Utrikesfödda utvecklar landsbygden

Hur skapar vi förutsättningar för nästa generations bonde? Hur kan utlandsfödda bidra till landsbygdens utveckling? Länsstyrelsen har bjudit in gästkrönikörer att dela sina tankar i vår temaserie ”Arvtagare och nyskapare”. Här skriver Per Hasselberg på Hushållningssällskapet Väst.
Foto på Per Hasselberg

​När jag efter gymnasiet reste runt i Mellanöstern under några månader slogs jag av att många företag som verkade inom turismnäringen drevs av personer från många olika länder. Personer från Sverige, Australien och Kanada drev allt ifrån kafé med uthyrning av snorklar vid Röda havet till Jeep-safari i öknen. Många gånger kunde lokalbefolkningen dra nytta av dessa verksamheter på olika sätt, exempelvis genom souvenirförsäljning, mat och logi.  Ett beduinläger kunde till exempel tjäna pengar på att ordna övernattningar för jeep-safarideltagarna.

När jag började arbeta med Grön integration för Hushållningssällskapet Väst för drygt tre år sedan kom jag ihåg mina upplevelser och möten i Mellanöstern 20 år tidigare. Om svenskar, australiensare och kanadensare ser möjligheter och affärsidéer i Mellanöstern – möjligheter som lokalbefolkningen kanske är lite ”hemmablinda” för – borde väl personer som kommer till Sverige från världens alla hörn kunna se möjligheter här? Möjligheter som vi svenskar är ”hemmablinda” för. Och så är det ju faktiskt. Problemet är att staden i betydligt högre utsträckning än landsbygden får del av utrikesföddas kunskaper, erfarenheter och intressen.

Viktigt att locka utrikesfödda till landsbygden

När utrikesfödda inte får chansen att se landsbygden med egna ögon går vi miste om många företag, affärsidéer och jobb. Det är av största vikt att fler utrikesfödda attraheras att bosätta sig, driva företag eller jobba på landsbygden. Statistiken visar nämligen att den nettoökning av företagande vi har i Sverige framför allt beror på att fler personer med utländsk bakgrund startar och driver företag. Ytterligare ett starkt argument för att det är bra med fler företag som drivs av personer med utländsk bakgrund är att de har större benägenhet än andra företag att anställa personal. Det vill säga företagare med utländsk bakgrund skapar fler arbetstillfällen.

Om inte den svenska landsbygden attraherar fler personer med utländsk bakgrund kommer vi, utifrån tillgänglig statistik, i bästa fall stagnera. Vill vi att landsbygden ska utvecklas, växa och bli konkurrenskraftig ur ett globalt perspektiv måste vi få del av nyskapare från olika delar av världen.

Känner sig hemma på landsbygden

Jag har i mitt jobb många gånger upplevt hur personer från något land långt borta ”hittat hem” när de kommit till landsbygden. Många känner igen sig i både miljöer och livsstil. Kanske är det därför som flyktingbarn som kommit till Falköping, och fått möjlighet att gå i en landsbygdsskola, haft lättare att lära sig svenska än barn i stadsskolor?

Den svenska landsbygden döljer många möjligheter som vi idag själva inte ser eller tillvaratar. Låt oss locka till oss nyskapare som kan utveckla nya företag och affärsidéer, öka mångfalden och ge oss ett rikare liv.

Per Hasselberg arbetar med Grön integration på Hushållningssällskapet Väst sedan 2010.

Läs mer om projektet Grön integration:

www.gronintegration.blogspot.com

Grön integration 

Fler artiklar i Länsstyrelsens temaserie ”Arvtagare och nyskapare”.