Ingen övergödning

Utsläppen av kväve och fosfor till havet har minskat sedan mitten av 90-talet men övergödningssituationen i sjöar, vattendrag och kustvattnen förändras dock långsamt vilket kan bero på trögheten i naturliga system. Trots att belastningen minskat ligger den ändå över vad som är ekologiskt hållbart.

Cikel med text: Nej Cirkel med pil: Neutral Resultat

Övergödningens negativa effekter är påtagliga i de flesta av länets kustvatten vilket bland annat märks på artsammansättningen av bottenfauna och på att snabbväxande fintrådiga alger breder ut sig och täcker annan växtlighet. I inlandet är problemen störst i jordbruksintensiva områden som Skaraborgs- och Dalboslätten men också kustnära vattendrag har höga halter näringsämnen.

Åtgärder

Till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) har bidrag bland annat delats ut till strukturkalkningsprojekt och VA-planer.

Flera tillståndspliktiga kommunala avloppsreningsverk har utrett/installerat kväverening.

I länet finns ca 124 000 enskilda avlopp. Länsstyrelsen anordnar en särskild tillsynsvägledningsdag om enskilda avlopp för kommunernas miljöförvaltningar varje år. Av alla småhusfastigheter är 61 procent anslutna till kommunalt avlopp.

Två fiskberedningsindustrier med direktutsläpp är nedlagda. En är flyttad och numera ansluten till kommunalt reningsverk och en helt ny anläggning har tillkommit med anslutning till kommunalt reningsverk.

Påverkan på havet

Indikatorer för kväve- och fosfortransport visar ingen tydlig långsiktig trend för näringsbelastningen, vilket kan bero på att nederbörden har ökat. I våra största vattendrag märks dock en tydlig trend att halterna av kväve minskar. I små kustmynnande vattendrag är det i stället fosforhalterna som minskar i de flesta fall.

Luftnedfall

De två senaste åren var det årliga totala nedfallet av oorganiskt kväve 10-15 kg per hektar för Västra Götalands län. Den kritiska belastningen för övergödande kväve som används för Sveriges gran- och tallskogar, 5 kg kväve per hektar och år, överskreds således kraftigt i hela Västra Götalands län.

Påverkan på vattenmiljön

Många åtgärder och projekt bedrivs för att jordbrukets bidrag till närsaltsbelastningen ska minska. Inom projekt Greppa Näringen bedrivs rådgivning till lantbrukare med syfte att göra dem medvetna om hur de kan minska kväve- och fosforläckaget. På 13 år har arbetet resulterat i ca 11 600 rådgivningar till lantbrukare och ca 2 200 Greppa-medlemmar i länet. Nationell utvärdering visar att halterna i vattendrag minskar som en följd av Greppas aktiviteter.

Avloppsreningsverkens utsläpp av fosfor har minskat från föregående år och kväve ligger kvar på samma nivå. Andelen tillskottsvatten (dagvatten, grundvatten etc.) som förs till avloppsreningsverk är hög, mellan 30 och 70 procent. Arbetet med ledningsnät och dagvatten är i fokus vilket sannolikt kommer att minska andelen tillskottsvatten och därmed minska utsläppen av orenat avloppsvatten via bräddningar. Under 2015-2016 har Länsstyrelsen granskat sju VA-planer.

Miljösamverkan Västra Götaland har fyra projekt som påbörjades 2015/2016 för att minska utsläppen av näringsämnen: teknik för en effektiv rening av dagvatten, tillsyn av utsläpp från mindre verksamheter, underlag för tillsyn och kravställande av fosforfällor för enskilda avlopp samt tillsyn på mindre lantbruk.

Skogsstyrelsen leder ett arbete om målbilder med bland annat hänsyn till vatten, mot hela skogssektorn. Inom detta arbete är det bland annat fokus på kantzoner för att minska risken för näringsläckage från skogsmark.

Det är sedan 2015 olagligt för fritidsbåtar att tömma toalettavfallet direkt i sjön, fler och bättre fungerande tömningsstationer behövs dock.

Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten

Enligt vattenförvaltningen har 95 procent av kustförekomsterna, 19 procent av sjöarna och 36 procent av vattendragen övergödningsproblem.

Övergödning kan leda till problem med ohälsosamt höga nitrathalter i grundvatten. Länets provtagningsprogram av försurningskänsligt grundvatten visar att nitrathalten i samtliga 17 stationer ligger under gränsen för den lägsta klassen, 2 mg/l. Utdrag från vattentäktsarkivet visar på högre halter i övriga delar av länet men endast två av 47 provtagningar ligger inom 20-50 mg/l och ingen över 50mg/l, vilket också är riktvärde för grundvatten.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön bedöms som neutral.

Tillförseln av näringsämnen till länets vatten är trots insatser fortfarande hög. Insatser inom kommunalt VA, andra verksamheter med utsläpp av näringsämnen, enskilda avlopp och jordbrukssektorn ger i regel ännu inte synbara resultat i miljön eftersom historiskt läckage av näring ligger kvar i vattensystemen sedan tidigare och ekosystemen reagerar långsamt. Effekter av åtgärder motverkas även av klimatförändringarna då ökade flöden innebär ökade näringstransporter.

Inom jordbruket finns idag en ökad medvetenhet om behovet av kväve- och fosforgivor och ny teknik möjliggör bättre anpassning till grödans behov. Det förra Landsbygdsprogrammet löpte ut 2013 och ett nytt introducerades stegvis 2015-2016. På grund av glappet genomfördes exempelvis få våtmarksprojekt under 2015. Med det nya programmet på plats ser det dock ljusare ut för 2017 och framåt.

Kvävenedfallet innebär att skogsmarken får 4-5 gånger högre nedfall än vad som är naturligt. Detta höga nedfall medför att kvävet ackumuleras och att det finns risk för ökat kväveläckage efter slutavverkning samt kvävemättnad i skogsmarken. Redan nu visar undersökningar att det läcker mer kväve i sydvästra än i norra Sverige efter slutavverkning. Kvävemättnad innebär att det finns en risk med läckage av kväve även från skogsmark med växande skog. Halterna av ammonium och nitratkväve i markvattnet har dock generellt varit relativt låga vid de olika mätplatserna i länet, vilket visar att skogsmarkerna i länet ännu inte nått kvävemättnad.

Kommunernas kostnad för att åtgärda ledningsnäten är mycket hög. Bidrag behövs till kommunernas VA-verksamhet för investeringar och åtgärder på ledningsnätet med syftet att minska bräddningar samt andelen ovidkommande vatten i spillvattennätet.

Trots alla åtgärder som genomförs går det långsamt med positiva förändringar i vattnen. Trögheten beror både på att mycket näring ligger lagrad i mark och sediment  och att klimatförändringarna motverkar åtgärderna.

Referenser finns i rapporten för den årliga miljömålsbedömningen.

Referenser och indikatorer på www.miljomal.se

 

 Ingen övergödning

Ingen övergödning. Illustration: Tobias Flygar.Målet: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.