Tvåstegsdiken

Tvåstegsdiken fångar näring och minskar risken för översvämning. Åtgärden är lämplig på åkermark som dräneras med öppna diken.

Skillnaden mellan ett tvåstegsdike och ett vanligt dike är att ett tvåstegsdike har utvidgade dikeskanter som ett slags trappsteg eller platåer på sidorna, istället för helt släta sidor från dikesbotten till marknivå. De brukar kallas tvåstegsdiken för att dikesslänterna är tvådelade som i ett trappsteg.

Vid normala flöden går vattnet nere i fåran och vid högre flöden stiger vattnet upp på platåerna. Tanken är att dikets utformning ska efterlikna naturliga vattendrag med en mittfåra omgivet av ett svämplan.

Tvåstegsdiken fångar näring och minskar risken för översvämning. Åtgärden är lämplig på åkermark som dräneras med öppna diken. 

Genom den gräsbevuxna platån/trappsteget blir dikeskanten mer stabil i tvåstegsdiket och risken för erosion i dikesväggen minskar. Underhållsinsatser brukar därför minska med tvåstegsdiken. Diket klarar också högre flöden utan att svämma över eftersom det görs bredare. Den djupa delen av diket är ofta smalare än i ett vanligt dike vilket leder till att det är mindre risk för att den blir helt torr under sommarhalvåret och vattendjupet blir då tillräckligt för att vattenlevande djur ska överleva.

När vattennivån några gånger per år stiger upp och rinner ut över de gräsbevuxna platåerna sker växtupptag, kväveavgång liksom sedimentation, och minskar därmed belastningen av näringsämnen på vatten nedströms. De gräsbevuxna platåerna bidrar också till en ökad biologisk mångfald. Ett alternativ är att bara göra ena sidan som tvåsteg. Till exempel om det finns beskuggande träd kan det vara en fördel att bevara dem på ena sidan.

Nackdelar med ett tvåstegsdike är att det kräver mer odlingsmark i anspråk och är betydligt dyrare att anlägga än ett vanligt dike.

Bidrag och tillstånd

Landsbygdsprogrammet föreslår ett särskilt miljöinvesteringsstöd för tvåstegsdiken, och går det igenom så kommer man troligtvis kunna söka medel från januari 2016.

Att anlägga ett tvåstegsdike räknas som vattenverksamhet (enligt miljöbalken). Kontakta därför alltid länsstyrelsen eftersom tillstånd kan behövas för vattenverksamhet eller markavvattning. Markavvattning kan det vara om diket fördjupas eller tvärsektionen blir större. Om det aktuella diket ingår i ett markavvattningsföretag kan det finnas en fastställd dikessektion där läge och djup inte får avvika. Då krävs en omprövning av dikningsföretaget.

Det är viktigt att arbetssätt och arbetstid anpassas för att minska miljöpåverkan vid anläggandet. Hänsyn behöver till exempel tas till vilken typ av mark det är för att minska påverkan från grumlingen samt anpassa tiden på året för att minska påverkan på biologin som finns i vattnet.

Diken som är lämpliga

Diken som är lämpliga för att göra om till tvåstegsdiken är diken som:

  • visar tecken på instabilitet, såsom skred och erosion (marken är mer känslig för erosion och grumling i finkorniga jordar och torvjordar)
  • svämmar över vid måttliga till höga flöden
  • har litet avstånd mellan botten och markytan
  • saknar trädvegetation
  • inte påverkas i stor utsträckning av uppdämning från dammar, sjöar och trummor etc.
  • finns i områden med intensivt jordbruk
  • ligger uppströms recipienter som är känsliga för näringsämnen
  • inte ligger uppströms våtmarker
  • är längre än ca 1 km
  • omges av mark som är lämplig för uppfyllnad av dikesmassorna

Det finns ännu få tvåstegsdiken i Sverige, de flesta erfarenheter finns utomlands. I Sverige finns ett fåtal i Skåne, Hallands, Kalmar, Östergötlands och Södermanlands län.

Foton på tvåstegsdiken

Tvåstegsdike
Tvåstegsdike utanför Gamleby i Kalmar län. Foto: Anna Ek