Intyg – vad ska de innehålla?

Det finns en rad saker som du behöver tänka på när du skriver ett intyg, både på formella krav och på bakgrunden till varför det behövs ett intyg. De formella kraven är bland annat att du ska vara opartisk, att du ska beskriva dina utredningar och undersökningar och att du ska kolla id-märkningen på de djur som undersöks. Ibland behöver Länsstyrelsen intyg i sina ärenden.

När behöver Länsstyrelsen veterinärintyg?

En djurskyddskontrollant får inte göra veterinära bedömningar, som till exempel om djuret är utsatt för ett lidande. När Länsstyrelsen kräver in intyg från en djurhållare är det oftast på grund av att denne inte självmant tagit eller tänker ta sitt djur till veterinär trots att det finns behov. 

Det är viktigt att veta att djurskyddslagen är till för varje enskilt djur.  Till exempel måste en åtalsanmälan gälla lidande för individer. Det finns en rad olika typer av ärenden där Länsstyrelsen kan behöva en veterinärbedömning. Det kan till exempel handla om: 

  • Om djuret varit utsatt för ett lidande, till exempel vid en åtalsanmälning.
  • Djurets skick efter ett omhändertagande eller inför en omplacering.
  • En bedömning av en specifik åkomma. 
  • En bedömning av en specifik individ.
  • Viktintyg, om ett djur har gått ner eller upp i vikt.
  • En bedömning av djurets allmäntillstånd, till exempel mycket gamla djur.

Intygets innehåll

Ibland kan det handla om gränsfall, där vi behöver få reda på om djuret har några problem eller om vi kan släppa det.  

Det är också viktigt att du skriver om du anser att djuret eller djuren ska behandlas eller komma tillbaka för uppföljning och i så fall när. Då kan Länsstyrelsen ställa krav på djurhållaren om att följa veterinärens bedömning. Om du bara skriver att allt är bra vid undersökningen kan vi inte använda intyget för att kräva något ytterligare.  

Det är även viktigt att tidsaspekterna finns med i det skriftliga intyget. Det är inte lätt för en djurägare att veta hur länge ”avvakta en tid” är. Specificera gärna om det gäller två dagar, en vecka eller en månad och så vidare. Vi har även en önskan om att veterinären tar reda på hur länge djurägaren har avvaktat redan innan veterinären tillkallades. I flera fall har vi upplevt att djuret har fått vänta onödigt länge på vård, då djurägaren inte upplyst veterinären om att skadan/sjukdomen har pågått en tid redan.  

Det är viktigt att du i intyget svarar på vad som efterfrågas. Om djurhållaren nämner att Länsstyrelsen krävt att de ska ta djuret till veterinär, ställ gärna lite frågor om varför Länsstyrelsen gjort kontroll, vad som kontrollerades och vad Länsstyrelsen anmärkte på. Om det är möjligt så be gärna att få se kontrollrapporten eller föreläggandet för att se vad det är vi krävt och vad det är för information vi behöver från veterinärbesöket. Du får också mycket gärna att ringa Länsstyrelsen om du vill ha reda på mer om ärendet eller om du har kommentarer, frågor eller funderingar.

Formella krav på intyg

  • Du ska vara opartisk och noggrann.
  • Du får inte ha något ekonomiskt intresse i det som intyget avser eller i de företag som berörs av intygandet.
  • Du ska ha tillräcklig kännedom om det som intyget avser och vara medveten om vad det står i det intyg du utfärdar.
  • Skriv tydligt i intyget varför det upprättas och på vems uppdrag.
  • Intyget ska innehålla en beskrivning av arten och omfattningen av de utredningar och undersökningar som utgör underlaget för intyget, samt uppgift om när och var dessa genomförts.
  • Du ska kontrollera identitetsmärkning på djur och ange detta i intyget. För djur som saknar identitetsmärkning ska du ge ett fullständigt signalement, om det är möjligt. I de fall djur inte är märkta kan du beskriva var i byggnaden de omnämnda djuren befann sig, gärna kompletterat med en skiss.  

Intyget ska också innehålla

  • Datum för utfärdandet.
  • Intygsgivarens underskrift i original (underskriften ska vara beständig och i annan färg än svart).
  • Namnförtydligande och titel.
  • I tillämpliga fall adress, telefonnummer och tjänstestämpel.  

Du ska normalt bevara en kopia av intyget och eventuella underliggande dokument eller intyg i minst fem år.

Kostnader

Länsstyrelsen har ibland problem med otydliga eller otillräckliga intyg då djurägare har anlitat veterinär efter uppmaning av Länsstyrelsen. Detta leder i regel till högre kostnader för djurägarna då de kan behöva anlita ytterligare en veterinär i ärendet samt att flera uppföljande kontroller måste göras. Ju tydligare intyget är, desto bättre hjälp är det för både djuret, djurägaren och Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen är väl medveten om den kostnad det medför för en djurhållare att ta sitt djur till veterinär. Dessutom tillkommer ofta den kostnad Länsstyrelsen måste ta ut för sin kontroll. Vi tycker att denna del är jobbig och skulle gärna se att djurhållaren slapp dessa kostnader. Vi måste dock i första hand se till att varje enskilt djur får den vård de behöver, oavsett dess ägares ekonomiska situation. Lagstiftningen är också mycket tydlig, både när det gäller detta och om den kostnad vi måste ta ut.

