Värme

Klimatförändringarna innebär att vi kommer att få ett varmare klimat i länet.
Sol

Medeltemperaturen vid slutet av seklet beräknas ha ökat med 3-5 grader jämfört med dagens klimat. Temperaturökningen är jämt fördelad över länet. Vegetationsperioden beräknas öka med 40-90 dagar och antalet varma dagar blir fler. Det varmare klimatet medför också en ökad risk för värmeböljor.

Värmebölja

Pågående och framtida klimatförändringar medför stigande temperaturer. I framtiden kommer antalet värmeböljor att öka i Västra Götalands län jämfört med dagens klimat. Värmeböljorna beräknas också att pågå under längre perioder. De delar av länet som beräknas få en något större ökning av antalet dagar med höga dygnsmedeltemperaturer är kusten och området mellan Vänern och Vättern.

En värmebölja kan medföra stora risker för människors hälsa, särskilt bland sårbara grupper såsom äldre och sjuka. Senare års forskning har visat att varma perioder leder till ökad dödlighet även i Sverige. En värmebölja medför påfrestningar på samhällsviktiga verksamheter som kan drabbas av exempelvis elavbrott och störningar i transportinfrastrukturen. Även naturen påverkas negativt av en värmebölja, vilket kan innebära problem för bland annat skogs- och jordbruk, djurhållning och dricksvattenförsörjning. De utmaningar som en värmebölja medför ställer krav på samhällets förmåga att hantera värmeböljans effekter – både i förebyggande syfte och i en krissituation.

I storstäder blir det ännu varmare än i omgivande landsbygd. Hur människor bor och möjligheten till att finna svalka i staden i form av parker, vattendrag och allmänt tillgängliga luftkonditionerade inomhusmiljöer är viktiga förhållanden för värmeböljors effekter.

Torka och brandrisk

Trots den övergripande trenden med ett blötare klimat i länet, kan klimatförändringarna också medföra ökad risk för torka och medföljande brandrisk.

Klimatscenarierna visar på att antalet dagar med låg markfuktighet och lågvatten förväntas öka, framför allt i länets östra delar och området mellan Vänern och Vättern.

Långvariga perioder med liten eller ingen nederbörd medför att växtligheten hämmas, vilket påverkar jordbrukets skördar och skogstillväxten. Torka medför låg vattenföring till vattendragen och låga vattenstånd i sjöarna, vilket leder till vattenbrist och konkurrens mellan olika användningsområden som till exempel vattenförsörjning och bevattning. Konsekvenserna förvärras om temperaturen samtidigt är hög, eftersom avdunstningen då är stor. Minskad vattentillgång beror dels på förändrade nederbördsmönster och dels på att växter kommer att förbruka mer, eftersom vegetationsperioden förlängs i ett varmare klimat.

Till följd av långvarig torka inträffar också många bränder i skog och mark. Risken för skogs- och vegetationsbrand varierar regionalt. Förekomst av torka påverkar brandrisken, samtidigt som skillnader i vegetationen gör att bränder som startar beter sig på olika sätt. Den framtida säsongen med brandrisk kommer att förändras mest i de områden som i dagens klimat är mest utsatta för brandrisk. För Västra Götalands län beräknas brandrisksäsongen öka med 30-40 dagar mot slutet av seklet.

Via klimatanpassningsportalen hittar du mera information om hur klimatförändringarna påverkar brandriskerna.