Martorn

Martorn är klassad som starkt hotad i Artdatabankens rödlista. Martorn har fått ett åtgärdsprogram som syftar till att samordna de insatser som behövs för att martorn ska kunna överleva i Sverige.
Martorn. Foto: Kaisa Malmqvist.

Målet för programmet är att martorn ska nå en gynnsam bevarandestatus. För att nå dit föreslår åtgärdsprogrammet:

  • restaurering av lokaler,
  • återkommande uppföljningar för att följa upp och se vilka åtgärder som fungerar,
  • informationsspridning om arten på Internet,
  • framtagande av informationsmaterial samt
  • eventuellt skydd av lokaler om det behövs.

Åtgärdsprogrammets första programperiod gällde under 2008-2012, men det har blivit förlängt till och med år 2017. Åtgärdstabellen i programmet har uppdaterats.

Redovisningen av den första programperioden.

Vad gör vi i Västra Götalands län?

Ett hot mot martorn är igenväxning av sandiga stränder. Detta framförallt från den starkt invasiva arten vresros. I Västra Götalands län har det gjorts både stora och små grävningsinsatser på Kosteröarna. Dels för att gräva bort vresrosen, och dels för att få fram mer blottad sand. Det är ännu för tidigt att säga om åtgärderna gett någon effekt på martornsbeståndet.  

Markstörning vid igenväxt martornslokal på Nord-Koster. Foto: Gunnar Flygh.

Plockning, bortröjning, tramp och slitage från badgäster lyfts ibland fram som ett hot. Skyltar har därför satts ut i naturreservat för att informera om martorn och för att vädja om hänsyn. Ett visst slitage från badgäster behöver inte vara ett hot, eftersom markstörningen kan ge blottad sand som i sin tur gynnar martorn. De enskilda plantorna är dock känsliga.

Martorn är en art som studerats i relativt liten omfattning och i flera arbeten efterlyses en ökad forskningsaktivitet kring artens ekologi och olika miljöfaktorer som påverkar dess förekomst. Inom åtgärdsprogrammet har det tagits fram en uppföljningsmanual, som är tänkt att användas vid årlig uppföljning av arten.  

Vad kan du göra?

Har du martorn på din mark? Kontakta gärna Länsstyrelsen för rådgivning kring vilken skötsel som är lämplig.  

Martorn förekommer på både betade och obetade marker. På Koster finns dock ett exempel på en lokal där man ändrade skötseln till slåtter med efterbete. Detta istället för att bara ha bete på marken. Något år senare kunde man konstatera att antalet martornsplantor hade ökat markant. Slåtter kanske också är en mindre konfliktfyllt skötsel på populära badstränder.  

Allmänt om martorn

Martorn (Eryngium maritimum) är lätt att känna igen och den liknar inte någon annan växt. Dess hårda, styva, handflikade blad med spetsiga flikar gör att den liknar en tistel. I Bohuslän kallas den ibland för ”kostertistel”. På Kosteröarna finns en av martornets rikaste förekomster i landet. Martorn växer på sandiga stränder och lokalerna kan vara både betade och obetade. Lokalerna utgör ofta populära badstränder för oss människor.  

Förutom på Bohuskusten (ca 20 lokaler) i Västra Götalands län, så förekommer arten i Hallands län (3 lokaler), Skåne (ca 15 lokaler) och Kalmar län (4 lokaler) samt på Gotland (17 lokaler). På flertalet av lokalerna är antalet individer litet.  

Martorn verkar ha kommit till Sverige i ganska sen tid. De första artuppgifterna är från 1800-talet och arten har hela tiden ansetts vara ovanlig. Sedan 1950-talet har några lokaler försvunnit, men några lokaler har också tillkommit. Fröna sprids sannolikt i första hand med vatten och man tror att fröna har en god förmåga att överleva längre perioder i saltvatten. Martornet kan också sprida sig vegetativt genom rotskott. Detta betyder att en etablering på en plats kan ha sitt ursprung i ett enda frö. Arten verkar ha dålig frögroning och etablering av nya groddplantor, vilket på sikt kan leda till att lokalerna består av endast ett litet bestånd av likåldriga plantor.  

Fridlysning

Martorn hör till de starkt hotade arterna (EN) i den svenska rödlistan och den är fridlyst. Det innebär att det är förbjudet att inom landet plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada vilt levande exemplar av arten. Det är också förbjudet att ta bort eller skada frön eller andra delar från denna art.

Rapportera fynd av martorn

Alla fynd av martorn bör rapporteras till Artportalen. Där ligger även de fynd vi hittills känner till. Är du osäker på om det är martorn du hittat?  Hör av dig till Länsstyrelsen för att få hjälp med artbestämningen.