Ostronört

Åtgärdsprogrammet för ostronört syftar till att samordna de insatser som behövs för att ostronört ska kunna överleva i Sverige. Åtgärdsprogrammet berör Västra Götalands län och Hallands län.
Ostronört. Foto: Kaisa Malmqvist.
Ostronört. Foto: Kaisa Malmqvist
Åtgärdsprogrammets långsiktiga mål är att ostronört ska finnas på minst 20 lokaler och att det ska finnas minst 10 individer på varje lokal. Vid åtgärdsprogrammets start kände vi till arten från 15 lokaler, men det var bara 5 lokaler som hade fler än 10 plantor. Eftersom lokalerna är så få, kan slumpmässiga händelser på lokalerna få ödesdigra konsekvenser för populationen som helhet.

Vad förväntas vi göra i Västra Götalands län?

Åtgärder som föreslås är bland annat information till berörda markägare och andra som vistas i områden med ostronört. Dessutom behövs undersökningar av arten och övervakning av lokalerna. Detta för att klargöra vilka faktorer som påverkar ostronörts förmåga till kolonisation och överlevnad. Eftersom arten är så hotad bör också frön samlas in för förvaring på Nordiskt genresurscenter.

Inom åtgärdsprogrammet har det tagits fram en uppföljningsmanual, som är tänkt att användas vid årlig uppföljning av arten.

Här finns en redovisning av åtgärder för ostronört inom den första programperioden. Åtgärdsprogrammet har förlängts till år 2018.

Vad kan du göra?

Har du ostronört på din mark? Kontakta gärna Länsstyrelsen för rådgivning kring vilken skötsel som är lämplig.  

Ostronört och betesdjur

Ostronört är en pionjärart på steniga stränder och det är havet och vinden som styr förutsättningarna för arten och dess spridningsförmåga. Ostronört är troligen inte alls anpassad för en skötsel med betande djur. Erfarenheter från länet visar att ostronörten framförallt inte går ihop med fårbete. Får verkar benägna att gå långa sträckor över steniga stränder för att beta av plantorna. Kanske är konflikten mindre med andra betesdjur. På några lokaler i naturreservat har burar ställts ut över plantorna för att hindra betesdjuren från att äta upp bladverket.  

Allmänt om ostronört

Det är inte svårt att känna igen ostronört, men den kan vara svår att hitta bland stenar och block på en strand. En ostronörtplanta har krypande skott med blågröna ovala blad och den blommar med blåaktiga blommor i juli-augusti. Rotsystemet är kraftigt utvecklat för att plantan ska kunna hålla sig kvar under de tuffa förhållanden som kan uppstå i det exponerade strandläget.  

Orsakerna till ostronörtens tillbakagång är delvis okända, men en teori är att det mildare klimatet inte är gynnsamt för arten. Det krävs en lång köldperiod för att ostronörtfrön ska kunna gro. Dessutom är sannolikt isdrift i havsbandet viktigt för att arten ska kunna etablera sig på nya stränder. Detta genom att isdriften i viss mån får bort annan konkurrerande vegetation.

I augusti-september mognar ostronörtens frukter. Frukten består av uppblåsta nötter som har mycket god flytförmåga. Nötterna kan flyta långt, men om de sedan gror och etablerar sig på en ny plats har starkt samband med hur köldperioden infaller sig. Frön som sprider sig på hösten (före köldperioden) har större möjlighet att gro än frön som sprider sig senare.

Fridlysning

Ostronört är akut hotad (CR) i den svenska rödlistan och den är fridlyst. Det innebär att det är förbjudet att inom landet plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada vilt levande exemplar av arten. Det är också förbjudet att ta bort eller skada frön eller andra delar från denna art.  

Rapportera fynd av ostronört

Alla fynd av ostronört bör rapporteras till Artportalen. Där ligger även de fynd vi hittills känner till. Är du osäker på om det är ostronört du hittat? Hör av dig till Länsstyrelsen för att få hjälp med artbestämningen.