Åtgärder för att förbättra lax- och öringfisket

För att kompensera för vattenkraftsutbyggnadens skada på miljön och fisket är kraftbolagen skyldiga att finansiera årliga utsättningar av 175 000 lax och öringungar i Vänern.

Utöver dessa utsättningar sker ytterligare utsättningar för att främja fisket, främst genom Laxfondens regi. Under senare år har en minskad återrapportering av märkt fisk samt ett märkbart sämre fiske antytt en sämre överlevnad av den utsatta fisken vilket även konstaterats bland annat i Vättern. För att vända trenden och öka utbytet av utsättningarna inleddes 2008 ett samarbete mellan länsstyrelserna runt Vänern och Vättern samt berörda fiskodlare. Då problembilden är komplex har projektet inneburit flera olika typer av åtgärder och försök. 

Hittills har bland annat följande gjorts;

  • kontroll av fettfeneklippning 
  • försök med motionering av fisken i odling 
  • förbättrad tillsyn av fiskens hälsa och smoltifieringsgrad (fortlöpande)
  • försök med utsättning i kassar
  • förbättrad dokumentation (fortlöpande)
  • utökade märkningsförsök av bland annat ettårig och tvåårig smolt (pågår)
  • försök med skonsammare märkning/märken (pågår)  

Ett närliggande projekt drivs av Karlstad Universitet, finansierat av Fortum (Bra Miljöval), som syftar till att öka kunskapen om hur man kan producera mera naturlik smolt samt att försöka öka de vilda smoltens överlevnad förbi kraftverken i Klarälven.

Parallellt med vidtagna åtgärder pågår även arbete med en handlingsplan som ska utgöra ett styrdokument som förtydligar och underlättar länsstyrelsernas arbete. Planen kommer att beskriva viktiga åtgärder för att öka utbytet av utsatt smolt. Viktiga delar i planen är också att fastställa enhetliga upphandlings- och tillsynsrutiner, återkommande utvärderingar samt att belysa den långsiktiga finansieringen. Planen ska utgöra en kunskapssammanställning men också peka på kunskapsluckor som behöver täppas till för att kunna förbättra utsättningarna och därigenom fisket i sjön.

 

Fakta om smolt

De flesta lax- och öringungar har en naturlig drift att vandra nedströms till en sjö eller havet för att växa upp till vuxna individer. Under denna period i livet kallas de smolt, vilket bland annat innebär en fysisk anpassning till livet i sjön eller havet. I naturligt tillstånd sker smoltifieringen normalt vid 2-3 års ålder, medan den i odling ofta sker tidigare på grund av varmare vatten och snabbare tillväxt. Utsättning av odlad fisk bör göras under den tid fisken är i smoltstadiet, vilket är problematiskt då alla fiskar inte blir smolt samtidigt. 

Öring märkt med Carlinmärke, Foto: Tomas Loreth

Rapportera märkt fisk!

Syftet med de fiskmärkningar som görs är inte som många tror att mäta hur mycket fisk olika typer av fiskare fångar, utan att öka kunskapen om vad som påverkar laxfiskens överlevnad fram till fångsten. Genom att märka olika stammar av fisk, olika utsättningsplatser och olika stadier av utsättningsfisk (en- eller tvåsomrig fisk) kan man få en uppfattning om vad som ger det bästa utbytet (återfångst). Tyvärr är märkningar kostsamma och förhållandevis få fiskar kan märkas. Därför ar det också ytterst viktigt att alla märkta fiskar som fångas också rapporteras in. Sedan 2010 förekommer två olika typer av märken på den utsatta fisken, antingen ett vanligt Carlinmärke eller det nyare Floy-Tag.

Rapportering av båda märkestyperna görs enklast via webben genom ett formulär som finns att hämta på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Från och med 2009 bidrar Fortums och Sävenfors fiskodlingar till projektet genom utsättning av tre nya smolt nästkommande år för varje rapporterad märkbricka från lax och öring fångad i Vänern.