Får- och lammproduktion

När man börjar med får- och lammproduktion finns det en hel del som är viktigt att känna till för att det ska bli bra för både djuren och fårägaren. På den här sidan ger vi en översikt över viktiga punkter samt tips på var du kan få mer information.

På den här sidan hittar du information om:

Lagar, regler och tillstånd
Skötsel
Hälsa och djurskydd
Arealbehov
Utfodring
Raser
Stängsel
Rovdjur
Stöd
Ekonomi

Lagar, regler och tillstånd

Information om de viktigaste lagar, regler och tillstånd som du behöver känna till om du ska börja med får finns i Jordbruksverkets skrift djurskyddsbestämmelserna.

I texten nedan finns några exempel på områden som finns med i bestämmelserna. På Jordbruksverkets webbplats finns mer information om till exempel djurskyddsbestämmelser och stöd.

Produktionsplatsnummer

Om du har får, getter, nötkreatur eller grisar så ska detta anmälas till Jordbruksverket och platsen där du har djuren ska tilldelas ett produktionsplatsnummer. Ett produktionsplatsnummer består av landsbeteckningen SE plus upp till sex siffror. Det är du som är djurhållare, som är ansvarig för att anmäla platsen till Jordbruksverket.

Produktionsplatsnumret är knutet till den anläggning eller plats där verksamheten bedrivs. Ett produktionsplatsnummer kan därför inte flytta med verksamheten om du skulle flytta till en annan plats.

Om du har betesdrift på din anläggning avgör platsens geografiska utformning om du behöver ett eller flera nummer. Ligger betena mindre än 500 meter från varandra fågelvägen, och det inte finns några andra klövdjur som tillhör någon annan mellan platserna, är det en och samma produktionsplats. Om avståndet är mer än 500 meter eller om det finns andra klövdjur som tillhör någon annan mellan platserna, ska platserna ha olika produktionsplatsnummer.

Syftet med produktionsplatsnummer är att djur ska kunna spåras från en plats till en annan vid utbrott av någon smittsam djursjukdom. Läs mer om regler om märkning och registrering av får och getter.

Bestämmelser om byggnader och inhysning

Information om regler om minimimått för exempelvis boxyta, ätyta och stallmiljö finns i Jordbruksverkets skrift djurskyddsbestämmelserna.

Om dina får och getter är ute tolv timmar eller mer per dygn under den kalla årstiden ska djuren ha tillgång till en ligghall eller annan byggnad. Den ska ge djuren skydd mot väder och vind samt en torr och ren liggplats. Läs mer om skydd för djuren i hagen och om byggnationer för lammproduktion.

Om du gör en nybyggnation eller ombyggnation kan du beroende på djurantal med mera behöva göra en förprövning. Denna görs av Länsstyrelsen. Mer allmän information om förprövning finner du på Jordbruksverkets webbplats.  

Fårhållning i planlagt område, lagring och hantering av gödsel

Vänd dig till din kommun med frågor om att ha får i planlagt område samt lagring och hantering av gödsel.

Skötsel

Grunden till att fåren ska må bra är att de sköts på rätt sätt. Bra tips på hur man sköter sina får under årets alla årstider finns att läsa i Fåråret.

Hälsa och djurskydd

Väl skötta och utfodrade får har vanligen god motståndskraft mot ohälsa. Får är dock känsliga för parasiter av olika slag som kan orsaka stora problem med sjuka djur, försämrad tillväxt med mera. Det är viktigt att känna till hur man kan arbeta med förebyggande hälsoarbete och hur man ska minska risken för parasitangrepp. Det är klokt att vara noggrann vid inköp av djur så att man inte får med smittor och parasiter på köpet samt ha dem i karantän. Få tips på hur man kan göra.

Mer information om får och fårens hälsa hittar du på Fårhälsovårdens webbplats och i skriften Friska får.

Arealbehov

Hur många får du kan ha på din mark beror på hur mycket din mark avkastar, dina djurs behov, årsmån med mera.

Behov areal för vinterfoder

En vårlammande tacka behöver cirka 400-450 kg ts grovfoder under en vinter och cirka 400 kg ts bete (ts= det som återstår av fodret när man räknat bort vatteninnehållet ). En välskött, gödslad slåttervall som skördas 2-3 gånger per år bör kunna avkasta 6 000 kg ts per hektar (1 hektar=100 * 100m= 10 000 m2 ) ett normalår vilket då räcker till cirka 10-15 tackors vinterfoder. En ogödslad vall med mycket ogräs har mycket lägre avkastning och försörjer därför färre tackor.

