i samhället. Men resultatet i det enskilda fallet kan också bero på vilka särskilda utsläpp som eventuellt kan finnas lokalt från till exempel miljöfarliga verksamheter eller förorenade områden. Hur arbetet med förebyggande åtgärder för att se till att föroreningar tas omhand på annat sätt eller byts ut eller renas på plats så de inte tillförs avloppet (så kallat uppströmsarbete) bedrivs påverkar också mängden föroreningar som tillförs reningsverket.  

I ett långsiktligt perspektiv har halter av de metaller och organiska ämnen som analyserats löpande under lång tid sjunkit. Variationerna av olika ämnen kan dock i det enskilda fallet fortsatt vara relativt stora. Detta kan bero på olika faktorer där en del kan vara enkla och billiga att åtgärda medan andra kan vara dyra och komplicerade.  

På vissa reningsverk sker ytterligare undersökningar av slammet. Detta sker inom ramen för nationell miljöövervakning.  

Sammanställning för år 2012  

Länsstyrelsen har med hjälp av statistik från SCB, som hämtat uppgifter från Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP) för år 2012, gjort sammanställningar över innehåll av de parametrar som vanligtvis mäts i reningsverkens slam i länet. Översiktligt kan läget sammanfattas med att de flesta klarar gränsvärdena för metaller för att få använda slammet på åkermark, men att spännvidden av förekommande halter visar på att det fortfarande finns förbättringsmöjligheter att minska halter.  

Att presentera halter i slammet i fallande skala kan utifrån de olika anläggningarnas förutsättningar vara att på sätt och vis ”blanda äpplen och päron”, och att sedan jämföra dessa. Vår förhoppning med att publicera redovisningen på detta sätt är att vi översiktligt ger information om slammets innehåll gentemot andra slam. I det långa perspektivet är det dock en historisk jämförelse mot det egna slammet som ger den bästa jämförelsen utifrån exempelvis uppnådda resultat efter uppströmsarbete eller andra åtgärder. Det bör kanske påpekas att diagrammen är gjorda på ett specifikt år och att ingen hänsyn tas till årsvariationer i diagrammen.

Sammanställningen finns att hämta som diagram i Metaller i slam 2012, kommunvisa sammanställningar.