Gemensamt stöd till livsmedelsproduktion

Idag flödar resurser i form av livsmedel och energi från land till stad. Omvänt är flödet väldigt svagt. Hur kan samspelet mellan stad och land bli bättre? Länsstyrelsen arbetar på flera områden för att stödja en utveckling som kan överbrygga glappet mellan stad och land. Att hjälpa livsmedelsproducenter och konsumenter att hitta varandra är ett sådant område.
Händer som överlämnar och tar emot en kasse med grönsaker över disk. Foto: Martin Fransson

Jordbruken i Västra Götalands län svarar för nästan en fjärdedel av all ekologisk odling i Sverige. Här produceras också tusentals ton kött och mjölk varje år. Under en lång rad av år har animalieproduktionen sjunkit, men 2014 sågs ett litet brott i den nedåtgående trenden. Dessutom är opinionsläget för svensk mat väldigt gott. Allt fler köper närproducerat och kan även tänka sig att betala lite mer för svenskt kött.

– Det är en trend som behöver stödjas och vi vill jobba med hela kedjan, och försöka minska avståndet mellan producenter och konsumenter, säger Julia Jansson, projektledare på Länsstyrelsens landsbygdsavdelning, som arbetar för att bidra till en fortsatt hållbar utveckling av både produktion och konsumtion.  

Arena för ökat utbyte

Julias projekt, som fokuserar på animalieprodukter, startade upp i vintras med workshop för branschens aktörer. Nästa steg är att skapa mötesplatser där både bransch- och konsumentföreträdare kan träffas och diskutera gemensamma utmaningar och möjligheter. Produktion och konsumtion förutsätter ju varandra och de olika delarna av livsmedelskedjan kan samverka mer.

Det handlar också om att öka förståelsen bland konsumenterna att den där köttbiten man lägger på grillen har betydelse för både öppna landskap och sysselsättning på landsbygden.

– Man måste börja göra som restaurangerna och beskriva mervärdet i det man serverar, påpekar Pernilla Fischerström. Hon arbetar för att stödja livsmedelsproduktionen i länet genom att få fler offentliga kök att köpa lokalproducerat. Det är länge sedan som husmor på en skola kunde ringa närmaste potatisodlare och beställa. Med Lagen om offentlig upphandling är inköpen reglerade och det tar tid för kommuner och region att hitta formerna för upphandling av livsmedel.

– Kommunerna har ju så olika förutsättningar. I Göteborg finns omkring 2 000 kök, i Skövde 70 och Gullspång har tre. Jag kan som oberoende part hjälpa upphandlare och producenter att hitta varandra, säger Pernilla Fischerström, som leder projektet Ökad lokal- och regionalproducerad mat i offentliga kök.  

Krävs nya tankesätt

Det finns flera exempel på hur kommuner inte vet hur de ska hitta de lokala producenterna – och producenter som inte vet att det är upphandling på gång eller hur man lämnar ett anbud.

– Ett exempel är en kommun som ville upphandla ekologiska ägg, men inte fick in ett enda anbud. Och äggproducenterna visste inte om att det pågick en upphandling. Det visar också att lantbrukarna måste börja tänka på ett annat sätt. De behöver marknadsföra sig och ett sätt kanske är att gå samma med andra lokala producenter i området, säger Pernilla.

Projekten drivs av Länsstyrelsen i samarbete med Västra Götalandsregionen och är en del av regionens handlingsplan för livsmedel och gröna näringar.

– Vi såg att det blev ett glapp mellan landsbygdsprogrammen och valde därför att medfinansiera två tjänster och tre projekt som kunde arbeta med de här frågorna, säger Berit Mattsson, miljöstrateg på Västra Götalandsregionens miljöavdelning.  

Öka samspelet mellan stad och land

Regionen är ju själva en stor offentlig kund, till exempel med alla sjukhusköken, och ska också arbeta för såväl miljön som människors hälsa. 

– Därför är lokal livsmedelsproduktion en viktig fråga för oss. Sysselsättning och arbetstillfällen är förstås också en dimension i projekten, säger Berit Mattsson, som tycker att samspelet mellan stad och land måste få större uppmärksamhet. Det kanske är dags att prata om platsutveckling i stället för utveckling av stad eller land?

– Mest konstigt av allt är att samhällets resurser delas upp i stadsutveckling och landsbygdsutveckling. Det är svårt att se hur det ena skulle kunna utvecklas väl utan det andra, konstaterar Berit.  

– Länsstyrelsen och regionen har ju lite olika uppdrag, men det är väldigt roligt att jobba ihop om de här frågorna, för vi har ju samma mål för länet och regionen – att ge människorna bra förutsättningar att kunna leva goda liv med meningsfylld sysselsättning, god hälsa och ren miljö.  

Text: Elisabeth Gustafsson
Foto: Martin Fransson

 

Projekt kring livsmedelsproduktion i Västra Götaland län

Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen samarbetar om ökad livsmedelsproduktion, bland annat genom följande satsningar:

Hållbar produktion och konsumtion av animalieprodukter handlar om att minska avståndet mellan producent och konsument, genom att sprida information och rikta aktiviteter till näring, konsumenter och media. Julia Jansson är anställd för att samordna det arbetet.

Ökad lokal- och regionalproducerad mat i offentliga kök har målsättningen att få fler lokala företag att delta i upphandlingar av livsmedel och öka leveranserna till de offentliga köken. Pernilla Fischerströms uppdrag är att medverka till att producenter och kommuner hittar varandra och att skapa förutsättningar för ett bättre samarbete.

Andelsodling – säkrad avsättning för lokalproducerad mat. Andelsjordbruk är en företagsmodell som är vanlig i flera delar av världen. Syftet är att behålla småskalig och lokal produktion genom att konsument och producent upprättar ett avtal som gynnar båda parter. Konsumenten köper en del i årets produktion och betalar i förväg för sin andel.
– Vårt mål är att sammanföra intresserade producenter med konsumenter och hjälpa till att hitta samarbetsformer. Vi gör det genom informationsmöten och rådgivningsbesök, säger Lina Wejdmark, projektledare.