Vanliga frågor - fiberkabel

Här hittar du svar på några vanliga frågor (FAQ) som vi brukar få i samband med samråd för fiberkabel.

Frågor om vattenverksamhet

Om alla inblandade har godkänt fiberdragningen och vi bedömer att ingen skada av betydelse på naturen kommer ske, kan vi då låta bli att anmäla vattenverksamhet?

Svar: Det korta svaret är Ja. Förklaringen är att tillstånd eller anmälan behövs inte om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Tänk på att ni som verksamhetsutövare ska kunna visa på att ingen skada skett ifall att klagomål kommer in till Länsstyrelsen i ett senare skede. Ni kan exempelvis googla ”Miljöbalken 11 kap 12§” om ni vill läsa lagtexten som behandlar denna fråga.    

På vilket sätt kan vi visa för Länsstyrelsen att vi väljer att inte anmäla någon vattenverksamhet? 

Svar: I er digitala samrådsansökan till naturvårdsenheten kan ni i steg 15 av 17 skriva under ”Kompletterande information om projektet” något i stil med: ”Jag/vi bedömer (motivera gärna bedömningen) att anmälan om vattenverksamhet inte behövs då det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen kommer till skada.”  

Om vi väljer att med tryckning/styrd borrning förlägga ledningen under alla vattendrag och känsliga vattenmiljöer behöver vi då göra en anmälan?

Svar: Nej, tryckning och styrd borrning är metoder som Länsstyrelsen starkt rekommenderar. Länsstyrelsen anser att man på så vis inte ens utför någon anmälningspliktig vattenverksamhet.  Observera dock att skada kan uppkomma på landmiljö eller andra intressen och att Länsstyrelsen inom ramen för samrådet kan lämna råd och anvisningar om var ledningen ska gå fram.

Måste vi söka strandskyddsdispens hos kommunen innan vi lämnar in en anmälan om vattenverksamhet?  

Svar: Ja, kontakta kommunen för bedömning om dispens krävs om det inte finns något annat områdesskydd på platsen (ex naturreservat, natura-2000, kulturreservat). Förenklat kan man säga att en strandskyddsdispens eller besked om att det inte krävs dispens är en förutsättning för att Länsstyrelsen ska kunna hantera anmälan om vattenverksamhet. Finns annat områdesskydd så är det Länsstyrelsen som har ansvar för strandskyddsprövningar och endast i undantagsfall anser länsstyrelsen att det krävs en strandskyddsdispens för förläggning av fiberledning i ett vattenområde.  

Hur ser Länsstyrelsen på att lägga fiberledningen på en stolpe över ett vattendrag för att slippa ingrepp i vattnet?

Svar: Länsstyrelsen kan inte rekommendera detta förläggningssätt av flera anledningar:

  • En stolpe över ett dike kan medföra att man skapar problem vid framtida rensningar av diket. Finns markavvattningsföretag på platsen så har de en skyldighet och rättighet att underhålla sina dikens avbördningsförmåga (vattenavledande förmåga) och en försvårad rensning kan leda till skada för företaget.
  • Ledningen blir även mycket mer utsatt och sårbar när den inte ligger under mark.
  • En ledningsstolpe kan hindra framkomligheten i vattendrag där kajaker och båtar passerar.
  • Man kan också få problem med att material fastnar i stolpen och dämmer upp vattnet.

Länsstyrelsen rekommenderar istället att man förlägger ledningen på tillräckligt djup under vattendraget med styrd borrning/tryckning där det är möjligt och genom försiktig grävning där det inte går att trycka ledningen under.

Om vi inte vet på vilken specifik plats eller hur vi ska lägga ledningen i ett vattendrag eller sjö i ett tidigt skede, kan vi ändå komma in med en anmälan för att korta handläggningstiden?

Svar: Nej, det är först när man vet precis var arbetena ska utföras och hur det ska gå till som Länsstyrelsen kan göra en korrekt bedömning. I annat fall kommer det krävas kompletteringar med dessa uppgifter och handläggningsarbetet tar längre tid. En komplett anmälan från första början sparar tid.  

Frågor om naturvård

Kan vi förlägga fiberkabel igenom ett område som ingår i ängs- och betesmarksinventeringen, lövskogsinventeringen eller våtmarksinventeringen?

