Goda exempel

För att uppnå ett bra resultat med en anlagd våtmark måste man i förväg bestämma sig för vilket/vilka syften våtmarken ska ha.

En våtmark kan exempelvis anläggas för att minska näringsläckaget från jordbruksmarker, utgöra en fågelvåtmark, småvatten för exempelvis groddjur, viltvatten, översilningsmarker för näringsretention eller bevattningsdamm.

Nyanlagda och restaurerade våtmarker:

Nyanlagd närsaltsfälla med fiskväg och vattenorganismpassage

En effektiv närsaltsfälla utformas så att vatten med hög halt av närsalter tillåts strömma igenom våtmarken. Tillrinningsområden med stor andel åkermark ger en högre rening. Vattnets uppehållstid i våtmarken bör vara 2-3 dygn, för att reningen ska bli effektiv. Våtmarken bör ha en rik växtlighet men ska inte vara helt igenväxt. Konstruera utloppet så att det näringsrika bottenslammet inte följer med utloppsvattnet.

Vid anläggning i rinnande vattendrag ska man alltid skapa en vattenorganism-passage och/eller en fiskväg, för att våtmarken inte skall utgöra vandringshinder för vattenlevande organismer.

Fisk- och vattenorganismpassage
Exempel på fisk- och vattenorganismpassage. Foto: Anna-Lena Berggren-Drotz

Bevattningsdamm

En bevattningsdamm kan utformas så att den även fungerar som en effektiv närsaltsfälla och i viss utsträckning vara en tillgång för fåglar och vilt. Det krävs dock att man utformar slänterna och stränderna mjukt och oregelbundet och att det finns vegetation och buskar i dammens omgivningar till skydd för viltet.

Restaurerad våtmark

Vid restaurering av en historiskt gammal våtmark eller sjösänkningsföretag krävs ofta tillstånd för vattenverksamheten, eftersom de flesta utdikade större våtmarkerna ingår i markavvattningsföretag. En sådan tillståndsprövning i miljödomstolen kan drivas av en samfällighet, kommun eller privatperson.

Hornborgasjön. Foto: Anna-Lena Berggren-Drotz

Våtmarker som gynnar den biologiska mångfalden:

Våtmark som gynnar fåglar

En fågelvåtmark ska vara grund, ha lång strandlinje med uddar och vikar som skapar småbiotoper. Den ska vara minst en hektar stor, vara fisktom, med rik vegetation. Det är särskilt undervattensväxterna som lever under vattnet samt en stor variation av övervattensväxter och olika gräs och örter som växer i strandkanten som ger bra förutsättningar för fåglar. Den varierande växtligheten ger livsrum för hög produktion av smådjur som fåglarna lever av. Undvik större träd runt våtmarken, dessa kan bli ett tillhåll för rovfåglar.

Ett växlande vattenstånd och regelbunden urtappning av våtmarken ger bra förutsättningar för att fåglarna ska kunna nyttja våtmarken år efter år. Annars finns risk för att våtmarken växer igen så mycket att inte fåglarna trivs. Betade stränder är positivt för fågellivet. En fågelvåtmark ska erbjuda hög produktion av smådjur som fåglarna lever av. 

Fågelvåtmark. Foto: Anna-Lena Berggren Drotz

Våtmark som gynnar groddjur och salamandrar

De mest värdefulla småvattnen är de som är grundvatten- och regnvattenförsörjda och som saknar tillrinning och utlopp. Det är idealiskt om vattnet ligger vindskyddat men öppet för solinstrålning från söder. Våtmarken ska vara grund fisk- och kräfttom, ljus, varm och solbelyst, det ska finnas biotoper en bit bort med gräs och buskar. Det är positivt om stränderna betas.

Grunt småvatten, Foto: Anna-Lena Berggren-Drotz
Grunt småvatten som saknar tillrinning och utlopp, skulle kunna vara bra för groddjur och fåglar om stränderna betades. Foto: Anna-Lena Berggren-Drotz