Vitryggig hackspett

Den vitryggiga hackspetten är i dagsläget akut hotad och det behövs omfattande åtgärder på flera håll i landet för att åtgärda detta. Länsstyrelsen och flera andra aktörer deltar i det nationella arbetet med att skydda den vitryggiga hackspetten och dess livsmiljöer.
Vitryggig hackspett. Foto: Fredrik Wilde.

Åtgärdsprogram för vitryggig hackspett. Åtgärdsprogrammets första löptid gäller mellan åren 2005-2008. Ett nytt program är under revidering, men det gamla gäller tills ett nytt program fastställts.

Symbol för artrikedom

Det nationella åtgärdsprogrammet fastställdes 2005 med ambitiösa målsättningar för att skydda och återskapa lämpliga livsmiljöer för vitryggig hackspett. Programmet fokuserar främst på ”vitryggens” livsmiljö. Det beror på att de lövträdsrika skogar med stor mängd döda träd som den behöver också är viktiga för många andra hotade arter av exempelvis mossor, lavar, svampar, insekter och fåglar. Dessutom gynnas andra ganska vanliga småfåglar som till exempel stjärtmes och nötväcka. Vitryggen är en symbol för artrika lövskogar!

Så sent som på 1980-talet gick en svensk hackspettart ur tiden, mellanspetten. Utvecklingen för den vitryggiga hackspetten är skrämmande lik sin släktings och enligt den nationella rödlistan anses den i dag vara akut hotad. Sedan mitten på 1900-talet har populationen minskat från drygt 100 par till att i dagsläget endast omfatta enstaka par och ett tiotal ensamma individer. Läget är mycket allvarligt och omfattande åtgärder behövs på flera håll i landet för att kunna vända den negativa utvecklingen.

Vitryggens livsmiljö

För närvarande omfattas fyra regioner i Sverige; Värmland, Dalsland, Nedre Dalälvsområdet och Östra Småland av arbetet inom åtgärdsprogrammet. Arbetet med att skapa tillräckligt med livsmiljö för de lövskogsberoende arterna koncentreras till de särskilt viktiga trakter med lövträdsrika landskap som finns inom varje region. Detta görs för att skapa ett nätverk av bra livsmiljöer för de lövskogsberoende arterna. Forskning har visat att livsmiljöer som knyts ihop i nätverk ofta är viktigare för arterna än de livsmiljöer som ligger isolerat.

Trots att trakterna innefattar relativt stora områden är det bara en mindre del av marken i dessa trakter som har tillräckligt med lövträd för att vara intressant nog att satsa på. Lång tids påverkan och storskaliga förändringar i skoglandskapet har minskat tillgången på både skogar med mycket lövträd och skogar med riktigt gamla träd och döda stammar. I det gamla skogslandskapet fanns också mycket mer översvämningsmarker, sumpskogar och skogar som brunnit. I dessa var både lövträd och döda träd mycket vanligare än i nuvarande brukade skogar.

Arbetet med att skydda de mycket få återstående riktigt gamla lövskogarna bedrivs nu i linje med bland annat de nationella miljömålen ”Levande skogar” och ”Ett rikt växt- och djurliv”.

Efter ringbarkning av björkar kommer insekter till träden som snabbt blir föda åt vitryggen.

Aktiva åtgärder

För att snabbt få tillbaka bra livsmiljöer för dessa lövskogsarter behövs också, förutom att skydda de finaste miljöerna, aktiva åtgärder. De trädarter som vitryggen och dess följearter behöver mer av är framförallt asp, björk, al, och sälg. För att skapa död ved ringbarkas eller högkapas en mängd lövträd. Även inväxande och skuggande gran röjs bort eftersom många av de insekter som lever i lövrika skogar gynnas av att stammarna är solbelysta. För att få mer lövskog på lång sikt behöver ungplantor i vissa områden skyddas från alltför kraftigt viltbete. Då är stängsel ett effektiv sätt.

Naturvårdsbränning är den i särklass viktigaste åtgärden, svår att utföra men ger så mycket! En brand skapar mängder av död ved direkt och lockar till sig mängder av insekter. Efter branden får dessutom lövträden en chans att åter spira så att en ny lövskog kan växa upp och nyttjas av olika arter även i framtiden.

Flera aktörer deltar i arbetet med åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett och dess livsmiljöer. Förutom länsstyrelserna i Västra Götaland och de andra berörda länen medverkar Skogsstyrelser, Naturskyddsföreningen, skogsbolag (exempelvis Bergvik & Sveaskog) och markägarföreningar (exempelvis Södra). Samarbete är en förutsättning för att nå målet!

Uppföljning av åtgärder

Inventering av vedinsekter (potentiell vitryggsföda) pågår i utpekade vitryggslokaler i Dalsland och Värmland. Redan första året (2008) efter skötselåtgärd, det vill säga frihuggning av lövträd och skapande av död lövved, gav mycket gott resultat! Det var 53 procent fler arter i åtgärdade bestånd jämfört med de orörda (kontrollerna) och individantalet var så mycket som två till fyra gånger fler. Dessutom påträffades även ett antal rödlistade (hotade) arter samt helt nya artfynd för landskapet. Läs mer i rapporten Vedinsekter i vitryggområden.

Åtgärdsprogram som Västra Götalands län ansvarar för

Alkonblåvinge och klockgentiana 1)
Dalsländska kalkrika hällmarker
Ostronört 1)
Martorn 1)
Stor ögontröst 1)
Stäppartad torräng
Vitryggig hackspett
Vityxne (sydlig). 1)

1) Åtgärdsprogrammet har förlängts med en ny åtgärdstabell.