Måste vi skilja mellan stad och land?

Hur kan vi skapa starkare band och mer idéutbyte mellan människorna som bor i städer och på landsbygden? Ett tätare samarbete mellan stadsutveckling och landsbygdsutveckling kan vara en del av lösningen, tror Berit Mattsson miljöstrateg på Västra Götalandsregionen. Läs hennes gästkrönika i vår temaserie ”Det nya samhällskontraktet mellan stad och land”.
Berit Mattsson

 Man skulle kunna säga att jag är lite av en expert när det gäller att bo på landet och i städer. Halva mitt 55-åriga liv har jag bott på landet och halva i stan. Först var det mina studier och senare mina jobb som fick avgöra var jag skulle bo. Men det intressanta för framtiden är förstås inte vad jag tänker om stad och land, utan hur de unga resonerar om vad de vill göra, vad som är viktigt i deras liv och hur de vill ha det i framtiden. Hur väl kan landsbygden svara upp mot deras önskningar och prioriteringar? För det är ju människorna och deras val som avgör vilken utveckling vi kommer att få.

Friluftsliv, natur, träning och den egna hälsan är i fokus för många. Unga i städerna är intresserade av stadsodling, ekologiska livsmedel, de cyklar och åker kollektivt istället för att skaffa bil och körkort.

Uppkopplad landsbygd ger fler möjligheter

Mycket av det som är trendigt bland unga är sådant som landsbygden har att erbjuda: ett överflöd av möjligheter till naturupplevelser och friluftsliv, tradition av och kunskap om odling. Men det måste förstås också finnas basservice i form av skolor och tillgång till jobb, livsmedel och annat. Där finns det förstås orosmoln. Kan den pågående digitaliseringen förbättra förutsättningarna att kunna bo och försörja sig på landsbygden? Snabba uppkopplingar via fiber blir tillgängliga för fler och fler även på landsbygden. Då kanske avståndet till närmsta stad blir mindre viktigt? Med bra bredbandsuppkoppling får vi nästan fri tillgång till information, utbildningar och internethandel som ger tillgång till varor och tjänster som aldrig förr. Inom vissa yrken ger det också möjlighet till att arbeta på, åtminstone delvis, andra platser än den där arbetsgivarens kontor ligger.

Vad har då staden att erbjuda?

Det är förstås fortsatt så att utbudet av utbildningar och arbete är större i städerna, men den skriande bristen på bostäder har drivit upp priserna till nivåer som gör det svårt för unga att få tillgång till boende. Det är kanske den viktigaste faktorn som kommer att påverka var de unga bosätter sig? Om boendet blir så dyrt att det slukar en stor del av inkomsten så minskar friheten att satsa tid eller pengar på annat.

I dagsläget skiljer vi ofta på stad och land. Det finns forskning inom stadsutveckling och inom landsbygdsutveckling, EU har en fond för landsbygdsutveckling och en annan för stadsutveckling och länsstyrelsernas tjänstemän som jobbar med utveckling på landsbygden tillhör inte samma avdelning som tjänstemännen inom stadsutveckling. Listan kan göras lång och det är lätt att fortsätta i samma spår som tidigare, men det är kanske dags för oss att ta en ny inriktning på utvecklingsarbetet? Det är hög tid att skapa ett mer integrerat utvecklings­arbete som rymmer både stad och land.  

Vad skulle hända då?

Ibland kan det uppfattas som parallella världar trots att många rör sig mellan stad och land i sin vardag. Kan vi skapa starkare band och mer idéutbyte mellan människorna som bor i städer och på landsbygden? Det kanske rent av skulle bli mer intressant och roligare för alla då.

 

Läs mer om stad och land

Länsstyrelsen arbetar på olika sätt för att stödja landsbygdens utveckling, bland annat genom det nya landsbygdsprogrammet. Stöd för att bygga ut bredband och till livsmedelsproduktion är två områden som du kan läsa mer om här:

”Fiber hjälper bygden att utvecklas”

”Gemensamt stöd till livsmedelsproduktion” 

Läs även artikeln "Ett samtal om stad och land".