Onormalt många döda knubbsälar i Kattegatt 2014

Under våren och sommaren 2014 dog onormalt många knubbsälar längs svenska Västkusten, främst i Kattegatt.
Fågelinfluensa låg bakom den höga dödligheten.

Har du hittat en död säl? Läs mer om inrapportering här.

Vad hände 2014?

2014-12-17

Fågelinfluensa orsak till döda knubbsälar

Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Naturhistoriska riksmuseet (NRM) som undersökt 100 sälar från västkusten är det nu bekräftat att fågelinfluensan har legat bakom den onaturligt höga dödligheten hos vår knubbsäl.

Sedan mars i år har 440 sälar drivit iland utefter västkusten, men den totala dödligheten är betydligt högre än så. Inventeringar gjorda av NRM koordinerade med Danmarks motsvarighet för övervakning av sälpopulationen under 2014 visade lägre siffror på samtliga lokaler i Kattegatt och Skagerrak jämfört med 2013 och man beräknar att nära 3000 sälar dött i svenska och danska vatten tillsammans. Detta är att jämföra med den beräknade totala populationen längs västkusten på 15 000 individer enligt NRM.

Man har provtagit och analyserat både friska och sjuka sälar och funnit virus av fågelinfluensa i 10 % av dessa. Havs och Vattenmyndigheten har nu avsatt medel för fortsatt analysarbete under 2015.

För mer information samt uppgifter om kontaktpersoner:

Naturhistoriska riksmuseet

Vetenskaplig publicering om den aktuella säldöden på Västkusten

2014-10-28

Situationen med antalet observationer av döda sälar från västkusten var som störst i september men verkar nu ha avtagit. Det är ännu oklart vad som orsakade den onaturligt ökade säldöden men provtagning på sälar fortgår. Av de knubbsälar som hittats döda eller avlivats på grund av sjukdom på västkusten har prover från två individer visat sig vara positiva för influensavirus H10N7. Fyra hela sälar har obducerats och samtliga fyra påvisade en bakteriell lunginflammation. Inom Kosterhavet har 25 sälar fångats levande varvid prover tagits för analys av virus. Dessutom finns ytterligare prover från 20 sälar från detta område. Ytterligare material från levande djur kommer att samlas in från Göteborgs södra skärgård under den kommande veckan.  

Tillgänglig information visar att sjukdomen troligen startade på svenska västkusten i mars-april för att sedan sprida sig till danska sällokaler i Kattegatt under juni-juli. Två positiva fall för H10N7 har även rapporterats från Danmark. Ett större antal sälar påträffades i Limfjorden under augusti månad, varefter sjukdomen spred sig till tyska och danska Nordsjökusten andra veckan i oktober. Här har ett flertal av de döda sälarna visat sig vara positiva för H10N7.  

Eftersom antalet döda sälar minskat både efter svenska västkusten och de danska delarna av Kattegatt är det sannolikt att sjukdomen passerat kulmen och att vi endast kan förvänta oss ett mer normalt antal döda sälar framöver. Totalt har det från svenska västkusten inkl. Öresund från mitten av mars till 25:e oktober rapporterats in 414 döda sälar.

2014-10-24

Antalet observationer av döda sälar på västkusten var som högst i september men verkar nu ha avtagit. Informationen om observationer som inkommit från kustkommuner och allmänheten har varit till stor hjälp för att överblicka situationen. Om den nu minskade inrapporteringen beror på årstiden eller om antalet döda sälar verkligen har minskat är svårt att säga i dagsläget. Det är även oklart fortfarande vad som orsakat den onaturligt ökade säldöden men provtagning på sälar fortgår.

Den situation av ökad säldödlighet som främst har drabbat södra västkusten och Danmark verkar nu även har spridit sig till Tyskland.

2014-09-26

Den 19 september inbjöd Informationscentralen för Västerhavet till en telefonkonferens med anledning av det ökade antal döda sälar som påträffats under sista halvåret längs västkusten. Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Halland, Skåne & Västra Götalands län, Naturhistoriska riksmuseet, Statens veterinärmedicinska, Västra Götalandsregionen samt 14 kustkommuner deltog på mötet. Syftet med mötet var att samtliga inblandade skulle få en aktuell lägesbeskrivning av situationen samt information om ansvarsroller hos myndigheterna. Trots att liknande händelser av sjukdomsutbrott hos sälar har skett tidigare (1988, 2002 och 2007) finns det oklarheter kring ansvarsfrågan vid ökad hantering av döda sälar samt eventuella ersättningsmöjligheter för kommunerna. Situationen är dock ej i dagsläget att betrakta som en krissituation i förhållande till tidigare händelser av säldöd i Västerhavet.

En viktig fråga som togs upp vid mötet var om det virus som påträffats i två av de handfulla individer som provtagits (av totalt ca 300 observerade döda sälar), skulle kunna överföras till andra djur eller människor. Naturhistoriska riksmuseet (NRM) och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har gjort bedömningen att det funna viruset sannolikt smittar från fåglar till sälar men det är ännu ej bekräftat. Man kan därför inte utesluta att det finns en risk för att andra djur kan smittas. NRM har nu utökat sin provtagningsfrekvens längs kusten genom ökade medel från Havs- och vattenmyndigheten för att kunna ge svar bland annat på detta.

Folkhälsomyndigheten har uttalat sig och anser inte att det föreligger risk för smittspridning av influensavirus till människa vid hantering av döda sälar i det aktuella utbrottet. Vid fynd av självdöda djur i naturen bör man alltid undvika direktkontakt med djuret av hygieniska skäl och för att minimera risken för överföring alla typer av smittämnen. Om man ska hantera döda sälar är det lämpligt att skydda sig genom att använda plasthandskar och eventuellt ”stänkskydd” om det döda djuret har gått långt i förruttnelseprocessen och kan spricka upp.