Exempel på ärenden

Hund med dåliga tänder:

Två hundar har varit på hundpensionat en tid och de har tagit hundarna till veterinär för en bedömning. Hundarna har lämnats tillbaka till ägaren, men denne är psykiskt sjuk och har inte hel insikt i hundarnas behov. Länsstyrelsen får in ett intyg på att en av hundarna har långt gången tandlossningssjukdom och behöver omedelbar munsanering. Länsstyrelsen kontaktar vårdhemmet där djurhållaren och hundarna befinner sig och hunden får den vård den behöver.  

Hund i underhull:

Länsstyrelsen bedömer att en hund är i underhull och begär att djurhållaren tar den till veterinär för bedömning. Intyget talar om vilket djur som undersökts och varför, vilka de kliniska fynden var samt ger en rekommendation om vad djurhållaren ska göra och att en noggrannare utredning bör göras om ingen förbättring setts inom en månad. 

Häst som står i bockställning:

En häst haltar och står i bockställning på ett sätt som gör att vi diskuterar med djurhållaren om att hästen eventuellt har stelkramp eller om det kan bero på något annat. Vi begär att djurhållaren ska ta ut veterinär för att få en bedömning. Intyget säger att hästen inte har stelkramp men att den haltar. Det finns inte med någon bedömning av om hästen har ont eller inte eller vad hältan kan bero på, vilket gör intyget mycket svårt att använda.   

Hund med missbildning:  

Länsstyrelsen begär att en djurhållare tar sin missbildade hund till veterinär för att få en bedömning av om hunden har ont. Intyget säger att hunden inte har ont just nu. När Länsstyrelsen pratar med veterinären per telefon säger hen att Länsstyrelsen inte får släppa ärendet utan att djurhållaren bör ta hunden till veterinär för ny bedömning var sjätte månad. Den informationen bör framgå av intyget tillsammans med rekommendation om när ett nytt veterinärbesök krävs. Annars kan Länsstyrelsen inte ställa krav på djurhållaren om att göra något ytterligare. 

Nöt i underhull:

Länsstyrelsen är på rutinkontroll hos en djurhållare med nötkreatur. En av korna är i kraftigt underhull, medan övriga djur är i mycket bra hull eller överhull. Djurhållaren säger att kon varit i underhull sen sommaren, men vill inte göra några åtgärder som att till exempel flytta den till en bättre plats. Länsstyrelsen begär då att djurhållaren ska ta ut veterinär för att få en bedömning av om och i så fall vad som kan vara fel. Intyget säger att det inte är något besättningsproblem, vilket inte ger någon information alls om den ko som är i underhull och inte svarar på den fråga vi ställt. 

Hästar vid omhändertagande:

Länsstyrelsen har med veterinär till en djurhållare med hästar för ett eventuellt omhändertagande. Intyget talar tydligt om vilka djur som undersökts och var de hölls, djurens status och hur miljön var samt hur djuren uppförde sig samt trolig orsak till detta. Intyget är också mycket tydligt i att djuren inte skötts på ett korrekt sätt och att de varit utsatta för ett stort lidande under en längre tid.  

Hund i underhull och med sår:

Länsstyrelsen begär att en hundägare ska ta sin hund, som är i dåligt skick, till veterinär för bedömning. Intyget säger att ”hunden är i underfull, har sår och haltar. Länsstyrelsen behöver inte göra någon mer kontroll”. Det är inte korrekt att skriva i intyget till djurägaren hur veterinären anser att Länsstyrelsen ska gå vidare i ärendet. Djurhållaren har tagit djuret till veterinär först efter att Länsstyrelsen har sagt åt djurhållaren att göra detta. Även om veterinären gjort en överenskommelse med djurhållaren, kan veterinären inte kräva att djurhållaren ger djuret korrekt behandling eller komma tillbaks för uppföljning. Det kan dock Länsstyrelsen göra.

Döda djur tillsammans med levande i hage:

Länsstyrelsen ringer akut ut en veterinär till en djurhållare då vi hittat flera döda djur liggande i en hage tillsammans med levande djur. Flera av djuren är mycket magra och har en rad olika skador. Intyget beskriver tydligt var inspektionen gjordes och varför, vilka iakttagelser som gjordes på varje enskilt djur, vad dessa inneburit för varje enskilt djur, inklusive om det inneburit ett lidande för djuret, samt vilken vård de eventuellt behöver.

 

Du kan läsa mer om intyg och annat du behöver tänka på på Jordbruksverkets webbplats.

 

 

 Läs mer på Jordbruksverkets webbplats