Vi borde tala om att utveckla istället för att bevara

Vem tar ansvar för det öppna landskapet? Länsstyrelsen har bjudit in tre gästkrönikörer att dela sina tankar i den här frågan. Här skriver Paul Christensson, ordförande i LRF Västra Götaland.
Bild på Paul Christensson

”Här har det alltid sett ut såhär!” Det är ett uttalande man får höra ibland. Oftast har den som uttalar sig så inte tänkt efter, eller möjligen har personen ett alldeles för kort tidsperspektiv. Naturens normaltillstånd är förändring, inte bara när det gäller årstider utan även vad gäller markanvändning, brukningsmetoder och grödor. Denna ”naturlag” har vi att förhålla oss till. Ser vi på landskapet ur ett historiskt perspektiv har till exempel Bohuslän gått från att vara en ”stor lövskog” på 1600-talet till att bli närmast totalt skövlat och kalt vid förra sekelskiftet. Och idag är samma landskap mer skogsklätt och igenvuxet.

Det öppna odlingslandskapet är en tillgång

Ska vi då helt abdikera från att påverka utvecklingen? Nej, det tycker jag absolut inte, för det öppna odlingslandskapet är en enorm tillgång för samhället på många olika sätt. Boendemiljö, turistmiljö och biologisk mångfald är några skäl till att agera. Lägger vi därtill arbetstillfällen, matförsörjning, energiförsörjning och matkvalitet så borde alla inse att vi ska utveckla det öppna odlingslandskapet.

Det krävs efterfrågan hos marknaden och en effektiv produktion

Felet jag tycker att vi ofta gör är att vi pratar i bevarandetermer. Istället borde vi tala om hur vi utvecklar saker och ting. När det gäller det öppna odlingslandskapet krävs ett aktivt lantbruk och det krävs ett tillräckligt stort antal betesdjur. För att detta ska finnas måste det till en grundläggande lönsamhet som bygger på en efterfrågan hos marknaden och en konkurrenskraftig produktion. Som jag ser det behöver vi kraftsamla, dels kring marknadsfrågor – hur vi uppfyller kundernas olika önskemål, dels kring hur vi effektiviserar produktionen så att vi får konkurrenskraftiga företag.

Inom marknadsområdet har det hänt en del de senaste åren med olika lokala varumärken som har vuxit fram. Men det är också nödvändigt att de större företagen utvecklar sina varumärken och erbjudanden så att det blir volym i den svenska köttproduktionen. Frågorna som rör konkurrenskraft kommer att kräva ett oerhört fokus för att vår produktion ska klara internationell konkurrens. Vi behöver se över alla produktionskostnader, såsom byggkostnader, logistikkostnader och maskinkostnader. För att klara detta är den tillämpade forskningen, utbytet med andra länder och rådgivningen till lantbruket nödvändig.

På de fyrtio år som jag kan överblicka har landskapet förändrats. På en del ställen har skogen tagit över, på andra ställen har skog blivit till de vackraste beteshagar.

Paul Christensson, lantbrukare på Röe gård i Brastad och ordförande i LRF Västra Götaland

Fler artiklar och gästkrönikor hittar du i Länsstyrelsens temaserie ”Mat för öppna landskap”.