Antibiotikaresistenta bakterier

Resistenta bakterier blir allt vanligare – samband med överdriven antibiotikabehandling allt tydligare. Antibiotika är något av det mest värdefulla vi har. Antibiotika räddar liv och vi har länge tagit den möjligheten för given. Idag ökar antibiotikaresistensen i hela världen. För att bromsa utvecklingen måste alla bidra. Vi behöver antibiotika även i framtiden.

Antibiotikaresistenta mikroorganismer är ett tilltagande problem över hela världen och så även i Sverige – även om Sverige har ett jämförelsevis gott läge jämfört med andra delar av världen. Den ökande antibiotikaresistensen beskrivs av många som en tickande bomb, eller ett av framtidens största hot mot folkhälsan. Vi för en ständig kapplöpning mot bakterierna som resulterar i allt mer komplicerade och dyrare antibiotika. Även hos våra djur ökar resistensproblematiken.

Allt hänger ihop – antibiotikaresistens har att göra med människor, djur och miljö

Arbetet med att motverka en resistensutveckling måste göras på många nivåer och inom en mängd olika områden. Vi vet att stora ansträngningar behövs inom hälso- och sjukvård och djurhälsa, forskning, livsmedelsproduktion och miljöteknik. Men vi vet också att varje liten insats kan påverka i rätt riktning. Vi vill sprida den kunskap som finns, om att göra kloka val i vardagen.

Tvätta händerna för att undvika smitta

Genom god handhygien går det att minska smittspridning och infektioner. Det kan i sin tur leda till att mindre antibiotika behövs.  

Vid tre tillfällen i vardagen är det extra viktigt att tvätta händerna: efter toalettbesök, före och under matlagningen, speciellt när du hanterat rått kött och kyckling, samt innan du äter. Det är också bra att tvätta händerna före och efter besök på bondgårdar, ridskolor, djurparker och andra anläggningar där man klappar djur.  

Många bakterier och virus sprids via händer. Rena händer är därför ett effektivt sätt att stoppa smitta. Tvål och vatten räcker bra för det mesta. Det tar ungefär 30 sekunder att tvätta hela händerna med tvål och vatten.

Prata med din läkare eller veterinär om när antibiotika gör nytta

Genom att bara använda antibiotika när det gör nytta kan alla bidra till att motverka ökningen av resistenta bakterier. Det är viktigt för att antibiotika ska fungera även i framtiden. När du är orolig för en infektion kan du kontakta 1177 Vårdguiden eller djursjukvården för rådgivning. Om du pratar med din läkare, tandläkare eller veterinär får du en bedömning om antibiotika gör nytta i just ditt fall.  

Antibiotika behövs för att behandla svåra infektioner som orsakas av bakterier. Men ju mer antibiotika vi använder, desto större är risken att resistenta bakterier gynnas och sprids. Därför är det viktigt att inte använda antibiotika i onödan. Människor och djur klarar av att läka många lindriga infektioner på egen hand. Dessutom orsakas många infektioner, till exempel förkylningar, av virus. Mot virus fungerar inte antibiotika.  

Både människor och djur har en normalflora av bakterier på huden, i tarmen och på slemhinnorna. De behövs och är nyttiga, men kan slås ut av antibiotika. Då kan andra bakterier ta över och exempelvis orsaka diarré. Likaså kan resistenta bakterier överleva och i ett senare skede orsaka infektioner som är svårare att behandla.

Lämna in överbliven antibiotika på apoteket istället för att använda eller slänga den

Genom att lämna in antibiotika på apotek när den blivit över, undviker du att den tas vid fel tillfälle eller hamnar i miljön. Du kan lämna in alla överblivna läkemedel på apotek. Det gäller också antibiotika. Medicinerna förstörs då på ett säkert sätt. När du lämnar in antibiotikan bidrar du till att den inte används i onödan och inte heller sprids i vår miljö.  

Samtalet med din läkare, tandläkare eller veterinär är viktigt för att avgöra om en infektion kräver behandling med antibiotika. Om antibiotika behövs bedömer de också vilken typ av antibiotika som är bäst för den aktuella infektionen, samt den dosering och behandlingstid som behövs. Trots att olika infektioner kan ge liknande symtom är det inte säkert att de behöver samma behandling. Ta därför aldrig antibiotika som blivit över. Ge den inte heller till någon annan, varken människa eller djur.

Hur används antibiotika till djur i Sverige?

Friska djur behöver inte antibiotika. I Sverige finns därför en lång tradition av att arbeta förebyggande för att hålla djur friska. Det är en av orsakerna till att Sverige har den lägsta användningen av antibiotika till djur som hålls för livsmedelsproduktion inom EU.

Betydligt mindre mängd antibiotika används till djur än till människor i Sverige. Under 2014 använde människor i Sverige cirka 60 ton antibiotika medan endast cirka 10 ton användes för våra djur. Den totala antibiotikaförsäljningen till djur har minskat successivt sedan 1990-talets början. I Sverige får antibiotika endast användas till djur av veterinärmedicinska skäl efter en veterinärs ordination. Användningen styrs av regelverk som bland annat syftar till att minska risken för resistens och att förhindra att livsmedel från djur innehåller läkemedelsrester.

Vanliga skäl till att antibiotika används till djur som hålls för livsmedelsproduktion är dels smittsamma diarréer och lunginflammationer hos unga djur, dels juverinflammationer hos vuxna mjölkkor. När det gäller sällskapsdjur som exempelvis hundar är hudinfektioner och urinvägsinfektioner vanliga orsaker.

Vad kan jag som hund- och kattägare bidra med för att motverka antibiotikaresistens?

