Vårdhygieniskt arbetssätt

För att motverka spridning av virus och bakterier inom vården och i samhället är det viktigt att arbetet utgår från grundläggande hygienrutiner.
Foto: Ateljé Carla, Min Veterinär i Skaraborg AB

Vårdhygien är benämningen för alla typer av åtgärder som görs för att förebygga uppkomst och spridning av vårdrelaterade infektioner.

Ett vårdhygieniskt arbetssätt minskar risken för att smitta sprids både mellan patienter och mellan patienter och personal. Patienter kan i detta sammanhanget vara både människor och djur.

I alla vårdmiljöer, även veterinärkliniker av olika storlekar och veterinärt fältarbete, finns det en risk för smittspridning och resistenta bakterier. Antibiotikaresistens är bakteriers motståndskraft mot antibiotika och kan exempelvis uppstå om antibiotika används på ett felaktigt sätt. Resistenta bakterier kan sedan ges utrymme att föröka sig och spridas.

Vårdrelaterade infektioner leder till ökad antibiotikaanvändning och ökad risk för resistensutveckling. Att förebygga vårdrelaterade infektioner är därför en viktig del i arbetet mot antibiotikaresistens.

Grundläggande hygienrutiner

Basen för ett vårdhygieniskt arbetssätt är att man förstår och arbetar enligt grundläggande hygienrutiner.

Rena händer

Den vanligaste smittvägen inom vården är smutsiga eller förorenade händer. Det är därför viktigt med hand­desinfektion före och efter alla vård- och undersökningsmoment. För att det ska vara enkelt att följa de grundläggande hygienrutinerna är det bra med en nära tillgång till handdesinfektion.

Rätt sorts handsprit smörjer och skyddar huden. Kontrollera att handdesinfektionsmedlet är godkänt enligt standarden EN 1500!

Handskar

Tillgång till engångshandskar är en annan viktig del för att kunna följa de grundläggande hygienrutinerna. Engångshandskar ska användas i vissa vårdsituationer, exempelvis vid såromläggning, tandsanering och vid risk för kontakt med kroppsvätskor.

Skyddsrock och plastförkläde

Tillgång till skyddsrock/plastförkläde är också viktigt för att kunna följa de grundläggande hygienrutinerna. Plastförkläden används i varierande utsträckning och alltför sällan, vilket kan bero på att placeringen av plastförklädena oftast har varit undanskymd och svårtillgänglig. Plastförkläde ska användas i vissa vårdsituationer, som till exempel vid såromläggning, tandsanering och för att skydda underliggande arbetskläder från stänk. Skyddsrockar av tyg rekommenderas inte eftersom de är av genomsläppligt material och därför inte skyddar arbetskläderna under mot stänk av olika kroppsvätskor.

Foto: Ateljé Carla, Min Veterinär i Skaraborg AB

Arbetskläder

Vid klinikarbete ska kortärmade arbetskläder användas. Arbetskläderna ska tvättas i 60 grader Celcius. Det är viktigt att arbetskläder finns i tillräcklig mängd för att man ska kunna byta till rena arbetskläder varje dag, och även vid behov.

Tvätthantering

Säker tvätthantering är tyvärr inte alltid möjlig, beroende på lokalernas utformning, men försök skilja på arbete med ren och smutsig tvätt!

Tvättstugan ska betraktas som en ren zon och är en viktig länk i den kedja av smittspridning som vi vill bryta. Det är därför bra att vara noggrann med hygienen även här. Det ska finnas möjlighet att desinficera händerna både före hantering av ren tvätt och efter hantering av smutstvätt.

Städning, rengöring och desinfektion

Oavsett om det är den egna personalen eller en städfirma som städar, är det viktigt att personalen har kunskap om städteknik och smittrening.

Det bör finnas nedskrivna rutiner för hur och när det ska städas och desinficeras samt med vilka redskap och medel. Det är bättre att ha så få rengörings- och ytdesinfektionsmedel på klinikensom möjligt, annars ökar risken för felanvändning. Det bör även finnas tydliga rutiner för när tvätt och avfall räknas som smittförande.

Alla kliniker bör ha rutiner för hantering och rengöring av klippmaskiner och annat flergångsmaterial. Framförallt skären till klippmaskinerna är möjliga smittspridare och måste därför hanteras på ett medvetet sätt. Redan vid inköp av ultraljudsapparater och annan medicinteknisk utrustning är det viktigt att se efter hur rengöringen ska gå till. Är det alls möjligt att rengöra och desinficera utan att utrustningen tar skada?

För att hålla smittrengöringen så enkel som möjligt krävs ett väl uttänkt patientflöde. Detta gäller särskilt patienter som måste hållas isolerade på grund av misstanke om smittsam sjuk­dom. Vad finns det för rutiner för in- och utpassering, väntrum och rastningsområden? Naturligtvis skiljer sig detta mycket beroende på klinikens storlek, men alla kliniker bör ha en plan för att hantera djur med särskilt smittsamma sjukdomar.

Desinfektion och hantering av instrument

De flesta kliniker har idag tillgång till autoklav av varierande klasser och storlekar för sterilisering av instrument som används vid operationer. Dock är rutinerna för hur instrumenten rengörs före autoklavering olika. En del handdiskar instrumenten, andra handdiskar och kör sedan instrumenten i en hushållsdiskmaskin.

Sterila produkter bör förvaras i särskilda rum eller skåp där de är skyddade från damm och fukt. Vid hantering av sterila produkter är det viktigt att ha ”rena händer”. Detta innebär i praktiken att det bör finnas tillgång till handdesinfektionsmedel där sterilt gods förvaras.

Egenkontroll

Länsstyrelsen ser en stor fördel med att ha utsedda hygienombud på varje arbetsplats (eller på varje enhet/avdelning på större djursjukhus) som är ansvariga för hygienfrågorna. Vi har tagit fram hjälp till egenkontroll för djurkliniker respektive stuterier. Du hittar dem i högerspalten.