Svar: Ängs- och betesmarker som har en klassad naturtyp vill vi helst att ni undviker då dessa områden har höga naturvärden. Om det inte går att förlägga kabeln runt ängs- och betesmarken ska den plöjas ner. Om inte det heller går och schaktning krävs ska grässvålen försiktigt tas bort för att sedan läggas tillbaka överst när schaktet återfylls.

Lövskogarna som ingår i lövskogsinventeringen är klassade från 1-4. Klass 1 och 2 är de som har högst naturvärde och i dessa ska förläggning av fiberkabel undvikas. I klass 3 och 4 går det däremot oftast bra. Samma bedömning gäller våtmarksinventerade områden. I våtmarkerna är det dock extra viktigt att ni motverkar körskador.

Vad är ett skyddsvärt träd? Och vad gäller i närheten av dem?  

Svar: Ett skyddsvärt träd är ett träd som har höga naturvärden, bland annat för den biologiska mångfalden. En gammal grov ek kan vara hem för upp till 1500 olika arter och därför är det viktigt att träden bevaras och inte skadas.  

Dessa träd är skyddsvärda:

  • Träd som har en stamdiameter på > 70 cm.
  • Hålträd. Det innebär att de har en hålighet > 30 cm i stammen.
  • Hamlade träd. Det är träd där samtliga grenar beskärs med regelbundna intervall på mellan 3 och 20 år.
  • Träd som står i alléer.  

Vid dessa träd får fiberledningarna inte grävas ner eller körning med tunga maskiner ske innanför trädkronornas projektion på marken. Stor försiktighet ska iakttas vid arbetet så att trädens bark och grenar inte skadas av maskiner och redskap.

Vad är ett biotopskydd och vad gäller?

Svar: Biotopskydd är alléer, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsrösen i jordbruksmark, pilevallar, småvatten och våtmarker i jordbruksmark, stenmurar i odlingslandskap samt åkerholmar. För dessa biotoper gäller biotopskydd. Inom biotopskydd får inte vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Skulle en åtgärd krävas som kan skada ett biotopskydd och därmed naturmiljön måste en dispens sökas och sedan kommer en dispensprövning ske.

Är det ok att passera en stenmur genom tryckning/styrd borrning?  

Svar: Ja, så länge tryckningen/styrda borrningen börjar och slutar så pass långt ifrån stenmuren att den inte riskerar utsättas för sättningsskador.

Frågor om kulturmiljö

Måste jag som markägare ansöka om samråd för att dra fiberledning över mina egna marker?

Svar: Ja, om fiberkabeln berör allmänna intressen i form av exempelvis fornlämningar. Enligt Kulturmiljölagen måste man alltid samråda om man tänker göra något som kan tänkas beröra en fornlämning, oavsett om man äger marken eller ej.

Vi går nära fornlämningar, men inte i dem – det är väl okej?

Svar: Nej. Till varje fornlämning hör ett skyddsområde, olika stort för olika lämningar och inte utsatt på kartan. Inom detta område är all grävverksamhet tillståndspliktig.

Vi bor ju här och känner väl till våra fornlämningar, vi vet att vi inte kommer att beröra dem. Måste vi ändå samråda?

Svar: Ja, inom 50 m behövs ett första samråd. Sedan kan länsstyrelsen ändå bedöma att inget tillstånd behövs, men samråd måste alltid ske. Detta beror på att vissa fornlämningar inte syns ovan mark och därför kan vara svåra att avgränsa. Det beror också på att skyddsområdet är olika stort för olika fornlämningar.

Vi går nära en kyrka/en begravningsplats/ett byggnadsminne, måste vi samråda?

Svar: Ja. Det kan vara tillståndspliktigt så därför måste man samråda.  

Räcker det att skicka in en storkarta med sträckningen inritad, tillsammans med en beskrivning av hur vi går fram?

Svar: Nej. Det måste finnas en detaljerad karta, gärna med skalstock, som visar hur nära ni går, och som tydligt anger exempelvis på vilken sida om en väg ni lägger kabeln. Utan en sådan karta kan inte vi bedöma eventuell påverkan på

Krävs KML-samråd för ledningsförläggning i vatten?

Svar: Tillstånd krävs inte om ledningen bara läggs ner på botten. Om ledningen spolas eller grävs ner eller om man använder större tyngder behövs ett samråd för detta.