  • Friska djur behöver inte antibiotika. Lär dig mer om hur ditt djur ska skötas så kan du förebygga sjukdomar hos djuret. God boendemiljö, bra skötsel och foder bidrar till god hälsa.
  • Kontakta djursjukvården för rådgivning när ditt djur mår dåligt.
  • Följ veterinärens råd om när antibiotika gör nytta.
  • Lämna in överbliven antibiotika på apoteket, istället för att använda eller slänga den.
  • Undvik att smitta vidare och att själv smittas - ha en god handhygien när du är i kontakt med djurets mat eller om ditt djur har ett sår.

Vad kan jag som ägare till hästar eller till djur som hålls för livsmedelsproduktion bidra med för att motverka antibiotikaresistens?

  • Friska djur behöver inte antibiotika. God miljö, bra skötsel och bra utfodring bidrar till god hälsa.
  • Ha en god hygien - tvätta händerna med tvål och vatten, använd rena skor och stövlar, kläder och utrustning i stallet och se till att transportmedel är rena.
  • Håll sjuka eller smittade djur åtskilda från friska djur för att motverka smittspridning.
  • Om du ska köpa in djur, tänk då på att fråga om det finns några sjukdomsproblem i säljarens besättning och fundera på hur du ska agera för att hindra att smitta når din besättning, till exempel genom att isolera inköpta djur en tid.
  • Följ veterinärens råd om när antibiotika behövs eller inte behövs.
  • Lämna in överbliven antibiotika på apoteket, istället för att använda eller slänga den.
  • Lär dig mer om smittskydd för lantbrukets djur på sajten smittsäkra.se
  • Har du häst kan du läsa SVAs checklista.

Kan antibiotikaresistenta bakterier spridas via maten?

Den viktigaste spridningsvägen är via direkt eller indirekt kontakt mellan infekterade personer eller djur. När det gäller livsmedel kan man smittas av antibiotikaresistenta magsjukebakterier som campylobacter och salmonella. Dessa bakterier behöver ofta inte behandlas med antibiotika men kan vara besvärliga att drabbas av.

En nyligen genomförd studie visar att det är låg risk att människor i Sverige idag smittas av resistenta bakterier via maten. För alla bakterier gäller det att man minskar risken att smittas genom att följa Livsmedelsverkets råd om god hygien i köket (se nedan). När man till exempel genomsteker kyckling och köttfärs dör bakterierna oavsett om de är resistenta eller inte.

Vilka råd är bra att följa för att undvika att få i sig bakterier via maten?

För att undvika att få i dig bakterier – följ Livsmedelsverkets vanliga råd om hygien i köket. De viktigaste är:

  • Tvätta händerna innan du börjar laga mat, men också direkt efter att du hanterat rått kött, inklusive kyckling.
  • Använd rena redskap, håll rent på arbetsbänken och diska knivar och skärbrädor noga när du skurit rått kött, inklusive kyckling.
  • Genomstek fågel och köttfärs, smaka inte på rå köttfärs.
  • Skölj grönsaker.

Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats.

Finns det antibiotikarester i kött som säljs i Sverige?

Inom EU finns strikta regler för hur mycket rester av antibiotika och andra läkemedel som får finnas i maten. Reglerna säger också att djur som behandlats med antibiotika inte får slaktas och man får inte tillvarata mjölk eller ägg inom ett visst antal dagar efter behandling. På så sätt ser man till att antibiotikaresterna i maten är så små att de inte är en hälsorisk. Tester visar att det kött som säljs i Sverige inte innehåller några eller extremt små mängder antibiotikarester. Det gäller både svenskt och importerat kött.

Antibiotika och miljön

Hur kan utsläpp av antibiotika i miljön bidra till antibiotikaresistens?

Den omfattande användningen av antibiotika i världen har lett till en ökning av resistenta bakterier som orsakar svårbehandlade infektioner. När antibiotika också hamnar i miljön, exempelvis i samband med tillverkning av antibiotika eller via läkemedelsrester som blivit kvar i urin och avföring efter antibiotikabehandling, riskerar problemet att ytterligare förvärras. Resistens kan då utvecklas och spridas mellan harmlösa miljöbakterier och sjukdomsframkallande bakterier. I vår yttre miljö finns gott om harmlösa bakterier som kan fungera som en reservoar för resistens. Om dessa bakterier utsätts för antibiotika ökar andelen resistenta bakterier i miljön.

Hur kan vi minska utsläppen av antibiotika i miljön?

Det är viktigt att produktion av antibiotika inte medför utsläpp som kan innebära risk för att resistens utvecklas. En annan åtgärd är att förbättra reningen av avloppsvatten så att tillflödet av antibiotika till miljön minskas. På individnivå och i hälso- och sjukvården kan alla bidra genom att bara använda antibiotika när det gör nytta. En annan åtgärd som man som patient kan göra för att antibiotika inte ska hamna i miljön är att lämna tillbaka överblivna läkemedel till apoteket.

Vad innebär märkningen antibakteriellt på vissa produkter?

En del produkter marknadsförs idag som antibakteriella. Det kan handla om skor, kläder, köksutrustning med mera. EU-regler säger att alla produkter som marknadsförs som antibakteriella ska märkas med namnet på det ämne som ger den påstådda antibakteriella effekten.

Behövs antibakteriella ämnen i produkter?

I vardagsvaror som kläder, skärbrädor, toalettsitsar behövs oftast inte en antibakteriell behandling för att klara hygienen. Oftast räcker det med tvål och vatten, disk- och tvättmedel för att hålla rent. Fråga i affären vad varan innehåller så att du kan göra ett medvetet val.