Skyddande ozonskikt

Den tidigare minskningen av ozonskiktet har nu avstannat. Naturvårdsverket bedömer att förutsättningarna är på plats 2020 så att miljökvalitetsmålet blir möjligt att nå. Bedömningen förutsätter att det internationella arbetet fortsätter att vara framgångsrikt.

Cirkel med text: JaCirkel med pil: PositivResultat

Ozonskiktet skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en del av solens skadliga ultravioletta (UV) strålar. Därför innebär det en fara när ozonskiktet tunnas ut. Hos människor ökar risken för till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar och ögonskador som starr. Ekosystem på land och i vatten kan också skadas, liksom jordbruksgrödor och skog. Även olika material kan ta skada av för mycket UV-strålning.

Ozonskiktet är allra tunnast över Antarktis. "Ozonhålet" uppstår på våren, då solen sätter fart på ozonnedbrytningen med hjälp av det klor och brom som har samlats under vinterhalvåret. På senare år har ozonmängden i stratosfären över Antarktis tidvis varit drygt 70 procent lägre än normalt. På våra breddgrader brukar en uttunning observeras på cirka 5 procent.

Ozonnedbrytande ämnen

Ozonnedbrytande ämnen har använts till isoleringsmaterial i byggnader, mark och rör, kylanläggningar, anläggningar för luftkonditionering, värmepumpar och halonbaserade brandsläckare inom flygindustri och försvar. Dessa ämnen är stabila och påverkar därför ozonskiktet under flera decennier.

De nationella utsläppen av ozonnedbrytande ämnen är relativt låga och fortsätter att minska. De består till största delen av CFC (klorfluorkarboner) från uttjänta produkter. Utsläppen av lustgas i Sverige fortsätter att minska, om än i liten omfattning.

Globalt, under perioden 2008–2012, minskade såväl utsläpp som halter hos flertalet ozonnedbrytande gaser i troposfären. Antropogen lustgas (N2O) fortsätter dock att uppvisa ökade utsläpp och halter. För HCFC (klorfluorkolväten)  har ökningen av utsläppen i stort sett avstannat men ligger kvar på en fortsatt hög nivå. Halten HCFC fortsätter dock att öka men i lägre takt än tidigare befarat. För lustgas har både utsläpp och halter fortsatt att öka. Vidare behöver oväntat höga utsläpp av koltetraklorid (CTC) förklaras och åtgärdas.

Vändpunkt och återväxt

Ozonskiktets tjocklek har sedan 1996 upphört att minska. En säkerställd återhämtning kan sannolikt ses först omkring 2020. För polarområdena dröjer det ytterligare cirka 10–20 år innan en säkerställd återhämtning kan bekräftas.

Ozonskiktets tjocklek över Sverige mäts i Norrköping, men trots allt fler indikationer på en återhämtning syns ännu ingen statistisk säkerställd trend i ozonskiktets återhämtning.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås och utvecklingen är positiv enligt Naturvårdsverket.

Uttunningen av ozonskiktet har avstannat, och mycket tyder på att återväxten har påbörjats. Flertalet av de ämnen som bryter ned ozonskiktet regleras framgångsrikt inom det internationella Montrealprotokollet. Det finns dock ett fortsatt hot mot ozonskiktet på grund av fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter. Utsläppen av lustgas, som både bryter ned ozonskiktet och bidrar till växthuseffekten, fortsätter att öka.

Av ozonuttunningens medicinska effekter har vi ännu inte sett mer än början. Sannolikt kommer effekterna att kulminera först om flera decennier, eftersom både hudtumörer och grå starr ofta behöver lång tid för att utvecklas.

Fortsatt internationellt arbete

Under Montrealprotokollets senaste partsmöte 2015 dominerades förhandlingarna av frågan att även inkludera växthusgasen HFC (fluorkolväten) till protokollet. HFC har ingen ozonnedbrytande potential men den internationella industrin har utvecklat HFC för att ersätta de ozonnedbrytande ämnena, som fasas ut enligt Montrealprotokollet.

Parterna beslutade även att fortsätta analysera avvikelser mellan observerade koncentrationer i atmosfären och rapporterade utsläpp av det redan reglerade ämnet koltetraklorid (CTC).

Utsläppen av lustgas ökar, och riskerar att fördröja återhämtningen av ozonskiktet. Utsläppen av lustgas har i dag större betydelse än utsläppen av någon annan ozonnedbrytande gas. Avtalet som antogs vid FN:s klimatmöte i Paris 2015 innebär förhoppningsvis ett steg i rätt riktning. Många av de nationella målsättningarna som presenterades (så kallade Intended Nationally Determined Contributions, INDC), innehåller åtgärder som kan leda till minskade utsläpp av lustgas.

Den övervägande andelen av de globala utsläppen av lustgas kommer från jordbrukssektorn, framförallt från en ökad gödsling av jordbruksmark. Det betyder att åtgärder som syftar till att minska utsläpp av kväveoxider och ammoniak till luft, är väsentliga. En viktig slutsats är att åtgärder i syfte att minska utsläpp av kväveföreningar inte bara är angelägna för miljömålet Skyddande ozonskikt. De ökar även förutsättningarna att uppnå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Frisk luft.

Fortsatt viktigt arbete i Västra Götalands län

I Västra Götalands län arbetar Länsstyrelsen aktivt med att förhindra illegal export av farligt avfall, bland annat gamla kylar och frysar med freon. Det är angeläget att arbetet med utfasning av ozonnedbrytande ämnen inte undermineras av illegal handel med ozonnedbrytande ämnen och produkter.

I plan- och bygglagen har reglerna för att ta om hand ozonnedbrytande ämnen i avfall blivit tydligare. En undersökning visar dock att cirka 90 procent av CFC i byggisolering i Sverige inte omhändertas när man river byggnader och därför läcker ut. För att öka omhändertagandet har Naturvårdsverket tagit fram ett webbaserat informationsmaterial för bland annat tillsynsmyndigheter, fastighetsägare och rivningsentreprenörer.

Vidare finns det lagar som reglerar hantering av uttjänta elektriska och elektroniska produkter som kylar och frysar. Det behövs dock fler insatser för att se till att lagen efterlevs.

Länsstyrelsen arbetar med miljörådgivning för lantbrukare inom projektet Greppa näringen. Syftet är bland annat att minska kväveläckage vilket också ger en minskad avgång av lustgas.

Även åtgärder som reglerar utsläpp av kväveoxider och ammoniak till luft är betydelsefulla eftersom dessa kan omvandlas till lustgas. Detta motiverar ytterligare det pågående arbetet för minskade utsläpp av kväveoxider inom tillsyn och prövning av större punktkällor i länet. Även vid transportplanering behöver minskade utsläpp av kväveoxider uppmärksammas.  

Referenser finns i rapporten för den årliga miljömålsbedömningen.

Referenser och indikatorer på www.miljomal.se

 

 Skyddande ozonskikt

Skyddande ozonskikt. Illustration: Tobias Flygar.Målet: Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.