Ett rikt växt- och djurliv

Den biologiska mångfalden är fortsatt hotad. Havet drabbas av övergödning och uthålligheten i fisket är låg. Värdefull mark och vatten exploateras, hänsynen brister inom skogsbruket. Effekter av klimatförändringar är synliga på land och i vatten. Främmande arter sprider sig och landskapet växer igen.

Cirkel med text: NejCirkel med pil: Negativ Resultat

Biologisk mångfald hotas av en icke hållbar markanvändning både på land och i vatten. Artbevarande väger lätt mot exploatering. Jordbruket koncentreras till större och färre gårdar. Skogsbruket brister i hänsyn vid avverkningar. Limniska miljöer påverkas av bland annat vattenreglering och vandringshinder. För marina arter och dess populationer råder kunskapsbrist. Fiske och övergödning medför förändringar på djur- och växtsamhällen samt ekosystemtjänster i havet. Styrmedel inom havsplanering och fiskeriförvaltning verkar i positiv riktning men är inte tillräckliga.

En gemensam strategi för marint områdesskydd tas fram av Västra Götaland, Halland och Skåne under 2014-2016. Inventering av djupbottenfauna har påvisat flera fina hård- och mjukbottnar. Studier på spridning av sediment vid bottentrålning har genomförts och ska ligga till grund för beslut om skyddszoner runt trålförbudsområden. Stora ytor med biologiskt rika ålgräsängar har försvunnit i delar av länet. En handbok för restaurering av ålgräsängar är framtagen och arbete med åtgärdsprogram för bevarande av ålgräsängar pågår. Ett nytt biotopskydd för blåmusselbankar och ålgräsängar har inrättats i Uddevalla kommun.

Nedfallet av försurande ämnen har minskat och kalkningsprogrammet har gett positiva effekter i länets sjöar och vattendrag, bland annat för fisk i rinnande vatten. Ett antal vatten- och fiskevårdsprojekt (VÅGA) har beviljats medel, bland annat gällande rivning av vandringshinder i Tidan. Ålutsättningarna inom nationella ålförvaltningsplanen är viktiga för att stärka ålbeståndet, 2016 sattes 771 000 ålyngel ut.

Många främmande arter med stor spridningsförmåga finns i havet, i sötvatten och på land. En ny rapport gällande spridning av 27 främmande invasiva arter i länet visar på generellt ökad spridning. Två projekt inom den lokala naturvårdssatsningen LONA som syftar till bekämpning av främmande arter har beviljats. Behov finns av åtgärder för att hindra spridning.

För dagfjärilar, fåglar och organismgrupper i havet ser utvecklingen i stort sett negativ ut. Havsstrandängarna riskerar att försvinna då havsnivån höjs vilket kräver långsiktig planering. Dialog med berörda kommuner är påbörjad.

Åtgärdsprogram för hotade arter har varierande framgång i odlingslandskapet. Det berör ofta små ytor i ett fragmenterat landskap. De känsligaste hävdgynnade arterna hotas av felaktig eller otillräcklig hävd. Utsådd av fältgentiana och utplantering av martorn har genomförts. Kunskapsunderlaget för arter och populationers utbredning behöver förbättras. I Ängsvallsprojektet har 50 utmagrande vallar inventerats på kärlväxter och fjärilar. Många vallar med höga kärlväxtvärden har hittats.  Flera trädsjukdomar drabbar befintliga och blivande skyddsvärda träd. Ett antal LONA-projekt som gynnar miljömålet har beviljats.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte att nås trots viss ökning av befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön nu och de närmsta åren är negativ.

De viktigaste åtgärderna är att bevara och sköta livsmiljöer och förutsättningar för mångfalden. Idag prioriteras ofta den biologiska mångfalden bort. Många arter och naturtyper riskerar därmed att försvinna. Flera naturtyper kräver återskapande för att miljömålet ska klaras, däribland skog och ängsmarker. Befintliga styrmedel och verktyg är otillräckliga för att bevara mångfalden i odlingslandskapet och skogen. Jordbrukets rationalisering gör landskapet mindre varierat och mer fragmenterat. Hotade arter i odlingslandskapet visar en negativ trend.  
Ändringen i biotopskyddet i odlingslandskapet innebär en risk för att fler småbiotoper ska försvinna. Det är ännu för tidigt att följa upp konsekvenserna av ändringen. Miljöhänsynen vid skogliga åtgärder är bristfällig och behöver förbättras av verksamhetsutövarna. Tillsyn vid avverkning är ett viktigt instrument.

Många arter och naturtyper är skötselkrävande. Ekonomiska incitament för skötsel samt hållbar markanvändning krävs för att nå miljömålet. Föreskrifterna för miljöersättningar i nya landsbygdsprogrammet ger något ökad valfrihet av skötselmetod men totala ersättningsnivån har inte höjts. Det behövs mer uppföljning i vardagslandskapet. Ofta finns bara data för skyddade områden, vilka utgör en liten del av länets areal.

För att arter ska kunna sprida sig till nya miljöer krävs gröna korridorer. Fragmentering av landskapet genom till exempel vägar är ett stort problem. Tätortsnära natur är viktig för friluftsliv och folkhälsa, men även som spridningskorridorer mellan naturområden. Det är viktigt att kommuner aktivt använder naturvårdsunderlag i sin fysiska planering. Arbetet med en regional plan för grön infrastruktur pågår. Värdetrakter, värdekärnor, spridningskorridorer och barriärer för olika naturtyper analyseras.

I sötvattensmiljöer behövs återskapande av livsmiljöer för att hotade arter ska överleva och återkomma. Arbetet har påbörjats men går för långsamt. Vattenverksamhetsutredningens förslag till förnyade prövningsmöjligheter är viktig för att öka restaureringstakten. De marina ekosystemen påverkas negativt genom övergödning, försurning och ökad vattentemperatur men det är osäkert hur arter och populationer påverkas. Kunskapsunderlaget för den marina miljön behöver förbättras. Länsstyrelsen jobbar aktivt med fisketillsyn, ett viktigt instrument för hållbara fiskpopulationer.

Klimatförändringarna bedöms påverka den biologiska mångfalden negativt. Artrikedomen förväntas minska då specialiserade arter missgynnas och generalister tar över. Problemen med främmande arter ökar sannolikt med mildare vintrar. I dagsläget är det oklart vem som har ansvar och vad som görs. Mildare klimat leder till längre växtsäsong. De blötare markerna blir alltmer svårskötta, förnaansamlingen ökar och igenväxning sker snabbare.

Referenser finns i rapporten för den årliga miljömålsbedömningen.

Referenser och indikatorer på www.miljomal.se

 

 Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv. Illustration: Tobias Flygar.Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer.

Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation.

Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.