Civilt försvar under höjd beredskap

I händelse av allvarliga incidenter och hot mot Sveriges säkerhet och nationella intressen kan regeringen fatta beslut om höjd beredskap. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Är Sverige i krig råder högsta beredskap. 
Civilt försvar

Det militära försvaret består av Försvarsmakten och de delar av det övriga samhället som direkt stödjer Försvarsmakten i fred, vid höjd beredskap och i krig. Försvarsplaneringen utgör grunden för planeringen rörande det civila försvaret.  

Det civila försvaret är den verksamhet som genomförs i syfte att möjliggöra samhällets förmåga att hantera situationer då beredskapen höjs. Vid beslut om höjd beredskap organiseras det civila försvaret med utgångspunkt i samhällets krisberedskap genom bland annat med de förmågor, strukturer och principer som används för hantering av fredstida kriser.  

Civila myndigheter som har särskilt ansvar inför och vid höjd beredskap stödjer och samverkar med Försvarsmakten i dess uppgifter att försvara Sverige och främja svensk säkerhet. Målet med det civila försvaret Arbetet med civilt försvar i fredstid syftar till att planera för hur det civila försvaret kan möta kraven på samhällets förmåga att upprätthålla den civila verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap, krig eller krigsfara.  

Målet för det civila försvaret ska vara att:  

  • säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
  • värna om civilbefolkningen
  • bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.  

Det civila försvaret ska stödja och samverka med det militära försvaret för att kunna motstå ett väpnat angrepp, hantera samhällskonsekvenser och upprätthålla samhällsviktig verksamhet samt kunna bidra till att återuppbygga och återställa samhällets funktionalitet efter ett sådant angrepp.  

Länsstyrelserna ska samordna de civila försvarsåtgärderna och verka för att sådan verksamhet hos civila myndigheter och andra civila organ som har betydelse för att de samlade försvarsansträngningarna bedrivs med en enhetlig inriktning. Länsstyrelserna ska också i samråd med Försvarsmakten verka för att det civila och militära försvaret samordnas regionalt samt verka för att länets tillgångar fördelas och utnyttjas så att förvarsansträngningarna främjas.  

Försvarsmaktens regionala staber samverkar regionalt och lokalt med länsstyrelserna, kommunerna och andra relevanta aktörer.  

Säkrandet av samhällsviktig infrastruktur och behovet av att säkerställa tillräcklig försörjning med strategiska förnödenheter är en viktig del i samhällets samlade beredskap.  

I arbetet med en samlad försvarsförmåga inräknas exempelvis planläggning av risk- och sårbarhetsanalyser, övningar och samverkan.  

Det militära och civila försvaret benämns som totalförsvaret.  

Läs mer

Totalförsvaret i Halland, Värmland, Västra Götaland, Örebro län och Militärregion Väst - Högre regional grundsyn 2017-2020.