Levande skogar

Miljöhänsynen vid avverkning är fortsatt bristfällig. Nya riktlinjer och skärpt tillsyn gör att tillsynsbesluten ökar. Skogsbruket svarar med utveckling och implementering av gemensamma målbilder för miljöhänsyn samt riktlinjer för att förebygga körskador och skador på forn- och kulturlämningar.

Cirkel med text: Nej Cirkel med pil: Neutral Resultat

Under de senaste åren har Skogsstyrelsen skärpt tillsynen och ökat antalet tillsynsbeslut i länet från 0 beslut (2010) till 37 beslut (2015). Trenden går mot en ytterligare ökning under år 2016 och en bidragande orsak är Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden.

Tidigare har ett stort arbete genomförts med att ta fram branschgemensamma målbilder för god miljöhänsyn i skogsbruket. Målbilderna har under de senaste tre åren implementerats hos flera aktörer i egen regi. Det finns en variation inom länet i hur långt olika aktörer har kommit i sin implementering. Målbildsarbetet är levande och det pågår fortfarande utveckling av nya målbilder. För fyra år sedan (2012) presenterade skogsbranschen en gemensam körskadepolicy för att förenkla bedömningar och minska markskadorna vid avverkningar. Policyn har fått ett brett genomslag bland skogsföretagen, stora som små. I likhet med körskadepolicyn så presenterade skogsbruket i år (2016) branschgemensamma riktlinjer för hänsyn till forn- och kulturlämningar i skogsbruket.

Hänsynsuppföljning av kulturmiljöer visar på fortsatt allvarligt läge när det gäller skador på kultur- och fornlämningar. De insatser som görs idag syns ännu inte i uppföljningar då inventeringarna görs tre år efter avverkning.

Uppföljning av hänsyn vid slutavverkning visar inga större förändringar från tidigare års bedömningar. Det finns fortsatt allvarliga brister när det gäller skyddszoner mot vatten, hänsyn till kulturmiljöer och hänsynskrävande biotoper. Antalet transporter över vattendrag har minskat de senaste åren, men där överfarter sker är hänsynen ofta inte tillräcklig. Enligt uppgifter från skogsbruket lämnas grenar och toppar i allt större utsträckning kvar vid avverkning i syfte att skydda marken från körskador och stubbskörden har i princip upphört.

Länets älgbetesinventeringar (ÄBIN) visar på stora viltbetesskador på tall. Etablering av trädslagen rönn, asp, sälg och ek är kraftigt nedsatt på grund av betestrycket. Föryngring efter avverkning sker nästan uteslutande med planterad gran oavsett ståndort.

2015 skyddades 630 hektar skogsmark – 501 hektar naturreservat, 40 hektar biotopskydd och 90 hektar naturvårdsavtal. Inga kommunala naturreservat bildades. Under de senaste åren har Skogsstyrelsen intensifierat arbetet med naturvårdande skötsel i biotopskydd och naturvårdsavtal, framförallt i södra Sverige. Skogsstyrelsen saknar dock specifika medel för skötsel av biotopskydd och naturvårdsavtal och en del skötsel måste finansieras av bildandeanslaget.

Skogliga stöd inom Landsbygdsprogrammet utgjorde under förra programperioden ett viktigt tillskott för finansiering av naturvårdande skötsel, både i formellt skyddad och i frivilligt avsatta skogar. Efter ett par år utan denna finansiering finns återigen medel att söka, bland annat för att stärka Skogens Miljövärden, dock inte i samma utsträckning som under förra programperioden.

Analys och bedömning          

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är neutral.

Hänsynsuppföljningen efter avverkning visar på stora brister, inga trendbrott kan ses i de senaste uppföljningarna för avverkningar utförda 2012/2013 till 2014/2015. En av de viktigaste åtgärderna för att förbättra miljöhänsynen är arbetet med målbilder. Målbilderna ska ge ett stöd i det praktiska arbetet för exempelvis planerare och maskinförare. Det finns ännu inte statistik som i sin helhet visar miljöhänsynen efter att skogssektorn börjat jobba efter målbilderna. Därför går det inte att utläsa några direkta effekter av målbildsarbetet i hänsynsuppföljningen. Det finns också en eftersläpning i uppföljningarna eftersom de baseras på treårsmedeltal.

Skogsstyrelsen träffar årligen ett stort antal tjänstemän och entreprenörer i dialogmöten. Skogsstyrelsens bedömning är att det finns ganska stora skillnader mellan hur långt olika organisationer har kommit i den operativa tillämpningen av målbilderna.

Uppmärksamhet runt körskadeproblematiken, har lett till positiva åtgärder, som att skogsbruket antagit en körskadepolicy och Södra Skogsägarna infört en markskoningsgaranti. I länet har detta fått återverkan genom att flera aktörer genomfört utbildningar för anställda och entreprenörer i syfte att undvika körskador. Ökande uttag av biobränsle har tidigare förvärrat situationen med körskador. Uppgifter från skogsbruket indikerar att biobränsleuttag från skogen stagnerat vilket också kan minska körskadeproblematiken.

Ökade resurser för skydd och skötsel av skyddad skog under 2016 resulterade i ökade insatser. Det ökade skyddsanslaget är ett måste för att hålla tempot och minska risken att viktiga naturmiljöer påverkas negativt. Utan tillräckliga medel för skötsel av skyddad skog kan höga naturvärden, framförallt i lövmiljöer, förväntas sjunka. Av samma anledning behöver stödet för naturvårdande skötsel till markägare vara högt. Sedan i år (2016) finns det möjlighet för enskilda markägare i hela länet att föreslå nya skyddade skogsområden genom Nya Kometprogrammet. Strategin för formellt skydd håller i dagsläget på att revideras och ska vara klar i december 2016.

Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har under 2016 påbörjat det strategiskt viktiga arbetet med regionala handlingsplaner inom uppdraget för Grön Infrastruktur. Handlingsplanerna ska vara klara under 2017.

Areal certifierad skog ökar och med det finns stor potential till förbättrad miljöhänsyn i skogsbruket. Verktyget kan vässas genom ökade kunskaper om certifieringskrav hos aktörer och markägare samt genom skarpare uppföljningar och påföljder vid brister.

I länet startade 2014 en åtgärdsgrupp för Levande skogar som träffas två gånger per år. Skogliga aktörer, myndigheter och ideella föreningar sammanställer åtgärder man gör för att nå miljökvalitetsmålet samt värderar behovet av och föreslår ytterligare åtgärder.

Referenser finns i rapporten för den årliga miljömålsbedömningen.

Referenser och indikatorer på www.miljomal.se

 

 

 Kontakta oss

Desiree Jacobsson
Skogsstyrelsen
desiree.jacobsson@skogsstyrelsen.se
Tel: 031-705 62 44

 Levande skogar

Levande skogar. Illustration: Tobias Flygar.Målet: Skogars och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.