Nötköttsproduktion

När man börjar med nötköttsproduktion finns det en hel del som är viktigt att känna till för att det ska bli bra för både djuren och djurhållaren. På den här sidan ger vi en översikt över viktiga punkter samt tips på var du kan få mer information.

På den här sidan hittar du information om:

Lagar, regler och tillstånd
Skötsel
Hälsa och djurskydd
Arealbehov
Utfodring
Raser
Stängsel
Rovdjur
Stöd
Ekonomi  

Lagar, regler och tillstånd

Information om de viktigaste lagar, regler och tillstånd som du behöver känna till om du ska börja med nöt finns i Jordbruksverkets skrift djurskyddsbestämmelserna.  

I texten nedan finns några exempel på områden som finns med i bestämmelserna. På Jordbruksverkets webbplats finns det mer information om vad som gäller för djurhållning av nötkreatur.

Produktionsplatsnummer

Om du har får, getter, nötkreatur eller grisar så ska detta anmälas till Jordbruksverket och platsen där du har djuren ska tilldelas ett produktionsplatsnummer. Ett produktionsplatsnummer består av landsbeteckningen SE plus upp till sex siffror. Det är du som är djurhållare, som är ansvarig för att anmäla platsen till Jordbruksverket.  

Produktionsplatsnumret är knutet till den anläggning eller plats där verksamheten bedrivs. Ett produktionsplatsnummer kan därför inte flytta med verksamheten om du skulle flytta till en annan plats.  

Om du har betesdrift på din anläggning avgör platsens geografiska utformning om du behöver ett eller flera nummer. Ligger betena mindre än 500 meter från varandra fågelvägen, och det inte finns några andra klövdjur som tillhör någon annan mellan platserna, är det en och samma produktionsplats. Om avståndet är mer än 500 meter eller om det finns andra klövdjur som tillhör någon annan mellan platserna, ska platserna ha olika produktionsplatsnummer. Syftet med produktionsplatsnummer är att djur ska kunna spåras från en plats till en annan vid utbrott av någon smittsam djursjukdom. Läs mer om regler om märkning och registrering av nötkreatur

Bestämmelser om byggnader och inhysning

Information om regler om minimimått för exempelvis boxyta, ätyta och stallmiljö finns i Jordbruksverkets skrift djurskyddsbestämmelserna.  

Om dina nötkreatur är ute tolv timmar eller mer per dygn under den kalla årstiden ska djuren ha tillgång till en ligghall eller annan byggnad. Den ska ge djuren skydd mot väder och vind samt en torr och ren liggplats. Läs mer om skydd för djuren i hagen.   

Om du gör en nybyggnation eller ombyggnation kan du beroende på djurantal med mera behöva göra en förprövning. Denna görs av Länsstyrelsen. Mer allmän information om förprövning finner du på Jordbruksverkets webbplats.

Två foton på byggnader för nötkreatur, vuxna djur och kalvar. 

Nötköttsproduktion i planlagt område, lagring och hantering av gödsel

Vänd dig till din kommun med frågor om att ha får i planlagt område samt lagring och hantering av gödsel.

Skötsel

Grunden till att nötkreaturen ska må bra är att de sköts på rätt sätt. Tips på hur du sköter dina nötkreatur finns här:
Så här sköter du dina nötkreatur
Djurvård för naturvård
Naturbetesmarker - en resurs för diklav
Naturbetesmarker - en resurs för ungdjuren

Mer information för den intresserade finns på Gård & djurhälsans webbplats.

Hälsa och djurskydd

Väl skötta och utfodrade nötkreatur har vanligen god motståndskraft mot ohälsa. Parasiter av olika slag kan orsaka stora problem med sjuka djur, försämrad tillväxt med mera. Det är viktigt att känna till hur du kan arbeta med förebyggande hälsoarbete och hur du ska minska risken för parasitangrepp. Det är klokt att vara noggrann vid inköp av djur så att du inte får med smittor och parasiter på köpet samt ha dem i karantän. Få tips på hur du kan göra.

Mer information om nötkreatur och nötkreaturens hälsa hittar du på Gård & djurhälsans webbplats.

Arealbehov

Hur många nötkreatur du kan ha på din mark beror på hur mycket din mark avkastar, dina djurs behov, årsmån med mera.  

