Ett samtal om stad och land

Bilderna av stad och land varierar och förändras över tid. Perspektiv förskjuts och behov förändras. Tre personer, Kerstin Söderlund, Lars Lilled och Åsa Jellinek, träffades tidigt i juni på Lärjeåns trädgårdar i Angered, en av Göteborgs norra förorter, för att resonera om och ge perspektiv på stad och land. Frågor som känns särskilt aktuella i och med att Sverige har fått ett nytt landsbygdsprogram.
Kerstin Söderlund och Lars Lilled. Foto: Ida Edgren

Lärjeåns trädgårdar och kafé ligger i gränslandet mellan stad och land. Åt ena hållet syns Angereds centrums bostäder, idrottsanläggning och köpcentrum. Åt det andra böljar Lärjeåns dalgång bort mot Bergum med lantgårdar, bärodlingar och betande djur. Den kalla våren har ännu inte gett med sig och det är ömsom sol, ömsom regn. Men inne i växthuset är det varmt och örter, blommor och små sticklingar frodas.  

När Lars dyker upp på sin motorcykel har Kerstin ätit lunch inne i kaféet, efter ett par timmars bilresa. Kerstin och Lars har båda lång erfarenhet av att arbeta med landsbygdens och stadens utveckling. Åsa har bjudit in dem och inleder samtalet med sina funderingar kring stad och land.

– Stad och land är ju beroende av varandra. På landsbygden produceras livsmedel och energi som konsumeras i staden. Staden är dynamisk men samtidigt tröttande och en del människor vill komma bort från intrycken, leva på landet. Fungerar inte relationerna och flödena mellan stad och land skapar det miljöproblem, fördomar, otrygghet och en känsla av ”vi och dom”, säger Åsa.  

Urbanisering – en utmaning

Sedan några år har uppgiften om att urbaniseringen i Sverige är rekordsnabb – snabbare än i något annat europeiskt land – varit allmänt spridd. Och även om just den uppgiften ifrågasätts är det ingen tvekan om att förutsättningarna för att leva och verka på landsbygden och i staden skiljer sig åt.

– Det kanske inte är urbaniseringen som är problemet, utan snarare kvaliteten på flöden och relationer mellan stad och land som är intressanta, börjar Åsa.

– Ja, jag blir ibland förvånad över hur en del kommuner pratar om hur snabbt man kan ta sig därifrån, till Göteborg, säger Lars och konstaterar att kritisk forskning om den så omtalade regionförstoringen visar att den framför allt gynnar välutbildade som bor nära stationssamhällen. Regionförstoring handlar bland annat om att arbetsmarknadsregioner växer ihop och pendlingen ökar.

– Regionförstoring ska ju inte vara en förtäckt urbanisering, säger Lars. Kerstin påpekar att mellanstora orter vinner på att ha bra förbindelser med större städer.
– Om vi i Dalsland kan pendla, kan vi jobba på annan ort och samtidigt bo kvar. För det allvarliga på landsbygden är trots allt befolkningsminskningen – det är en tung fråga som politikerna inte vill prata om.  

Attityden spelar roll

Ett stort problem är att attityderna till landsbygden sitter så hårt och dessutom cementeras av massmedierna, menar Kerstin:
– Min teori är att den unkna synen på landsbygden kommer ur att så många under lång tid flyttat till städerna för att skapa sig ett bättre liv och oavsett hur det blev så måste de hålla skenet uppe. Det har grundat attityderna som vi brottas med hela tiden. Det skapar ett ”vi och dom” – men har inte så mycket med verkligheten att göra.  

Samtalet rör sig fram och tillbaka. Ämnet är stort och behöver utforskas i det stora och det lilla. Lars konstaterar att modernt och urbant verkligen inte är samma sak – se på lantbruket som har moderniserats oerhört snabbt. Kerstin lyfter fram behovet av infrastruktur, både vägar, järnväg och bredband. Utan infrastruktur utarmas landsbygden.  

Försörjningsmöjligheter istället för tillväxt

De pratar om tillväxtcyklernas olika innebörd i staden och på landet. Om tillväxt blir synonymt med ”större, fortare, mer” – förstärker det skillnaden mellan stad och land? På landsbygden lever man i långa cykler. Skog odlar man för sina barnbarn.

– Vi kanske ska prata om försörjningsmöjligheter på landsbygden istället för tillväxt. Som exempel kan man se på jord- och skogsbruket där produktionen har ökat i modern tid, samtidigt som arbetstillfällena blivit färre på grund av den tekniska utvecklingen. Tillväxten har alltså ökat men jobben har minskat. Om råvaror från jord och skog förädlades mer, skulle också jobben kunna öka i antal. Jord och skog kan också vara en resurs för annat än livsmedelsproduktion. Landsbygdsturism kan erbjuda unika upplevelser, som också skapar försörjningsmöjligheter, säger Kerstin.  

