Myllrande våtmarker

Hänsynen till våtmarker brister inom skogsbruket. Våtmarkerna är inte prioriterade i arbetet med områdesskydd men de har ett visst skydd då det råder generellt markavvattningsförbud i länet. Färre våtmarker än vad som behövs har anlagts men viss finansiering finns åter inom Landsbygdsprogrammet.

Cirkel med text: Nej Cirkel med pil: NeutralResultat

Våtmarkerna är viktiga för såväl biologisk mångfald som att minska läckage av växtnäringsämnen. Länet är rikt på våtmarker men skogsmarken brukas intensivt och dikesrensningar riskerar att avvattna våtmarker. Preliminära resultat från Skogsstyrelsens miljöhänsynsuppföljning för de senaste tre åren visar att andelen våtmarksbiotoper med liten eller stor negativ påverkan i samband med avverkning är 49 procent.

En satellitbaserad förändringsanalys av våtmarker påvisar problem med igenväxning av öppna myrar. Analysen visar säker vegetationsförändring på 1 100 ha och potentiell vegetationsförändring av ytterligare 500 ha. De vanligaste orsakerna är dikning, hyggen samt vägar. Våtmarker riskerar att påverkas vid exploatering  som brytning av torv, men intresset för torvbrytning är för närvarande lågt med få pågående tillståndsansökningar. Ett förslag är ute på remiss om att torv inte längre ska klassas som biobränsle och därmed beläggs med energiskatt, vilket sannolikt skulle leda till att intresset för torvbrytning minskar ytterligare.

Mer resurser har tillförts till Länsstyrelsens arbete med skydd av värdefull natur men skydd av skogsmark prioriteras före skydd av våtmarker då hotet mot skogar ofta är större. Inga nya objekt i Myrskyddsplanen, det strategiska dokument som visar vilka våtmarker som bör skyddas, har skyddats 2016. Av 25 objekt i Myrskyddsplanen har sex objekt skyddats och reservatsbildning pågår i ytterligare fem. Övriga kvarvarande objekt i Myrskyddsplanen prioriteras endast vid uppkomna hot. Länsstyrelsen ska jobba aktivt med återställning av hydrologin utifrån Naturvårdsverkets skötselstrategi inom objekt som ska skyddas. Ingen hydrologisk restaurering har genomförts under året men det planeras för restaurering av ca 1 000 ha i det blivande reservatet Degermossen.

Behovet av våtmarker i odlingslandskapet är stort. I nya landsbygdsprogrammet finns medel att söka för anläggning av nya våtmarker på jordbruksmark. Det finns ett uppdämt intresse och drygt 200 ansökningar har inkommit under programmets första 12 månader. Efter genomförd anläggning finns möjlighet till skötselstöd. Våtmarksrådgivning genomförs inom projekt Greppa näringen. Fem kustkommuner har gemensamt tagit fram en rapport för att underlätta framtida våtmarksprojekt.

Länsstyrelsen väger samman olika intressen i sin bedömning om planerade våtmarker är lämpliga eller inte ur kulturmiljösynpunkt. Däremot sker inga systematiska uppföljningar av anlagda våtmarker där tillstånd givits enligt Kulturmiljölagen eller Miljöbalken.

2014 års miljöövervakning av 21 rikkärr visar att avverkningar i anslutning till objekten samt närliggande dikning utgör störst risk för negativ påverkan. Många rikkärr hotas också av igenväxning och är beroende av skötsel i form av röjning, slåtter eller bete. Andelen skötta kärr var något högre än under perioden 2011-2013 men fortfarande saknade drygt hälften aktiv skötsel. Inom ramen för Åtgärdsprogram för hotade arter har restaurerings- och skötselinsatser genomförts i sju stycken rikkärr. Ett antal projekt inom den lokala naturvårdssatsningen LONA som gynnar miljömålet har beviljats.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Bedömningen är att utvecklingen i miljön har gått från negativ till oförändrad.

En viss förbättring har skett vad gäller styrmedel, bland annat inom nya landsbygdsprogrammet, men behovet överstiger avsatta medel. Den regionala handlingsplanen har urvalskriterier för Miljöinvestering för våtmarker som ger viss styrning av anläggningars utformning och funktion. Det är inte bara arealen våtmark som är betydelsefull, utan också skötsel och funktion. Det är även viktigt att nya våtmarker anpassas till landskapet. Våtmarker bidrar till flera viktiga ekosystemtjänster, bland annat  som utjämningsmagasin vid kraftig nederbörd, en företeelse som förväntas bli vanligare i och med klimatförändringarna. Våtmarker är även viktiga för att få ett minskat näringsläckage till sjöar, vattendrag och till havet.

Bristen i hänsyn vid avverkning i sumpskogar och andra hänsynskrävande miljöer i anslutning till våtmarker är fortfarande stor. Skogssektorn behöver ta ett större ansvar för att miljömålet ska nås. Arbete pågår med målbilder för att uppnå större miljöhänsyn inom skogsbruket. Ett arbete med samverkan och kunskapshöjande aktiveter kring våtmarkernas funktioner och värden är av stor betydelse för måluppfyllelsen. Rådgivningsinsatser vid avverkningshot är viktiga. För att bevara objektens naturvärden behövs ofta en skyddszon, men detta kan innebära ökade kostnader. Den omgivande skogen har inte alltid egna bevarandevärden.

Naturreservatsbildning i våtmarksmiljöer är lågt prioriterat. Med nuvarande anslag kommer inte arbete att initieras för övriga kvarvarande objekt i Myrskyddsplanen inom överskådlig framtid. Anläggande av våtmarker inom markavvattningsföretag tar ofta längre tid eller blir dyrare på grund av behovet av omprövning i mark- och miljödomstolen. Bildande av stora våtmarker där flera markägare är berörda tar också lång tid.

Kommunerna är en viktig aktör i det fortsatta arbetet för mer våtmarker eftersom de äger mycket mark och har möjlighet att planera in våtmarker, exempelvis kopplade till dagvattenhantering eller reningsverk. God fysisk planering är avgörande för att våtmarkers ekosystemtjänster ska bibehållas.

Klimatförändringar med ökad nederbörd och längre växtsäsong som följd kan leda till ökad igenväxning av framförallt hävdberoende våtmarkstyper. Ändrat klimat ökar även risken för körskador i eller i närheten av våtmarker.

De hävdberoende våtmarkerna är ofta svårskötta och därmed kostnadskrävande. De behöver också en flexibilitet i skötseln på grund av årsvariationer. Det är sällan förenligt med föreskrifter för miljöersättningar och direktstöd.  Det är svårt att få till en bra skötsel även inom skyddad natur, där finansiering av skötsel via miljöersättningarna är nödvändig, trots en viss förstärkning av skötselmedel till skyddade områden.

Referenser finns i rapporten för den årliga miljömålsbedömningen.

Referenser och indikatorer på www.miljomal.se

 

 Myllrande våtmarker

Myllrande våtmarker. Illustrationer: Tobias Flygar.

Målet: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.