Behov areal för vinterfoder

Det är stor spännvidd i vad nötkreatur behöver för foder under vintern. En intensiv ungdjursuppfödning kräver en typ av vinterfoder och en extensiv dikoproduktion kräver en typ av foder. Det är därför svårt att säga hur stor areal som behövs.  

En välskött, gödslad slåttervall som skördas 2-3 gånger per år bör kunna avkasta 6 000 kg ts per hektar ett normalår. En ogödslad vall med mycket ogräs har mycket lägre avkastning.

Behov areal för sommarfoder

Avkastningen på betesmarken varierar stort beroende på typ av bete, skötsel, årsmån med mera. Det är också stor skillnad hur snabbt gräset växer på försommaren jämfört med fram i mitten på juli. Vissa betesmarker avkastar total under hela sommaren mindre än 1000 kg ts per hektar och år, andra beten som till exempel välskötta åkermarksbeten mer än 5000 kg ts/ha. Antalet djur som kan livnära sig varierar därför stort och kan vara mellan cirka 0,5-3 kor med kalv per hektar i medeltal under sommaren. Gräsets tillväxtkurva under betessäsongen gör att du kan ha fler djur i början på sommaren och färre från mitten av sommaren.

Två brunvitfläckiga kor i en utfodringsränna 

Utfodring

Grunden i vinterutfodringen är bra grovfoder (ensilage eller hö) i tillräcklig mängd. Grovfoderkvaliten är speciellt viktigt till växande, högdräktiga och digivande djur.  Grovfodret kompletteras efter djurens näringsbehov med kraftfoder. Vatten av bra kvalitet och kvantitet, salt och mineralfoder ska finnas året runt till djuren.  

Under betesperioden är det är mycket viktigt att anpassa djurantalet efter deras behov och tillgången på bete. Under vår och försommar växer betet snabbt men från mitten på sommaren så minskar betestillgången snabbt. En gammal tumregel är att efter halva sommaren ska beläggningen halveras.  

Läs mer om Gård & Djurhälsan

Raser

Vilken ras är den bästa? Den frågan är omöjlig att svara på utan att väga in de förutsättningar man har. Vad har man för avkastning på sina marker? Är det svårt att näringsförsörja tunga köttraser/unga djur? Vilken tillväxt vill man ha på sina ungdjur med mera.

Nedanstående länkar leder till olika rasföreningar där man kan få mer information om de olika raserna.

Svenska Angusföreningen
Svenska Blonde d'Aquitaineföreningen
Svenska Charolaiseföreningen
Chianinaföreningen i Sverige
Svenska Dexterföreningen
Svenska Gallowayföreningen
Svenska Herefordföreningen
Svenska Highlandcattleföreningen
Svenska Limusinföreningen
Svenska Simmentalföreningen

Stängsel

Som djurägare är du ansvarig för att djuren inte kommer ut ur inhägnaden och orsakar skada. Det finns inga skyldigheter för allmänheten eller andra fastighetsägare att skydda sin mark eller egendom mot andras djur.

”Stängselboken” 2005 av Anders Råsberg innehåller mycket information om olika typer av stängsel, lagar och regler samt många bra tips.

”Hägna rätt med riktigt stängsel” 2007 av Anders Råsberg är en kortvariant av den stora stängselboken.

Båda böckerna finns att beställa på Jordbruksverkets webbplats.

Det finns bra rovdjursavvisande stängsel som ger ett bra skydd mot angrepp. Länsstyrelsen kan ge bidrag till åtgärder för att förhindra angrepp. Läs mer om rovdjursavisande stängsel.

Brunvitfläckig ko som betar gräs bakom ett staket 

Rovdjur

Mer information om rovdjur finns på viltskadecenters webbplats.

I boken Stängsling mot stora rovdjur finns information om både rovdjur och stängsling.

Ta kontakt med länsstyrelsen om du har frågor om stöd eller behöver få kontakt med viltspårare. Du kan även läsa mer på våra rovdjurssidor

Stöd

Jordbruksverkets webbplats finns information om vilka stöd du kan söka för din verksamhet.

Ekonomi

I bidragskalkylerna kan du få en uppfattning om de rörliga kostnaderna och ungefärliga intäkter. Sätt in dina egna uppgifter för att se hur det går i din egen produktion.