Spårskola

Ett par dagar efter den första snön har lagt sig, öppnas en helt ny värld. Plötsligt finns möjligheten att se vad alla djuren har haft för sig under natten när vi själva har legat och sovit gott i våra sängar!

​Historien om ett rovdjursspår

Här kan du se en berättelse om ett rovdjursspår.

Att urskilja vilka spår som tillhör vilket djur och hur många de var är inte alltid så lätt. Dessutom kan snön ställa till det så att spåren till exempel ser mycket större ut en vad de egentligen är. Därför är det alltid bra att spåra en längre sträcka. Ju längre man spårar desto säkrare blir man oftast på vad det är man ser. Sen är det alltid bra att spåra med en kompis. Då kan man resonera tillsammans om vad det är för spår man hittat.

En sak till: Se till att ta med en god matsäck, en bra spårbok, varma kläder och en vuxen om ni ska spåra långt!

 

Andra typer av spår 

Björnspillning. Foto: okänd

Det finns även andra spår som man kan hitta, till exempel:

  • bajs (spillning)
  • kiss (urin)
  • matrester
  • platser där djuren vilat (legor)
  • platser där djuren bor (gryt, bon eller lya)  
Björnspillning. Foto: okänd.  

Gångarter

Även om man vet vilket djur som lämnat spåren så kan de ändå variera i utseende. Detta beror på att djuren har olika gångarter. Ibland går de långsamt (gång), ibland lite fortare (trav) och ibland har de bråttom (galopp) eller jättebråttom (språng).  

Ålder och riktning

Lospår. Foto: Gillis Persson

Det är alltid bra att försöka lista ut hur gamla spåren är och åt vilket håll djuret gått. Genom att alltid försöka spåra bakåt (alltså inte i färdriktningen) så skrämmer man inte djuret. Framför allt om spåren är gjorda nyligen. Även vid äldre spår kan djuret ändå vara kvar i området, speciellt om det har tagit ett byte. Både varg och lo återvänder till sitt byte under flera dagar.