Hav i balans samt levande kust och skärgård

I Västra Götalands län är de marina områdena kraftigt påverkade av människan, fiskbestånden är svaga och grunda kustområden är övergödda. Åtgärdsarbete pågår, men takten behöver ökas för att målen ska nås. Samordnade insatser krävs på regional, nationell och internationell nivå.

Cirkel med text: NejCirkel med pil: Neutral Resultat

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

På grund av övergödning uppnår inte 95 procent av Västra Götalands läns kustvatten god ekologisk status enligt vattenförvaltningsförordningen. Länsstyrelsen har tagit fram underlag om vägbankar där större öppningar kan förbättra vattencirkulation i instängda vikar och sund med begränsad vattenomsättning. Syftet är att visa vilka åtgärder som bör vidtas vid vägbankarna, av vem samt vilken typ av anmälan eller ansökan som behövs. Trafikverket har börjat kostnadsberäkna åtgärder för de statliga vägbankarna.

Inom projektet Skydd och förvaltning av marina områden – Västerhavet, arbetar västkustlänen med att utforma en gemensam strategi för det marina områdesskyddet. Idag är cirka 30 procent av länets totala havsområde skyddat, men för flera av de skyddade områdena saknas de marina värdena i områdesskyddens syfte och skyddsföreskrifter. Projektet ska också ge förslag på hur reglering av fisket ska ändras inom de skyddade områdena.

Länsstyrelsen har tagit fram en rapport som behandlar utbredning och problem förknippade med 27 främmande arter i Västra Götalands län, däribland amerikansk hummer och svartmunnad smörbult. Generellt så ökar spridningen av främmande arter i länet. Man uppmanar till rapportering av främmande arter till Artportalen.

Åtgärder på kommunal nivå

De fyra kustkommunerna i norra Bohuslän tar fram en gemensam blå översiktsplan, vilken ska samrådas under 2016-2017. Kustkommunerna i södra Bohuslän har tillsammans med Göteborg och Kungsbacka inlett ett projekt som ska utmynna i en blå översiktsplan. Arbete har påbörjats för att integrera den pågående havsplaneringen i de kommunala översiktsplanerna. Projektet 8 fjordar har arbetat vidare med bärgning av spökredskap, genomfört inventeringar av musselbankar och dokumenterat kommunernas arbete med våtmarker. 8 fjordar har också genomfört fysiska åtgärder i vattendrag och vattendragsvandringar för markägare och intresserad allmänhet.

Kommuner i Bohuslän har genom projektet Ren och Attraktiv Kust i Bohuslän skapat verktyget Strandstädarkartan där allmänheten kan markera stränder i behov av städning eller sopsäckar som behöver hämtas. Trots att flera informationsinsatser genomförts och att antalet frivilliga insatser för att ta hand om ilandflutet marint skräp ökat så har dessvärre mängden skräp på referensstränderna ökat de senaste åren.

Åtgärder inom näringslivet

Utkastförbudet inom fisket innebär att alla kvoterade arter successivt ska tas i land och ingå i kvoten. Det gör att det nu finns ett kraftfullt incitament till att utveckla redskapens selektivitet och ändra fiskemönster så att kvottilldelningen efterlevs.

Övriga åtgärder

I projektet Fritidsbåtars inverkan på skärgårdsmiljön undersöker man hur och i vilken omfattning avgaser från fritidsbåtar påverkar havsmiljön. Bland annat ska man undersöka om blåmusslor och ostron tar upp föroreningarna.

Bohuskustens vattenvårdsförbund har gjort en sammanställning som visar att de marina växternas djuputbredning minskat över tid, vilket man tror beror på försämrad ljustillgång till följd av ökad grumling. En sådan utveckling indikerar ett försämrat miljötillstånd.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön bedöms som neutral.

Positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra. För att nå målet måste kunskapsunderlaget öka och åtgärdsarbetet intensifieras.

Styrmedel inom exempelvis samhällsplanering och jordbrukssektorn verkar i positiv riktning, men överfiske, övergödning, fysisk exploatering, miljögifter, klimatförändringar och främmande arter utgör fortsatt ett hot mot Västerhavets produktionsförmåga och biologiska mångfald.

Arbete pågår med att ta fram ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. Förhoppningen är att åtgärdsprogrammet ska snabba på åtgärdsarbetet genom att tydliggöra vad länets aktörer behöver göra för att skapa positiva utvecklingstrender. Bidragssystem som LOVA (lokala vattenvårdsprojekt) och Landsbygdsprogrammet har inneburit att flera viktiga åtgärder för minskat tillskott av näringsämnen och miljögifter har kunnat genomföras, men åtgärder i havet hämmas generellt brist av kunskapsunderlag. Kunskapsuppbyggnaden om våra marina miljöer måste fortsätta för att säkerställa att resurser prioriteras till åtgärder som gör störst nytta. Insamlad data behöver tillgängliggöras och analyseras i större utsträckning. Genomförda åtgärder behöver följas upp och goda exempel spridas.

Dagens övervakning av vegetationsklädda bottnar ger ingen samlad bild av miljöstatus eller trender. Det finns därför ett stort behov av att utveckla ett samordnat nationellt och regionalt miljöövervakningsprogram för vegetationsklädda bottnar baserad på metoder som uppfyller miljömålens och direktivens krav. Även ett övervakningsprogram för ålgräsängar är angeläget då ålgräsets utbredning minskat med 60 procent i Bohuslän sedan 1980 talet. Detta har lett till minskad produktion av torsk, ökad övergödning och sämre vattenkvalitet.

Turism och friluftsliv behöver bedrivas så att påverkan på de marina miljöerna minimeras. Mer resurser behövs exempelvis för informationsinsatser och tillsyn i syfte att åstadkomma attityd- och beteendeförändringar. Nyttjandet av fiskbestånden måste idag ske enligt försiktighetsprincipen, eftersom kunskapsunderlaget är bristfälligt. SLU har tagit fram data som indikerar var det finns lokala torskbestånd längst Bohuskusten. Dessa data är en bra utgångspunkt för att se över regelverket. Parallellt med en översyn av regelverket behövs det mer resurser för operativ fisketillsyn och informationsinsatser.

Inom det marina områdesskyddsarbetet ligger fokus på att komplettera med nya och utvidgade områden och successivt göra en omfattande översyn av alla befintliga skydd och få dem uppdaterade till långsiktigt hållbara skydd. Detta sker genom kunskapsinhämtande inventeringar, framtagande av skötselplaner och i många fall reviderade beslut.

Referenser finns i rapporten för den årliga miljömålsbedömningen.

Referenser och indikatorer på www.miljomal.se

 

 Hav i balans samt levande kust och skärgård

Hav i balans samt levande kust och skärgård. Illustration: Tobias FlygarMålet: Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras.

Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden.

Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.