Ängar

Syftet med delprogrammet är att följa utvecklingen av länets slåtterängar genom att följa hävden och vegetationens sammansättning.

Undersökningar

Utgångspunkten för övervakningen är de slåtterängar som finns noterade i ängs- och hagmarksinventeringen (från slutet av 80-talet och början av 90-talet) och i ängs- och betesinventeringen (från mitten av 00-talet). Bland dessa slåtterängar slumpas 20-30 stycken ut varje år för övervakning. Under år 2000-2006 övervakades hävden och förekomsten av alla kärlväxter i slåtterängarna. Eftersom det visade sig att förekomsten av kärlväxter förändras långsamt övervakas endast hävden under 2008-2014.

Datalagring

Data lagras på Länsstyrelsen.

Rapporter

Miljöövervakning av slåtterängar. Rapport 2015:05

Hävd i slåtterängar - miljöövervakning i Västra Götalands län 2013 Rapport 2014:32

Hävd i slåtterängar - miljöövervakning i Västra Götalands län 2008-2010

Slåtterängar i Västra Götalands län, resultat av övervakning 2000 - 2006

Ängsrapport från 2000

Ängs- och hagmarker i Västra Götalands län – vad har hänt på 15 år?

Resultat

Några av resultaten för Västra Götalands län från jämförelsen mellan de landsomfattande inventeringarna (från rapporten Ängs- och hagmarker i Västra Götalands län - vad har hänt på 15 år) 

  • Den genomsnittliga mängden förna ökar över tiden i länets ängsmarker även om andelen hävdade objekt i stort sett är konstant.
  • För ett antal arter gynnade av ohävd/kväve märks en ökning över tiden, men andra arter som även de anses gynnas av ohävd/kväve visar ingen sådan ökning.
  • För arter som anses vara hävdgynnade och växa i kvävefattiga ängsmarker – klassiska indikatorarter på naturvårdsintressant ängsmark – märks ingen förändring över tiden, varken positiv eller negativ.
  • Vegetationsförändringarna över den tidsperiod som övervakningen löpt är generellt små och vegetationen förhållandevis stabil.
  • Andelen gräs och halvgräs verkar öka i takt med avtagande hävd och andelen örter verkar minska.
  • Andelen ettåriga växter beroende av att frösprida sig (terofyter) verkar minska i takt med avtagande hävd.

Slutsatser

  • Det är viktigt att slå vakt om lieslåtter i de få och små ängar vi har. Dirigera ideella krafter till ytor som riskerar att falla i ohävd.
  • Det är viktigt att uppmuntra slåtter med andra typer av redskap, även slitande, om enda alternativet i övrigt är att ängsskötseln upphör.
  • Försök att identifiera övergivna, halvt utmagrade och naturaliserade åkerlyckor på sandiga eller torviga jordar som skulle kunna läggas under hävd och slås maskinellt i syfte att öka arealen slåtterhävdad mark i landskapet.
  • Om den ovan indikerade trenden med ökande förnamängd i länets ängar håller i sig bör åtgärder sättas in. Där efterbete är en möjlighet är detta av naturliga skäl att föredra. Ett annat möjligt alternativ är att ersätta efterbete med regelbunden bränning för att bli av med förna.
Diagram förnamängd
Förnamängden ökar i slåtterängarna, trots att antalet ohävdade ängar är konstant.

 Hur sköter man en slåtteräng?

Läs mer om en av våra artrikaste miljöer - Slåtterängen