Råd och tips om nötkreatur

Här får du tips och råd om hur du åtgärdar de vanligaste problemen vid skötsel av nötkreatur.

Som djurhållare finns det många regler att hålla ordning på. En del känns naturliga, som att ge djuren tillräckligt med foder, medan. Andra kan det vara svårare att förstå nyttan med. Djurskyddsreglerna finns till för att se till att vi får bra livsmedel och/eller för att djuren ska ha det bra. En del av reglerna är gemensamma för hela EU.

Brister gällande renhet, kalvgömma, dränerande golv (spaltgolv), skaderisker i hagar och larm i kalvstall är de vanligaste bristerna vi ser när vi gör djurskyddskontroller av nötkreatur. Nedan får du tips om hur du kan planera och jobba med dina nötkreatur.

Renhet

Smutsiga djur är det ingen som vill ha och många kämpar hårt för att hålla djuren rena. Hur svårt det är beror mycket på vilket system man har. Jobbar man borta och bara har möjlighet att se till djuren morgon och kväll är det klokt att välja ett system som kräver mindre dagligt arbete.

Liggbås, spaltboxar för äldre ungdjur och tjurar samt djupströbäddar med gott om plats är system där djuren ofta håller sig rena. System med uppbundna tjurar, djur på långbås, ströbäddar med hög beläggning och utegångssystem där djuren väljer att ligga runt foderplatsen kräver större insatser från skötaren.

Det finns många mindre insatser man som djurägare kan sätta in för att hålla djuren rena. Har man djur inne är det bra att klippa dem direkt vid installning och eventuellt även någon gång under vintern. Ser man att något djur börjar bli smutsigt är det enkelt att borsta eller försiktigt skrapa bort begynnande gödselkokor innan det blivit stora kokor eller gödselpansar.

En väl fungerande ventilation och torr luft i ladugården gör att djuren har mycket lättare att hålla sig rena. Man kan behöva anpassa foderstaten så att gödseln inte blir alltför lös. Att skrapa och strö liggytor ofta och att använda båsavskiljare är också effektivt.

Har man precis så många djur som djurskyddslagen tillåter på ströbädden krävs det mycket arbete för att få bädden att fungera. Att minska antalet djur från till exempel 15 till 13 kan göra stor skillnad på bädden. En djupströbädd håller sig torrare om man strör ofta och lite.  

Går djuren ute är det väl investerade pengar att hårdgöra ytor runt foderplatser och ligghall. Djuren håller sig renare och det blir lättare att skrapa och köra foder.  Djuren ska inte behöva sjunka ner över lättklövarna i lera för att kunna ta sig till fodret, vattnet eller ligghallen.

Kalvgömma

Det kan vara lätt att glömma kalvgömma när det gäller kalvar i lösdrifter. En kalvgömma är ett utrymme där kalvarna kan komma undan de vuxna djuren. I naturen gömmer korna sina kalvar och kalvar har alltså en naturlig önskan att gå undan från kon. Finns det en kalvgömma brukar den vara mycket populär hos kalvarna.

Om kalvgömman alltid finns på plats, till exempel genom att den består av grindar som sitter fast i väggen och kan svängas ut när de ska användas, är det lättare att komma ihåg att ta fram den när det är dags.

Kalvgömma ska finnas i lösdrifter för kalvar upp till tre månader. Kravet gäller också utegångsdjur med tillgång till ligghall under stallsäsongen.

Dränerande golv

Spaltboxar är vanligt, inte minst för tjuruppfödning, eftersom det är ett platsbesparande och billigt system där djuren ofta håller sig rena. Reglerna för spaltboxar och andra dränerande golv har ändrats de senaste åren. Avståndet mellan spalten får till exempel inte vara lika stort som tidigare.

När spalten blir gammal kan den gå sönder eller halka snett. Detta måste man fixa till. Kor, kvigor med mindre än två månader kvar till kalvning och kalvar under en månad får inte hållas på heltäckande spaltgolv. Kalvar under fyra månader får inte hållas på hårt spaltgolv som trä eller betong. Nybyggda spaltboxar ska ha mjukt spaltgolv, till exempel av gummi, för alla djur.

Djur i spaltboxar får hållas på mindre yta än andra djur. Det är därför extra viktigt att man ser till att man inte har överbeläggning i spaltboxarna. Har djuren det för trångt kan de inte röra sig naturligt och lågrankade djur får svårare att komma åt att äta, dricka och lägga sig när de vill.

Överbeläggning ger sämre tillväxt. Sätt gärna en lapp på boxen där det står hur många djur av en viss storlek som får hållas i boxen. Golvet i boxen måste vara jämnt så att djuren kan utnyttja hela ytan.

Skaderisker i hagar

Det är lätt att man låter stängsel förfalla under vintern eftersom det är svårare att stängsla då och djuren ändå inte brukar rymma så års. Eftersom slaka och nedfallna stängsel lätt kan bli en skaderisk är det viktigt att man har stängslen väl sträckta även på vintern om man har djur i hagen.

Använder man både el och taggtråd ska eltråden sitta på distansisolatorer så att den inte kan falla ner på taggtråden och göra den strömförande. Strömförande taggtråd kan orsaka stor smärta och skador för djur som fastnar i den.

Maskiner och redskap ska inte förvaras i hagar där djuren går eftersom det är risk för att djuren skadar sig på dem. Plast och nät från ensilagebalar kan också vara en skaderisk och fastna i våm eller tarmar hos djuren.  Det är en bra rutin att ta bort allt som inte behövs för djuren i hagen.