Behov areal för sommarfoder

Avkastningen på betesmarken varierar stort beroende på typ av bete, skötsel, årsmån med mera. Det är också stor skillnad hur snabbt gräset växer på försommaren jämfört med fram i mitten på juli. Vissa betesmarker avkastar total under hela sommaren mindre än 1000 kg ts per hektar och år. Andra beten som till exempel välskötta åkermarksbeten mer än 5000 kg ts/ha. Antalet djur som kan livnära sig varierar därför stort och kan vara allt mellan cirka 2-10 tackor per hektar i medeltal under sommaren. 

Gräsets tillväxt är högst på försommaren men från cirka mitten av juli sjunker betesavkastningen. Detta innebär att du kan ha fler djur i början på sommaren men att du måste minska beläggningen i takt med att grästillväxten avtar. Ett vanligt sätt att lösa betesbristen i juli är att beta andraskörd på vall. Ett annat alernativ kan vara att minska antalet djur genom att ha tidig lamning och sälja slaktfärdiga djur redan i juli. Andra möjligheter är att beta förvuxna betesmarker eller andra marker som inte passar så bra för växande lamm med avvanda tackor i bra hull.

Får i hage. Foto: Maja-Lena Främling 

Hur många får du kan ha på din betesmark varierar beroende på säsong. Foto: Maja-Lena Främling

Utfodring

Grunden i vinterutfodringen är bra, tidigt skördat grovfoder (ensilage eller hö) i tillräcklig mängd. Grovfoderkvaliten är speciellt viktigt till växande, högdräktiga och digivande djur.  Grovfodret kompletteras efter djurens näringsbehov med kraftfoder. En tumregel är att energibehovet för en tacka med två lamm är tre gånger så högt som för en lågdräktig tacka i gott hull. Vatten av bra kvalitet och kvantitet, salt och mineralfoder ska finnas året runt till djuren.

Får vill ha ett spätt och ganska kort bete. Önskvärt är att gräset inte är mer än cirka 10-12 cm långt när man släpper dit djuren och att man byter bete då gräset är cirka 3 cm. Betar man gräs som är kortare än cirka 3 cm medför att djuren får för lite i varje tugga och att man kan riskera att skada en del betesväxter så att det tar längre tid innan det kommer igång att växa och man kan släppa dit djuren igen.
Läs mer om bete i Lyckas med lammens bete och Naturbetesmarker: en resurs för får-och lammproduktion.

Det är mycket viktigt att anpassa djurantalet efter deras behov och tillgången på bete. Speciellt viktigt med bra och spätt bete är det för tackor med lamm och växande djur då dessa har ett högt näringsbehov. Under vår och försommar växer betet snabbt men från mitten på sommaren så minskar betestillgången snabbt. En gammal tumregel är att efter halva sommaren ska beläggningen halveras.

Läs mer om utfodring i Fåråret

Raser

Vilken ras är den bästa? Den frågan är omöjlig att svara på utan att väga in de förutsättningar du har. Vill du ha tidig eller sen lamningen? Passar vårlamm eller sommar-/höstlamm bäst? Vad har du för avkastning på dina marker? Är det svårt att näringsförsörja djur med många lamm? Är du intresserad av päls, kött eller ull? På Svenska Fåravelsförbundets webbplats kan du hitta olika rasföreningar där du kan få mer information om de olika raserna. Här finns också information om Elitlamm (tidigare Fårkontrollen) som är det svenska avels- och härstamningsregistret för får.

Stängsel

Som djurägare är du ansvarig för att djuren inte kommer ut ur inhägnaden och orsakar skada. Det finns inga skyldigheter för allmänheten eller andra fastighetsägare att skydda sin mark eller egendom mot andras djur.

”Stängselboken” 2005 av Anders Råsberg innehåller mycket information om olika typer av stängsel, lagar och regler samt många bra tips.

”Hägna rätt med riktigt stängsel” 2007 av Anders Råsberg är en kortvariant av den stora stängselboken.

Båda böckerna finns att beställa på Jordbruksverkets webbplats.

Det finns bra rovdjursavvisande stängsel som ger ett bra skydd mot angrepp. Länsstyrelsen kan ge bidrag till åtgärder för att förhindra angrepp. Läs mer om rovdjursavisande stängsel.

Rovdjur

Mer information om rovdjur finns på viltskadecenters webbplats.

I boken Stängsling mot stora rovdjur finns information om både rovdjur och stängsling.

Ta kontakt med länsstyrelsen om du har frågor om stöd eller behöver få kontakt med viltspårare. Du kan även läsa mer på våra rovdjurssidor

Stöd

Jordbruksverkets webbplats finns information om vilka stöd du kan söka för din verksamhet.

Ekonomi

I bidragskalkylerna nedan kan du få en uppfattning om de rörliga kostnaderna och ungefärliga intäkter. Sätt in dina egna uppgifter för att se hur det går i din egen produktion.

 

Bidragskalkyl medelamning januari och mars

Bidragskalkyl medelamning april