Analyser av miljögifter i kräftor och hummer vid Bohus- och Hallandskusten

Inga höga halter av miljögifter, förutom kvicksilver, har uppmätts i muskelköttet hos havskräftor eller hummer enligt de analyser som Länsstyrelsen gjort.
Bild på hummer

Halterna av kvicksilver i muskelköttet i kräftor och hummer är högre än miljögränsvärdet för fisk. Livsmedelsgränsvärdet för kvicksilver i muskelkött för skaldjur överskrids dock inte och muskelköttet bedöms därför vara ofarligt att äta.

Höga halter av svårnedbrytbara organiska miljögifter, bland annat dioxiner, har däremot hittats i kräft- och hummersmöret som sitter bakom huvudet. Trots minskad eller stoppad användning av många ämnen med giftiga och långlivade egenskaper fortsätter flera av dem att finnas i miljön.

Eftersom smöret utgör en så liten del av kräftor och hummer bedömer inte Livsmedelverket att det finns skäl att ha särskilda kostrekommendationer. Den mängd miljögifter som beräknas konsumeras via smöret bedöms vara så begränsad att den inte medför någon hälsorisk.

Länsstyrelsen har under december 2013 undersökt innehållet av miljögifter i havskräftor och i hummer på sex stationer längs med Bohus- och Hallandskusten. Analyser har gjorts av dioxiner, plana PCB:er, bromerade flamskyddsmedel, hexaklorbensen, perflourerade ämnen, PAH:er, kvicksilver, bly, kadmium och mangan. Ämnena har analyserats i muskel och i matsmältningsorganen (hepatopancreas) i huvudet på djuren vilket ofta kallas hummer- eller kräftsmör.

För de miljögifter som analyserats finns miljögränsvärden, EQS (Environmental Quality Standars), som är satta för att skydda vattenlevande organismer och de är vanligen framtagna för fisk. 

För dioxin och PCB:er, kvicksilver, bly och kadmium finns EU gemensamma livsmedelsgränsvärden för muskeldelen i skaldjur. Det saknas livsmedelsgränsvärden för de andra ämnen som analyserats.

Halterna av PFOS (perflourerade ämnen) som analyserades i muskel från kräftor och hummer var låga liksom halterna av, dioxiner, plana PCB:er, bromerade flamskyddsmedel och hexaklorbensen i muskel. Halterna av dessa ämnen i muskel hos kräftor och hummer var lägre än miljögränsvärdena (EQS) för fisk. Halterna av PAH i muskel överskred heller inte EQS värdet vid någon av stationerna.

 

Bild på havskräftor

Kvicksilverhalten i muskel från de analyserade kräftorna och hummern var betydligt högre än miljögränsvärdet (EQS) för kvicksilver i fisk vid samtliga stationer. Höga kvicksilverhalter i miljön är fortfarande ett av Sveriges största miljöproblem och miljögränsvärdet för kvicksilver bedöms överskridas i samtliga vattenförekomster i landet. Livsmedelsgränsvärdet för kvicksilver (nivån för konsumtion) är betydligt högre och det överskrids inte vid någon av stationerna. Det bedöms därför inte vara farligt att äta kräftor och hummer på grund av kvicksilverhalterna.

Livsmedelsgränsvärdet för dioxiner, kvicksilver, bly och kadmium i muskelkött överskrids inte.

Halterna av bromerade flamskyddsmedel, hexaklorbensen och  PAH:er (Polyaromatiska kolväten) var betydligt högre i smöret från kräftorna och hummern än i muskelköttet och låg mycket över EQS värdena. Det bekräftar att vi fortsatt har problem med dessa miljögifter. Användningen av bromerade flamskyddsmedel är reglerad och är bara tillåten i vissa komponenter och användningen av hexaklorbensen är förbjuden. Det är ämnen eller grupper av ämnen som har giftiga egenskaper och i flera fall är mycket långlivade och därför fortsätter att finnas i miljön trots minskad eller stoppad användning. PAH:er som är en grupp av ämnen som bland annat släpps ut från förbränning, är stabila och långlivade och cancerframkallande.

För dioxiner och plana PCB:er var halterna i smöret högre än gränsvärdet för livsmedel i muskel. Dioxiner och plana PCB:er är miljögifter som i höga halter kan påverka utvecklingen av hjärnan och nervsystemet och ämnena misstänks påverka immunförsvaret, fortplantningsförmågan, hormonsystem samt orsaka cancer. De är också mycket långlivade.

Efter förfrågan från Länsstyrelsen gör Livsmedelsverket, som ansvarar för nationella kostrekommendationer, bedömningen att det inte finns skäl att avråda från att äta smöret i kräftor och hummer i området på grund av miljögiftsinnehållet. Den mängd dioxin som beräknas konsumeras via smöret bedöms vara så begränsad att den inte medför någon hälsorisk.

Resultaten behöver dock följas upp och Länsstyrelsen planerar att göra nya miljögiftsanalyser på kräftor i miljöövervakningen.

Läs mer i rapporten Övervakning av miljögifter i havskräfta och hummer, Bohus och Hallandskusten.