Åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen

Kvävedioxid och hälsa

Studier visar att kvävedioxid ökar luftrörens känslighet och försämrar lungornas funktion. Friska personer reagerar först när halterna blir mycket höga. Särskilt känsliga personer, till exempel de med astma eller hjärt- och kärlsjukdomar, kan reagera vid lägre halter. Vissa studier pekar också på att barn som utsätts för höga halter av kvävedioxid kan utveckla luftvägsbesvär. Kvävedioxid är dessutom en viktig markör för andra luftföroreningar som orsakas av förbränning.

De största källorna till utsläpp av kväveoxider är vägtrafik, sjöfart, arbetsmaskiner och energiförsörjning. Av dessa är utsläppen från vägtrafiken den främsta orsaken till hälsoproblem, eftersom de sker i gatunivå där människor vistas. Koncentrationen stiger ofta längs gator där luftcirkulationen är dålig. Utsläppen från varje enskilt fordon har minskat betydligt sedan 1980-talet till följd av skärpta avgaskrav på motorfordon. Men eftersom trafikmängderna fortsätter att öka har den samlade utsläppminskningen varit avsevärt mindre. I många svenska tätorter är halterna fortfarande högre än miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i närheten av trafikerade vägar.

Situationen i Göteborgsregionen

Den speciella topografin med stora höjdskillnader och långa dalgångar längs Göta Älv och andra vattendrag gör Göteborg känsligt för så kallad inversion. Det innebär att varmare luft lägger sig som ett lock över staden och hindrar luftens rörelser i höjdled. Detta medför att trafikavgaser och andra emissioner stängs in vilket kan ge särskilt höga halter av föroreningar. Hur förorenad luften är beror också på plats i staden, årstid eller tid på dygnet. Sämst är luftkvaliteten längs de stora trafiklederna under högtrafik.

Det finns flera möjliga åtgärder och styrmedel för att sänka halterna. Den snabbaste och mest effektiva, men kanske den svåraste åtgärden att genomföra, är att minska mängden vägtrafik i Göteborg. Andra exempel är tekniska krav på fordon och bränslen, gränsvärden för utsläpp genom t.ex. miljözoner, ekonomiska styrmedel, trafikföreskrifter och lagstiftning. Satsningar på kollektivtrafiken och att få fler människor att samåka, cykla eller gå för att minska vägtrafikens utsläpp är andra viktiga åtgärder. På längre sikt kan man påverka utsläppen genom att planera bostadsområden och arbetsplatser på ett transportsnålt sätt.

Åtgärdsprogram för kvävedioxid

Miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid överskrids på vissa platser i Göteborgsregionen. Därför utarbetade Länsstyrelsen år 2003, på uppdrag av regeringen och i samarbete med andra myndigheter och kommuner, ett förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen senast år 2006. Detta förslag fastställdes delvis av regeringen i december 2004. I samband med detta fick Länsstyrelsen också i uppdrag att ta fram ett kompletterande åtgärdsprogram. Detta fastställdes av Länsstyrelsen i maj 2006.

Trots att många av åtgärderna i programmet har genomförts har inte utsläppen av kväveoxider minskat tillräckligt för att klara MKN för kvävedioxid. I början av 2014 uppmärksammade Europeiska kommissionen att Sverige inte uppfyller sina skyldigheter enligt direktivet om luftkvalitet och renare luft i Europa (2008/50/EG), eftersom gränsvärdena för kvävedioxid överskrids i Göteborg på mätstationen i Gårda.

Eftersom ett åtgärdsprogram måste omprövas vid behov, och minst vart sjätte, år är det dags att förnya Göteborgsregionens åtgärdsprogram. Länsstyrelsen, Göteborgs Stad, Göteborgsregionens kommunalförbund samt Mölndals och Partille kommuner har påbörjat en diskussion angående förutsättningar för ett nytt åtgärdsprogram. Mot bakgrund av kommande fördjupade utredningar avseende trängselskattens effekter på luftkvaliteten, genomförandet av Västsvenska paketet och satsningar på kollektivtrafiken har parterna enats om att noga följa utvecklingen av luftkvaliteten 2014-2015. Därefter planeras arbetet med revideringen av åtgärdsprogrammet för kvävedioxid att genomföras.

Kompletterande åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen maj 2006.

Fastställt åtgärdsprogram 

Fastställelsebeslut 

Länsstyrelsens förslag till åtgärdsprogram juni 2003