Frasbrand

Hösten 2015 drabbades nötkreatur i ett område mellan Falköping och Skara av sjukdomen frasbrand. Fem nya fall rapporterades året därpå. Många djur i området vaccinerades inför betessäsongen 2016. I augusti 2017 dog ett tiotal ej vaccinerade kalvar i sjukdom som sannolikt var frasbrand. Sjukdomen ses framför allt på unga nötkreatur, men även äldre nötkreatur och får kan drabbas.

Frasbrand orsakas av jordbundna bakterier och har ett mycket snabbt sjukdomsförlopp med gasbildning och nedbrytning av musklerna. En arbetsgrupp har bildats med syfte att informera om sjukdomen och underlätta anmälningsförfarandet vid misstanke om sjukdomen inför kommande betessäsonger. 

Anmäl nya sjukdomsfall till din veterinär

Om något av dina djur får frasbrand ska du anmäla detta till din besättningsveterinär. Det är viktigt att du som djurägare snabbt tar kontakt med din veterinär om du misstänker att något av dina djur drabbats.

Fall under 2017

I slutet av oktober dog en tjurkalv på bete mellan Skara och Falköping. Besättningen har tidigare så vitt man vet varit förskonad från frasbrand. Undersökande veterinär misstänkte frasbrand. Diagnosen har verifierats vid obduktion på laboratorium. Totalt har tre djur insjuknat i frasbrand, varav ett har klarat sig efter insatt behandling.

I augusti månad har ett tiotal ovaccinerade kalvar dött i frasbrand på ett bete utanför Falköping. Diagnosen frasbrand har ställts av undersökande veterinär utifrån kliniska fynd. Diagnosen har inte verifierats via obduktion. Vaccinerade kalvar på samma bete har inte drabbats. Efter utbrottet har samtliga ungdjur på betet vaccinerats. Inga nya fall har därefter upptäckts.

Fall under 2016

I början av november dog en fem månader gammal köttraskalv hastigt i frasbrand. Diagnosen har säkerställts via obduktion. Besättningen ligger en bit utanför det område som var värst drabbat 2015. Besättningens djur är inte vaccinerade mot frasbrand.

Tre fall av stallsmitta har konstaterats hittills under 2016 och även ett utbrott av smitta på bete har bekräftats på en mindre gård i området.

Besättningsveterinären anmäler till Länsstyrelsen

Om du som veterinär får in en anmälan om frasbrand ska du anmäla detta till Länsstyrelsen via e-post till: veterinar.vastragotaland@lansstyrelsen.se

Skriv Anmälan om frasbrand i ämnesraden

Anmälan ska innehålla:

  • Namn på anmälande veterinär
  • Namn på djurägare
  • Produktionsplatsnummer (PPN) på platsen
  • Ras på djuret
  • Antal drabbade djur
  • Är djuren vaccinerade?
  • Har några djur skickats iväg för obduktion?
  • Vilken typ av bete går djuren på?(Åkermarksbete/Naturbete/Annat)  

Vad hände hösten 2015?

I området norr/väster om Falköping drabbades 11 gårdar och cirka 50 djur dog på bete. Några enstaka fall av stallsmitta har rapporterats.  LRF och Gård- och Djurhälsan tog snabbt initiativ till ett lokalt stormöte för drabbade djurägare och andra intresserade för att diskutera den uppkomna situationen. Senare under hösten bildades en arbetsgrupp med representanter från Gård- och Djurhälsan, LRF, Växa Sverige, Distriktsveterinärerna, Stordjurveterinärerna i Vara och Länsstyrelsen för att sprida information om sjukdomen och få till stånd ett snabbt och enkelt sätt att anmäla misstanke om nya sjukdomsfall.

Kliniska symtom

Det första tecknet på sjukdomen är hälta, vanligen på ett bakben. Muskulaturen på benet blir först varm av den inflammatoriska processen, men allt eftersom förloppet fortgår bildar bakterien gifter (toxiner) som medför att vävnaden dör. Huden blir kall och gas bildas under huden. Förloppet går snabbt och djuren dör ofta inom ett dygn eller ännu snabbare.

Det går att behandla sjukdomen. Snabbt insatt behandling med en hög dos antibiotika (penicillin) är avgörande.  Bakterierna utsöndrar toxin som kan påverka organen så att till synes lindrigt sjuka djur ändå inte går att rädda trots tidig behandling.

Hur vet man säkert att det är frasbrand?

Gasen, som kan kännas under huden, har gett sjukdomen dess namn då den gör att det frasar under huden. På engelska kallas sjukdomen blackleg och vid obduktion ses typiska mörkfärgade (svartaktiga) områden av död vävnad i muskulaturen. Tyvärr uppvisar inte alla fall detta typiska utseende vid obduktion och sjukdomen kan av flera skäl vara svår att få bekräftad. Dels för att det kan vara svårt att odla fram clostridiebakterierna och dels för att clostridier ofta kan hittas i muskulatur och organ utan att djuren för den skull behöver ha dött av dessa bakterier. Anledningen till det är att idisslare normalt har olika sorters clostridiebakterier i våmmen och när döden inträffar börjar dessa ge sig ut i kroppen.