Hitta ett annat system

Försörjningsmöjligheten är också kopplad till boendet. Den som bygger sig ett hus i Dalsland idag kan inte räkna med att få tillbaka pengarna.
– Kanske om man fick bygga nära vatten – vi har ju gott om sjöar i Dalsland, säger Kerstin med en släng åt strandskyddsreglerna som hon tycker slår fel på landsbygden.

– Om ekonomi är hushållning, då är landsbygden med. Men är ekonomi och tillväxt samma som snabba vinster – då är det en helt annan sak, säger Lars, som är kritisk till den tillväxtivran som finns kopplad till storstäderna:
– Städerna kan inte fortsätta att utvecklas som nu, med en ständigt ökande konsumtion. Det är inte hållbart i längden, framför allt ekologiskt. Vi måste hitta ett annat system.  

Nytt landsbygdsprogram

– Vi har ju precis öppnat ett nytt landsbygdsprogram och ett havs- och fiskeriprogram. Vilken roll kan Länsstyrelsen och EU-programmen spela för att förbättra grundstrukturer och flöden, undrar Åsa.

– En insats kan vara att skapa mötesplatser för människor från stad och land och att arbeta mer gränsöverskridande för att på så sätt komma bort från stuprörstänkandet, säger Kerstin.

– Och vi kanske inte ska dela upp så mycket i skillnader mellan stad och land. Det finns stora skillnader inom staden också. Det är bättre att se det gemensamma och försöka förklara helheten, hur saker och ting hänger ihop. Vi löser ingenting om vi inte ser helheten, säger Lars.

– Innovationer sker i nya möten och konstellationer, därifrån växer något nytt. Samtidigt finns en brist på tillit och människor både i staden och på landsbygden uppfattar att de inte får vara med. Det måste vi också hantera, säger Åsa.  

Inte del av det offentliga samtalet

Kerstin drar paralleller till en debattartikel med rubriken ”Safarijournalister tar död på landsbygden”. Där skriver Magnus Demervall, tidigare stabschef och sakkunnig på Näringsdepartementet under Annie Lööf, numera företagare med bas på landsbygden i Hälsingland, att ”den negativa beskrivningen av landsbygden riskerar att nedmontera dess självbild på samma sätt som när en mobbare säger att någon är ful och dum så många gånger att personen till slut börjar tro på det”.
– Vi är inte del av det offentliga samtalet, konstaterar Kerstin.

Den bristande tilliten – främst mot makthavarna – är också ett av stadens dilemman. 
– Vi kan i dialogprocessen kring stadsutvecklingsprojekten i Göteborg se ett stort misstroende mot etablissemanget. Och det är större än att människor inte bara känner sig hörda eller sedda, säger Lars.  

Text: Elisabeth Gustafsson
Foton: Ida Edgren

 

Läs mer om stad och land

Länsstyrelsen arbetar på olika sätt för att stödja landsbygdens utveckling, bland annat genom det nya landsbygdsprogrammet. Stöd för att bygga ut bredband och till livsmedelsproduktion är två områden som du kan läsa mer om här:

”Fiber hjälper bygden att utvecklas”

”Gemensamt stöd till livsmedelsproduktion”  

Under våren 2015 hade Sveriges Television en serie inslag och en debatt under temat Ett Sverige.  

Uppgiften att Sverige urbaniseras snabbare än något annat land i Europa diskuterades i början av sommaren 2015 i bland annat Dagens Nyheter: ”Rekordsnabb urbanisering av Sverige är en myt”, ”Sverige är inget urbant land” och ”Uppgiften om urbanisering passar vår självbild”.

 

 

 

Lars Lilled, Åsa Jellinek och Kerstin Söderlund

Lars Lilled, uppvuxen i Lilla Edet, men har bott i Göteborg i 40 år. Nu bosatt i Hålta utanför Kungälv. Är verksamhetschef på Social resursförvaltning i Göteborg och jobbar med hållbar stadsutveckling. Arbetar även med frågor kring kris och trauma.

Åsa Jellinek, uppvuxen i Alingsås, bor på landet utanför Falköping. Agronom som arbetat med landsbygdsutveckling på Länsstyrelsen i 10 år. Från hösten 2015 utvecklingschef i Skara kommun.

Kerstin Söderlund, göteborgare som bott i Dalsland sedan 1975. Drev jordbruk i 20 år. Arbetar som egen företagare med utvecklingsprojekt, sedan 2008 på heltid inom Leader Dalsland och Årjäng. Driver också Upperud 9:9 med café, övernattning med mera.