Insekter i jordbrukslandskapet

Syftet med delprogrammet är att övervaka och öka kunskapen om förekomsten av insekter i jordbrukslandskapet, främst dyngbaggar och gaddsteklar.
Betesdjur i skärgården

Undersökningar

Övervakning av dyngbaggar sker på 22 betesmarker i Västra Götalands län. Betesmarkerna är slumpade bland betesmarker i sandiga områden och i områden med mycket betesmarker. Övervakning av dyngbaggar kan enbart ske så länge som det finns betesdjur i betesmarken.

Gaddsteklar övervakas i tio områden per år i sandiga miljöer i länets jordbrukslandskap. För att få en bild av vardagslandskapet slumpas dessa ut i länet. I varje område sätts en insektsfälla ut. Dessutom går man en slinga där alla pollinatörer på 500 blommor av åkervädd artbestäms.

Dyngbaggar har övervakats 2007 till och med 2009. Övervakning av gaddsteklar genomfördes 2010-2014.

Rapporter

Miljöövervakning av gaddsteklar, Västra Götalands län. Rapport 2015:03

Miljöövervakning av gaddsteklar. Resultat 2013 Rapport 2014:31

Gaddsteklar i Västra Götalands län - miljöövervakning 2010-2012 Rapport 2013:23

Gaddsteklar i Västra Götalands län - miljöövervakning 2011. Rapport 2012:20 

Dyngbaggar i Västra Götalands län 2009. Länsstyrelsen 2010:63 

Miljöövervakning av gaddsteklar 2010. Länsstyrelsen 2011:03

Inventering av streckdyngbagge (Aphodius merdarius) 2008. Länsstyrelsen 2009:47

Dyngbaggar i Västra Götalands län. Länsstyrelsen 2008:09

Resultat - Gaddsteklar

För första gången finns det nu en början till systematisk övervakning av gaddsteklarna i Västra Götalands län. Dalsland, östra Skaraborg och den södra delen av länet verkar vara mest artrika.

Hårt drabbade av landskapets förändring

Gaddsteklar är avgörande för pollination av både vilda och odlade kärlväxter. Men de har drabbats dramatiskt av landskapsförändringarna i västra Europa, och då i synnerhet vildbin. Det beror främst på den minskande mängden blommande växter och på att det finns färre ytor med öppen sand i landskapet.  

Nu vet vi mer

Kunskapen om vilka arter gaddsteklar som finns i länet är dålig och om vissa delar av länet har fler arter än andra. För att råda bot på detta har den regionala miljöövervakningen under 3 år övervakat gaddsteklar. Provtagningen har skett i vardagslandskapet där det inom någon kilometer funnits en betesmark och sand eller grus. I genomsnitt hittades 24 olika arter på varje provtagningspunkt. Det är lägre än vad man hittar på många andra ställen i landet. Vid jämförelse med andra län av vilka arter som pollinerar blomman åkervädd så fanns det färre individer av humlor och tambin i Västra Götalands län. Här är det istället mer flugor som pollinerar.

Färre gaddsteklar hittades på lokalerna än i undersökningar i andra delar av landet. Detta beror dels på att de flesta andra undersökningar har riktat in sig på riktigt fina lokaler, medan detta övervakningsprogram undersöker gaddsteklarna i vardagslandskapet. Men även jämfört med andra undersökningar i vardagslandskapet är många av områdena i Västra Götalands län artfattiga. Det verkar som att de artrikaste lokalerna finns i områden med öppen sand och mycket odlingslandskap.  

Under 2010-2012 registrerades totalt 217 arter av gaddsteklar. Detta motsvarar 50 % av den gaddstekelfauna som är känd från länet. Platserna som undersöktes med insektsfällor klassades som hagmark, järnvägsmiljö,  sand- och grustäkt, skogsbryn, vägkant, åkerren eller övriga biotoper. Det fanns inte någon skillnad i antal arter av gaddsteklar eller av antal rödlistade arter av gaddsteklar mellan biotoperna.  

Resultat - dyngbaggar

Dyngbaggar är skalbaggar som äter upp eller gräver ner spillning i marken. Utan dyngbaggarna skulle mycket av betesdjurens dynga ligga kvar uppe på marken. Dyngbaggarna tillbringar delar eller hela sitt liv i olika typer av spillning. De måste hinna med hela sin utveckling från ägg till puppa i spillningen innan denna torkar ut och blir otjänlig.

I Sverige finns det 61 arter av dyngbaggar och många av dem är rödlistade. Det stora hotet mot dyngbaggarna är förändringarna i jordbruket, där torra och varierade naturbetesmarker ersatts med frodiga och ensartade kultiverade fodermarker. Dyngbaggar gynnas också av ett högt betestryck vilket idag inte uppnås i samma utsträckning som förr på grund av färre betesdjur och snabba betesskiften.

 Dyngbaggar. Foto: Katrina Envall.

Utsållning av dyngbaggar vid provtagning.

 

  Skogstordyvel (Geotrupes stercorosus) är mycket allmän och en av landets vanligaste tordyvlar.  
  Streckdyngbagge (Aphodius merdarius) var tidigare klassad som starkt hotad, men anses inte längre vara det efter många nya fynd från bland annat miljöövervakningen. Foton: Göran Liljeberg.   
Diagram dyngbaggar

Det finns fler arter dyngbaggar i Västra Götalands län på naturbetesmarker än på gödslade betesmarker.  

 

Datalagring

Data lagras på Länsstyrelsen och på Artportalen.

 Vill du gynna vilda gaddsteklar och pollinatörer?

  • Låt växter blomma, t.ex. i vägkanter.
  •  Spara sälg.
  • Skapa sandblottor, gärna i soligt läge.
  • Bränn gräsmarker.
  • Bygg ett bi-bo.