Tips och råd när du anlägger våtmark

Våtmarker fyller många funktioner och har ett stort värde i landskapet och för markägaren. För att du ska bli nöjd med din nyanlagda våtmark, krävs att du i förväg har tänkt igenom vilken funktion den ska ha. Våtmarken ska också byggas säkert så att den inte riskerar att skada något allmänt eller enskilt intresse. Skötsel är A och O för att våtmarkens funktion ska fungera över tiden.
Våtmark i Synnerby

Olika typer av våtmarker

Det finns många olika typer av våtmarker exempelvis, våtmark för att minska näringsläckaget, fågelvåtmark, översilningsmark, viltvatten, kräftdamm, små våtmarksmiljöer för den biologiska mångfalden eller för bevattning.

Innan du anlägger din våtmark är det viktigt att du vet vilket syfte du har med den så att du får en väl fungerande våtmark. Exempelvis ska inte våtmarker som är avsedda för groddjur innehålla fisk eller kräftor. I en våtmark som anlagts med syfte att minska läckage från växtnäring är det olämpligt att sätta in fisk och/eller kräftor. Fisk i våtmarker sätter sediment med näringsämnen i rörelse samt påverkar fågellivet negativt genom konkurrens om samma föda.

Utformning av våtmarken

En anlagd våtmark kan utsättas för stora krafter från vattnet och isbildning, därför är det viktigt att den byggs säkert. Tänk därför på att anlita en sakkunnig inför projekteringen så att du långsiktigt säkerställer vattenförhållandena i våtmarken.

Planeringsunderlag

Allmänna intressen
Vid anläggande av våtmark ska du ta hänsyn till allmänna intressen. Det är inte alltid så lätt att hitta ett våtmarksläge som inte berör ett sådant intresse. På Länsstyrelsen finns det GIS-baserat kartmaterial att tillgå vid bedömning av områdets lämplighet som våtmark med avseende på allmänna intressen. Exempel på allmänna intressen är värdefull natur som lövskog, våtmarksinventeringen och ängs- och hagmarks-inventeringen, naturreservat, Natura 2000 områden, artfynd av hotade arter, strandskyddade områden och kulturmiljö-intressen med fornlämningar och kulturhistoriska minnen i landskapet.

Andra skikt som används är exempelvis planlagda områden för infrastruktur och historiskt material med våtmark och sjö. Vid bedömning av ett våtmarksläge tas även hänsyn till fiskeintresset.

För att ta reda på om ditt våtmarksläge rör något allmänt intresse kan du gå in och söka på informationskartan.

Ett starkt allmänt intresse kan ibland stå i direkt intressekonflikt med anläggande av våtmark på en speciell plats. Exempel på sådana allmänna intressen som kan kräva hänsyn eller utgöra hinder vid en våtmarksanläggning är:

  • Fiskeintresset
  • Dämning i större bäckar och rinnande vattendrag
  • Biotopskyddade vattendrag
  • Kulturhistoriska lämningar
  • Natura 2000 områden
  • Naturreservat
  • Nyckelbiotoper
  • Naturbetesmarker
  • Naturliga våtmarker/ sumpskogar
  • Biotopskyddade stenmurar och stenrösen
Alsumpskog, en naturlig våtmark. Foto: Anna-Lena Berggren-Drotz

I en alsumpskog eller i annan redan naturlig våtmark är det inte lämpligt att gräva en ny våtmark. Här finns redan höga naturvärden

Enskilda intressen

Ett våtmarksläge får inte heller skada ett enskilt intresse på annans mark. Om den planerade våtmarken kommer att ligga nära dina grannars fastigheter krävs ett godkännande från de fastighetsägarna.

Vid våtmarksanläggning inom ett markavvattningsföretag krävs alltid företagets godkännande och ibland tillstånd eller ny omprövning.

Skötsel

Utan skötsel växer din våtmark igen och tappar sin funktion. Därför bör du redan i planeringsskedet skapa bra förutsättningar för att sköta våtmarken. Utforma stränderna och vallarna så att du kan slå dessa. En mycket värdefull skötselmetod är att hålla stranden öppen med hjälp av betesdjur. Strandzonen ska då helst vara jämn och flack. Dammar med litet vattendjup bör ha ett urtappningssystem som möjliggör uttorkning under sensommaren, ett bra sätt att hindra våtmarken från att helt växa igen.

Litteratur och information om våtmarker:

• Att praktiskt anlägga en våtmark, att praktiskt sköta en våtmark, samt fågelvåtmarker och våtmarksfåglar, skrivna av Hushållningssällskapet i Halland. Litteratur kan beställas genom HS speciella webbplats för våtmarker, Wetlands

• Analys av småvattenförekomster och våtmarksarter i odlingslandskapet i Västra Götalands län, Rapport 2008:97 Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

• Historiska våtmarker i Västra Götalands län – med hjälp av den kombinerade jord- och bergartskartan, Rapport 2008:96 Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

• Jordbruksinvallningarnas framtid vid Vänern och ån Tidan – underhåll, utbyggnad eller överföring till våtmark? Rapport 2008:92 Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

• Kortversion av "Den kulturella våtmarken – rapport 2008:51" Rapport 2008:95 Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

• Kvalitetskriterier för våtmarker i odlingslandskapet, Naturvårdsverkets Rapport 5926, "Rätt våtmark på rätt plats". 

• Våtmarksboken – skapande och nyttjande av värdefulla våtmarker, K.Tonderski, S.Weisner, J.Landin, H.Oscarsson. (2002) VASTRA rapport 3. ISBN: 91-631-2737-7.

• Arter knutna till våtmarker. ArtDatabankens rapport Arter & naturtyper i habitatdirektivet - tillståndet i Sverige 2007.

Hornborgasjön 

Greppa näringen

Kristianstad vattenrike

Svensk våtmarksfond