Frasbrand orsakas av en bakterie

Sjukdomen frasbrand är en bakteriesjukdom som orsakas av olika clostridiearter. Dessa bakterier är anaeroba, vilket innebär att de bara trivs och tillväxer i syrefattiga miljöer. De är sporbildande vilket betyder att de befinner sig i ett sorts vilotillstånd där de är mycket motståndskraftiga mot till exempel desinfektionsmedel.

Då bakterien finns i jord innebär just grävarbeten på bete en risk för att stöta på vilande bakteriesporer. Översvämningsmarker och blöta marker kan också utgöra en ökad smittrisk genom att bakterien kan överleva i syrefri miljö. Om självdöda frasbrandsmittade djur längre tillbaka i tiden grävts ned kan dessa utgöra en smittrisk om de grävs upp eller om bakterierna förs upp till ytan av vatten.

Djuren får i sig bakterierna via munnen och de sprids sedan i djuret till lever och muskulatur. Bakterierna kan vara vilande tills de syrefattiga (anaeroba) förhållanden uppstår som de behöver för att kunna föröka sig. Händelser som gör att det blir syrefattigt i muskeln kan vara selenbrist, trauman som stångskador, överansträngning med mera. Smittan sprids inte från nos till nos mellan djur. Däremot kan ett smittat eller dött djur urskilja mycket bakterier som ett annat djur kan få i sig via munnen.

Allt är inte frasbrand

Det finns många fler orsaker än frasbrand till plötsliga dödsfall på bete. dödsfallen kan orsakas av selenbrist, förgiftning, blixtnedslag, blodförgiftning och den fästingburna sommarsjukan men även av mjältbrand. Den främsta orsaken till att frasbrand är anmälningspliktig är att symtomen kan vara mycket lika de symtom som ses vid mjältbrand. Mjältbrand är en mycket allvarlig sjukdom som dessutom kan orsaka sjukdom på människa. Ta därför alltid kontakt med veterinär vid plötsliga dödsfall på betet för att man ska kunna utreda dödsorsaken.

Orsaker till halta djur kan vara olika former av vrickningar och skador av ben och klövar, samt klövspaltsinflammation.

Åtgärder vid Frasbrand

På kort sikt

Om din veterinär misstänker eller om ni fått fall konstaterade vid obduktion bör djuren flyttas från det smittade betet. Alla djur flyttas från betet, alternativt stallas in. Blanda inte de här djuren med andra djur. Nya fall och dödsfall kan uppträda även inne på stall. Det viktigaste är ökad övervakning för att snabbt kunna sätta in behandling vid hälta.

På lång sikt

Genom att vaccinera djuren bildas skyddande antikroppar. Det tar normalt några veckor för antikropparna att bildas. Ger man ytterligare en boosterdos 4-6 veckor efter den första vaccinationen  ökar antalet skyddande antikroppar väsentligt. Vaccineras moderdjuren får kalven i sig antikroppar genom råmjölken som ger kalven ett gott skydd i cirka två månader efter födseln. Kalvar ska inte vaccineras så länge de är skyddade av råmjölkens antikroppar eftersom effekten av vaccinationen då blir dålig eller uteblir. 

Erfarenheter från Öland, som hade stora problem med frasbrand i början 2000-talet, visar på god effekt av vaccinering. 

Vi rekommenderar därför alltid vaccination av betesdjur vid följande fall:

  • Om gården tidigare år haft fall av frasbrand.
  • Om närliggande gårdar har haft fall.
  • Om utfodring sker med ensilage skördad på marker där det funnits fall av frasbrand eller om det finns risk för jordinblandning i ensilage.
  • Om oron är stor.  

Om besättningen varit drabbad av frasbrand bör djuren under de följande åren vaccineras innan betesläpp. Kontakta din veterinär för att lägga upp en gårdsanpassad vaccinationsstrategi för din besättning!

På marknaden finns flera olika vacciner att tillgå som till exempel Miloxan, Covexin 8 och Heptavac. Vaccinerna har dokumenterat god effekt. Samtliga preparat är licenspreparat som besättningsveterinären får ansöka om licens för hos Läkemedelsverket. Det som skiljer vaccinerna åt är framför allt mängden vaccin som ska ges till varje djur, antal vaccinationer som behöver ges för att få fullgott skydd, samt tillgången av vaccin hos distributör/leverantör.  

För samtliga vacciner gäller att bruten vaccinförpackning måste förbrukas samma dag för att inte effekten ska gå förlorad. Det gäller därför att planera vaccinationerna för bästa effekt till rimlig kostnad. För det stora flertalet besättningar kommer djurägarna att kunna utföra vaccinationerna själv.  Samråd med din besättningsveterinär.  

För 2016 var rekommendationen att både äldre djur och kalvar skulle vaccineras.

Sammanfattning åtgärder vid frasbrand

  • Flytta djur från betet, alternativt stalla in djuren
  • Öka tillsynen så att behandling snabbt kan sättas in vid hälta
  • Obducera självdöda djur funna på bete
  • Vaccinera djuren