Dags att ta frågan om föryngring av lantbruket på allvar

Hur skapar vi förutsättningar för nästa generations bonde? Länsstyrelsen har bjudit in gästkrönikörer att dela sina tankar i vår temaserie ”Arvtagare och nyskapare”. Här skriver Kristina Yngwe, ordförande LRF Ungdomen.
Bild på Kristina Yngwe

​För snart ett år sedan, i mars 2013, köpte jag och min sambo hans föräldragård och tog över växtodlingsproduktionen. Vi sällade oss därmed till en ganska ovanlig grupp: den lilla andel av befolkningen som utgörs av unga bönder. Det är nämligen så att det idag finns mindre än fyra procent bönder som är under 35 år, av en yrkeskår som sysselsätter någon procent av befolkningen.

Kostsamt att bli bonde idag

Medelåldern på lantbrukarna kryper sakta men säkert uppåt mot 60-strecket, samtidigt som antalet svenska lantbrukare stadigt minskar i antal. Den risk som detta innebär för framtidens lantbruk borde vara tydlig för de flesta – utan framtida bönder riskeras jobb, skatteintäkter och tillgången på mat och energi. För de som liksom mig drömmer om ett framtida hållbart samhälle som inte bygger på fossila bränslen, utan på de resurser som växer på våra åkrar, är påfyllnaden av nya lantbrukare en nyckelfråga.

För det är kostsamt att bli bonde idag. Man ska köpa mark som ibland kan nå astronomiska summor. Man ska införskaffa maskiner och annan utrustning som behövs. Man kanske ska investera i djur eller nybyggnation för förändrad produktion. När unga rankar hinder för att starta upp eller utveckla ett lantbruksföretag är just tillgång på kapital det hinder som utan tvekan hamnar högst upp.

Nya tankar och erfarenheter behövs i lantbruket

Därför är det dags att vi tar frågan om föryngring av lantbruket på allvar. Vi måste börja fundera på nya sätt att underlätta för unga att ta klivet in i lantbruket. Framförallt om vi vill kunna attrahera ungdomar utan tidigare koppling till lantbruket, för vi behöver verkligen tillskott på nya tankar och erfarenheter i svenskt lantbruk.

Det behövs stöttning och signaler som visar att det finns en tro från politiskt håll på svenskt lantbruk som en framtidsbransch. Signaler som göra att man som ung vågar satsa. Men framförallt tror jag det blir allt viktigare att hitta nya former för unga att komma in och ta över ett företag gradvis. Där är det viktigt att lyfta fram de lantbrukare som tagit täten och tänkt nytt, för goda exempel på företagsskifte och ägarskifte finns det verkligen i vårt land.  Vi måste även hitta nya mötesplatser där äldre och yngre kan mötas för att utbyta kunskaper och erfarenheter, och för att utveckla samarbeten som kan utgöra starten på ett ägarskifte.

I en undersökning från 2011 svarade 70 procent av de närmare 600 tillfrågade naturbruksgymnasieeleverna att de skulle vilja bli lantbrukare i framtiden. Jag hoppas att de lyckas förverkliga sin dröm. För de behövs.

Kristina Yngwe, ordförande LRF Ungdomen.

Kristina är avgående ordförande för LRF Ungdomen. Hon jobbar som lantbruksrådgivare på Hushållningssällskapet Malmöhus, bedriver växtodling utanför Ystad, och kandiderar till Europaparlamentet.

Fler artiklar i Länsstyrelsens temaserie ”Arvtagare och nyskapare”.