Kontaktpersoner för varje myndighet:
Jordbruksverket, Liselotte Samuelsson:
liselotte.samuelsson@jordbruksverket.se

Statens veterinärmedicinska, anstalt Siamak Zohari:
siamak.zohari@sva.se

Naturhistoriska riksmuseet, Tero Härkönen:
tero.harkonen@nrm.se

Charlotta Moraeus:
charlotta.moraeus@nrm.se

Västra Götalandsregionen smittskydd, Per Follin:
per.follin@vgregion.se

Länsstyrelsen Halland, Liselott Johansson:
Liselott.Johansson@lansstyrelsen.se

Länsstyrelsen Skåne, Kerstin Söderlind:
Kerstin.Soderlind@lansstyrelsen.se

Länsstyrelsen Västra Götalands län och Informationscentralen för Västerhavet, Anna Dimming:
anna.dimming@lansstyrelsen.se

Inrapportering av döda sälar

Det är viktigt att fortsatta observationer om döda sälar kommer in till Naturhistoriska riksmuseet för att kunna följa upp situationen samt för planering av eventuell provtagning på färska kadaver.

Döda sälar ska rapporteras till Naturhistoriska riksmuseet:
Charlotta Moraeus tel. 08-5195 5144, charlotta.moraeus@nrm.se alt MMS-nummer för att skicka bild: 070-961 98 79.

Det går även bra att skicka till Informationscentralen för Västerhavet som vidarebefordrar till NRM infowest.vastragotaland@lansstyrelsen.se

Rapporten bör innehålla följande:

  • Vem som hittade sälen (namn och gärna mobilnummer)
  • Var sälen hittades (position och län)
  • När sälen påträffats
  • Om den låg på stranden/i vattnet/på land
  • Om den hade några yttre förändringar (päls har släppt/renäten av asätare eller andra skador)
  • Hur stor den var
  • Art (om möjligt)
  • Skicka gärna in en bild så kan NRM göra bedömning av skick för provtagning  

Vid fynd av självdöda djur i naturen bör man alltid undvika direktkontakt med djuret av hygieniska skäl och för att minimera risken för överföring alla typer av smittämnen. Om man ska hantera döda sälar är det lämpligt att skydda sig genom att använda plasthandskar och eventuellt ”stänkskydd” om det döda djuret har gått långt i förruttnelseprocessen och kan spricka upp.

Virus smittar mellan sälar 

2014-09-17

Enligt Naturhistoriska riksmuseet (NRM) och Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) är det nu bekräftat att det nya virus som hittats i proverna smittar mellan sälar men det är ännu oklart om det även kan smitta andra djur. Viruset har även visat sig kunna överleva under en längre tid i de döda sälarna.

För att minimera eventuella risker för spridning anser Länsstyrelsen tillsammans med SVA, NRM och Havs- & vattenmyndigheten att kommunerna ska omhänderta de döda sälar som påträffas längs Västkusten. Informationscentralen för Västerhavet kommer anordna ett informationsmöte på fredag där kustkommunerna får uppdaterad information om situationen från inblandade myndigheter och experter samt där frågor kan ställas om hanteringen av sälkadaver.

Fortsatt provtagning på döda och levande sälar längs kusten pågår av Naturhistoriska riksmuseet i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt för att få svar på om Västkustens sälpopulation är utsatt för en ny epidemi. Sälpesten har hittills slagit till tre gånger mot den svenska Västkusten. Första gången var 1988 då drygt hälften av populationen slogs ut. Andra gången var 2002 då cirka 7 000 individer dog i Skagerrak och Kattegatt varav 4 000 i Sverige. Mellan 2002 och 2007 ökade populationen igen men under 2007 var det åter säldöd med cirka 3 000 döda sälar längs Västkusten.

Den som hittar döda sälar ska i första hand kontakta den kommun där fyndets gjorts och i andra handNaturhistoriska riksmuseet. Man kan också kontakta Informationscentralen för Västerhavet infowest.vastragotaland@lansstyrelsen.se

Omkring 275 döda sälar längs Västkusten

2014-09-12

Säldöd har hittills slagit till tre gånger mot den svenska Västkusten. Första gången var 1988 då drygt hälften av populationen slogs ut. Andra gången var 2002 då cirka 7 000 individer dog i Skagerrak och Kattegatt varav 4 000 i Sverige. Mellan 2002 och 2007 ökade populationen igen men under 2007 var det åter säldöd med cirka 3 000 döda sälar längs Västkusten.

Den här gången skiljer sig sjukdomens spridning markant från de utbrott av sälpest (Phocine distemper virus) som vi hade 1988 och 2002 enligt förste intendent Tero Härkönen, Naturhistoriska riksmuseet. Då började epidemierna på ön Anholt i Kattegatt och spred sig stegvis till angränsande vatten. Men nu karakteriseras epidemin av sporadiska fall i stort sett längs hela Västkusten, även om de flesta döda sälar driver i land i Göteborgs skärgård och upp till Orust.

Länsstyrelsen håller nu på att ta fram riktlinjer till kustkommunerna för hantering av större mängder döda sälar om det blir aktuellt. Informationscentralen för Västerhavet kommer fortlöpande informera om aktuell situation.

Den som hittar döda sälar ska i första hand kontakta den kommun där fyndets gjorts och i andra hand Naturhistoriska riksmuseet.

 Kontaktpersoner:

Informationscentralen för Västerhavet
infowest.vastragotaland@lanss
yrelsen.se