Avrinning från typområden på jordbruksmark

Syftet är att kvantifiera variationer av halter och transporterade mängder av kväve och fosfor under en längre tidsperiod i ytvatten i områden som domineras av jordbruksdrift. Resultaten kan användas för att på avrinningsområdesnivå, med godtagbar precision skatta avrinningen av kväve och fosfor från åkermark.
Bertil Olsson, Järnsbäcken. Foto: Bengt Norrman

Undersökningar

För närvarande genomförs i Västra Götaland undersökningar i tre typområden på jordbruksmark. Fåglabäcken och Järnsbäcken ingår i det regionala programmet medan Uveredsbäcken tillhör det nationella programmet. Typområdena är cirka 10 km2 stora och representerar olika typer av jordbruksområden med varierande odlingsinriktning och jordartsförhållanden.

Typområde Järnsbäcken ligger på Dalboslätten i Dalsland. Området avvattnas via Gärdsrudsbäcken och Holmsån till Vänern. I det flacka landskapet väster om Vänern är erosionskänsliga lättleror vanligt förekommande jordarter. Av det 1000 hektar stora avrinningsområdet är andelen åkermark 70 procent. Jordbruket är inriktat mot spannmålsodling och djurhållningen är måttlig, 0,2 djurenheter per hektar.

Karta Järnsbäcken, Uveredsbäcken och Fåglabäcken

Typområde Uveredsbäcken ligger i en utpräglad slättbygd och avvattnas via Lidan till Vänern. Mellanlera är den dominerande jordarten och 91 procent av det 776 hektar stora avrinningsområdet består av åkermark. Odlingen på fälten inventeras sedan 2002 årligen, genom intervjuer med lantbrukarna. Området karakteriseras av spannmålsproduktion med låg djurtäthet, mindre än 0,1 djurenheter per hektar. Området ingår i det nationella programmet.

Typområde Fåglabäcken ligger i utkanten av Varaslätten. Området avvattnas först till Nossan som i sin tur mynnar i Vänern. Lättare jordarter som finmo- och sandjordar dominerar i området. Andelen åkermark upptar 55 procent av det 975 hektar stora avrinningsområdet. Jordbruket har främst varit inriktat mot animalieproduktion med grovfoder men djurtätheten har minskat och är nu endast 0,1 djurenheter per hektar.

Växtnäringsläckaget i de tre typområdena har nu följts i ca 20 år. På varje station mäts vattenföring och vattenkvalitet. Analyserna är koncentrerade på att mäta de olika fraktionerna av fosfor och kväve. Vattenprover tas varannan vecka i det regionala programmet och varje vecka i det nationella programmet. 

Vissa år utförs inventeringar av odling och djurhållning för att kunna sätta resultaten av mätningarna i relation till förändringar i exempelvis odlingsinriktning och gödselmedelsanvändning i området.

Datalagring

Data lagras hos Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Rapporter

Resultaten för områdena i Västra Götalands län redovisas årligen i en rapport som sammanställs av SLU . En större utvärdering av undersökningarna i länet görs av SLU i en rapport vart 5-10:e år i samband med inventering av odling och djurhållning.

Typområden på jordbruksmark i Västra Götaland 1988-2006

En utvärdering av samtliga områden i landet har sammanställts av SLU 2012.

Jens Fölster med flera (2012). Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag. Har åtgärderna gett effekt? Rapport 2012:1. Institutionen för vatten och miljö, SLU

 Miljömål