Bakgrund till åtgärdsprogrammet

Åtgärdsprogrammet beslutades 2017 av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen. Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att ta fram ett regionalt åtgärdsprogram.

Arbetet startade under 2015 med samverkan om målbild och förslag på åtgärder, fortsatte under 2016 med fler samverkansmöten och en remiss med förslag på åtgärdsprogram 2017. 

En fråga som kom upp flera gånger under arbetet var hur långt vi når med ett regionalt åtgärdsprogram? Därför har vi försökt att bedöma hur långt vi med lokala och regionala krafter kan nå till 2020 i en Effektbedömning.

Remiss under 2017

I sex månader under april-oktober 2017 var förslaget "Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2017–2020" ute på remiss. Vi är glada över det positiva gensvar förslaget till åtgärdsprogram fick. Det fanns ett stort intresse för remissen, och en majoritet av kommunerna lämnade synpunkter, liksom intresseorganisationer, föreningar, myndigheter, högskolor och en privatperson. Totalt över 60 remissvar kom in. Åtgärdsprogrammet bearbetades utifrån synpunkterna. 

Synpunkter i korthet:

  • Det fanns ett stort stöd för att ett regionalt åtgärdsprogram tas fram. Värdeord som användes var: bra, värdefullt, viktig funktion, nytta, positivt, välkomnas.
  • Majoriteten tyckte strukturen och uppbyggnaden är bra. Exempelvis: pedagogiskt uppbyggt, lätt att orientera sig i, positiv till innehållet, bra struktur, lätt att överblicka, enkelt skrivet, relevanta åtgärder, genomarbetat upplägg, ambitiöst, gediget och omfattande, vettigt och heltäckande, väl genomarbetat.
  • Att jobba med fyra utmaningar fick stort stöd. Exempelvis: blir mer lätthanterligt och lättare att lägga på minnet, enkelt att följa logiken i uppdelningen, bra och pedagogiskt att strukturera i olika utmaningar, lättare att lyfta både programmen och åtgärderna samlat i organisationen, positivt att det tar ett helhetsgrepp i frågor som påverkar varandra och hänger ihop.
  • Flera lyfter att det är bra att kopplingar görs till de tre hållbarhetsdimensionerna samt de globala målen. Exempelvis: Föredömligt med hållbarhetsanalys samt koppling till generationsmålet och de globala hållbarhetsmålen.
  • Att andra åtgärdsprogram integreras fick stort stöd. Exempelvis: praktiskt, ett bra sätt att minska spretigheten i och mångfalden av dokument, ger en samlad överblick, det förenklar arbetet, får helhetssyn, skapar en bra överskådlighet och bidrar till att det är lättare att fokusera i det lokala miljöarbetet, positivt att integrera andra strategiska beslut och åtgärdsprogram, det finns många strategier och program att förhålla sig till och initiativ som samlar ihop dem kan leda till ökade synergieffekter.
  • Ett par aktörer lyfte att det gärna även skulle finnas en koppling till klimatanpassningsarbetet. När åtgärdsprogrammet för miljömålen gick på remiss var handlingsplan för klimatanpassning ännu inte reviderad, så vi kunde inte koppla lika starkt. Nu har kopplingarna stärkts både i text samt i enskilda åtgärder. Åtgärderna i de båda programmen kommer även slås ihop för kommunerna i deras åtgärder per aktör så att de får en helhet.
  • Några önskar ännu större tydlighet hur de olika åtgärdsprogrammen integrerats och hur åtgärdsprogrammets ställning är i förhållande till andra program och planer. Detta är särskilt viktigt att fortsätta förtydliga under den kommande samverkan om åtgärdsprogrammet.
  • Man både uppskattar, och lyfter betydelsen av, att Länsstyrelsen, VGR och Skogsstyrelsen samarbetar. Man anser det är viktigt att vi tar ett regionalt samordningsansvar för åtgärdsprogrammet och även deltar i de nätverk som finns för miljöfrågor exempelvis inom Hållbar Utveckling Väst.
  • Dokumentet Stöd för genomförande och uppföljning uppskattas (heter numera Detaljerat underlag om åtgärderna).
  • Gällande uppföljning anses att Länsstyrelsen ska ta ansvar för ett enkelt system för systematisk uppföljning och att det är av stor vikt att länsstyrelsen tar ett regionalt samordningsansvar och har tydliga och systematiska uppföljningar.
  • Enstaka kritiska synpunkter förkommer såsom att 2017–2020 är för kort tid eller att åtgärdsprogrammet har för låg ambitionsnivå.
  • Enstaka framför oro över finansiering eller önskar hjälp med prioritering.
  • Det finns i remissmaterialet mycket gott om goda exempel på vad man kan göra i samverkan för att stödja aktörerna, och detta är en viktig grund för utvecklingen av stödet.  

En mer utförlig sammanställning av remissvaren och den hänsyn som tagits för varje åtgärd finns att beställa som pdf-fil via miljomal.vastragotaland@lansstyrelsen.se