Framtidsspaning på Västerhavet

Hur vill vi använda våra kuster och hav? Den 17 april samlades beslutsfattare, tjänstemän och forskare för ett samtal om dagens och framtidens Västerhav.


Landshövding Anders Danielsson inledde eftermiddagen med att betona vikten av samverkan mellan kommunal, regional och statlig nivå för att åstadkomma en hållbar planering av våra kuster och hav. Därefter fick deltagarna i rask takt lyssna till exempel på den planering och utveckling som pågår längs kusten och Västerhavet idag.

Eftermiddagen var ett samarrangemang mellan Länsstyrelsen och Maritima Klustret i Västsverige. Jessica Hjerpe Olausson, maritim expert på Västra Götalandsregionen, berättade om Maritima Klustrets roll att föra samman forskare, myndigheter, region, och näringsliv för att stärka den maritima sektorn i Västsverige.

Statlig och kommunal havsplanering
Sverige ska få tre havsplaner, varav en gäller Västerhavet. Joacim Johannesson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, talade om den kommande Västerhavsplanen som är ute på samråd. Han beskrev Västerhavet som ett område med goda förutsättningar för samexistens mellan olika intressen som sjöfart, försvar, fiske och naturvärden. Havsplaneringen sker i bred dialog med såväl kommuner och myndigheter som bransch- och intresseorganisationer.

Gunnar Åkerlund, planerare på Länsstyrelsen, lyfte kopplingen mellan den statliga planeringen och den kommunala kust- och havsplaneringen. Han gav också exempel på sambandet mellan hav och land.
- Mer gods på haven – leder till mer gods i hamnar och på vägarna, sa han.


Många tog tillfället i akt att nätverka. På bilden: Linda Lingsten, HaV, Susanne Härenstam, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göran Ohlsson, Öckerö kommun och Joacim Johannesson HaV.

Mellankommunal samverkan
Susanne Härenstam, regionplanerare på Göteborgsregionens kommunalförbund leder det mellankommunala kustzonsprojektet som omfattar GR-kommunerna, Orust och Uddevalla. Målet är en gemensam överenskommelse om hur man ska utveckla en hållbar kustzon. Två av kommunerna, Orust och Tjörn, har gått längre och börjat skissa på en gemensam blå översiktsplan.

- Vatten följer inga administrativa gränser, därför måste vi samverka, var hennes budskap.

Unikt samarbete i norra Bohuslän
I norra Bohuslän har kommunerna en lång tradition av samarbete kring gemensamma behov i kustzonen. 2016 antog de fyra kommunerna, Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil, en gemensam maritim näringslivsstrategi. I september ska politikerna besluta om en gemensam blå översiktsplan (Blå ÖP).
- Båda dokumenten utgår från samma mål och vi har fått stort gehör från våra kommuner i den här processen, sa Carl Dahlberg, projektledare på Tillväxt Norra Bohuslän som hållit ihop arbetet.

Att fyra kommuner har gått samman i sin planering på det här sättet är unikt inom den havsplanering som sker i EU-länderna, sa moderator Ingela Isaksson, regional samordnare på Länsstyrelsen.


Lisbeth Schultze, länsöverdirektör, och Bengt Gunnarsson, Smögelax i samtal på residenset.

Cirkulär ekonomi
Deltagarna fick också stifta bekantskap med begreppet cirkulär ekonomi genom Bengt Gunnarsson från Smögenlax. Han berättade om hur restprodukter från fiskeindustrin kan användas som råvara till fodertillverkning, mediciner och omvandlas till el och värme i en biogasanläggning. Han pekade också på de utmaningar en småskalig fiskeodlare kan ställas inför, i form av stora utvecklingskostnader, brister i regelverk och långa handläggningstider.

Eftermiddagen avslutades med att landshövding Anders Danielsson bjöd in till runda bordssamtal med tillhörande buffé på residenset.

Dokumentation från dagen
Presentationer från dagen hittar du här
Programmet för dagen hittar du här

Läs mer om:
Havsplaner för Sverige (Havs- och vattenmyndigheten)
Mellankommunal kustzonsplanering
Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi Norra Bohuslän
Maritima Klustret i Västsverige
Om Smögenlax och cirkulär ekonomi (Sotenäs Symbioscenter)
Länsstyrelsen information om havsplanering i Västerhavet