Alkonblåvinge och klockgentiana

Alkonblåvingen är en hotad fjäril som är helt beroende av växten klockgentiana och speciella myror för att överleva.
Alkonblåvinge

Alkonblåvinge finns idag bara i sydvästra Sverige; i Västra Götalands, Hallands och Skåne län. Västra Götalands län har ett särskilt stort ansvar för arten. Under perioden 2007-2014 har arten påträffats på 18 lokaler i länet. På två av dessa har dock inga blåvingar setts sedan 2008. Glädjande nog upptäcktes en helt ny lokal i Essunga kommun 2014.

Åtgärdsprogrammet

Åtgärdsprogrammets första programperiod sträckte sig mellan 2007 och 2011. Det arbete som genomförts inom programmet under dessa år har sammanställts i en redovisning till Naturvårdsverket. Åtgärdsprogrammet har förlängts i ytterligare fem år, 2012-2016, med en uppdaterad åtgärdstabell.  

Vad gör vi i Västra Götalands län?

Arbetet med åtgärdsprogrammet är främst inriktat på att få till lämplig skötsel på de lokaler där alkonblåvinge finns kvar, att utöka dessa och att försöka öka antalet lokaler.

Alkonblåvingen har eftersökts på nya lokaler i Göteborg – Alingsås - Borås och flera nya lokaler har då hittats.

I Västra Götalands län inleddes årlig övervakning av alkonblåvinge 2003, som en del i den regionala miljöövervakningen. Från och med 2006 har uppföljningen utförts inom åtgärdsprogrammet. Uppföljningen har gjorts enligt den metodik som finns beskriven i programmet. Eftersom noggrann uppföljning är kostnadskrävande har vi från och med 2012 huvudsakligen följt lokaler där vi genomfört åtgärder.

Hur går det?

Den uppföljning som skett visar på en ökning av antalet blåvingar i länet sedan åtgärdsprogrammet inleddes. Till del kan detta hänga samman med ökade inventeringsinsatser.

Antalet alkonblåvingar utgår från skattningar baserat på antalet ägg/stängel vid inventeringarna. Studier av närbesläktade blåvingearter visar att en hona som mest lägger 150 ägg. Det verkliga antalet ägg som en hona lägger är dock sannolikt betydligt lägre.

Vilken skötsel fungerar?  

Bränning

Bränning tidigt på våren har genomförts på ett antal lokaler i länet. Det verkar som att denna åtgärd har en positiv effekt åren efter bränningen för att därefter att klinga av.  

Diagram klockgentiana på Maderna-Haketjärn, dellokal 8. Klicka på diagrammet för att visa större bild.

Maderna-Haketjärn, dellokal 8. Området brändes våren 2008. (Klicka på diagrammet för att visa en större bild). 

 

Diagram klockgentiana på Remmene skjutfält, dellokal 2. Klicka på diagrammet för att visa större bild.

Remmene skjutfält, dellokal 2. Området brändes våren 2009. (Klicka på diagrammet för att visa en större bild).

Röjning

På några av lokalerna har manuell röjning av mindre ytor testats. Vid röjningen har sly och buskar röjts bort och tuvtåteltuvor kapats med röjsåg. Allt material har därefter forslats bort. Effekterna av dessa insatser har varit positiva men på samma sätt som bränning verkar detta klinga av efter två år.

Diagram klockgentiana på Maderna-Haketjärn, dellokal 5. Klicka på diagrammet för större bild.

Maderna-Haketjärn, dellokal 5. Området röjdes hösten 2008. (Klicka på diagrammet för att visa en större bild).

 

Anpassad betesregim och bränning

På Tånga hed i Vårgårda har förekomsten för klockgentiana och alkonblåvinge ingått i en särskild betesfålla dit betesdjuren släppts in först i slutet av augusti. Vissa år har även vegetationen bränts på våren och kompletterande slyröjning utförts. Denna skötselregim har hittills varit väldigt positiv för både alkonblåvingen och klockgentianan.  

Diagram klockgentiana på Tånga hed. Klicka på diagrammet för större bild.

Tånga hed, sent betespåsläpp kombinerat med bränning vissa år. (Klicka på diagrammet för att visa en större bild).    

Bakgrund

Klockgentianan (Gentiana pneumonanthe) är en flerårig ört, som blir cirka 10 till 30 centimeter hög. Arten är en av de gentianaväxter i Norden som har störst blommor. Dess sambladiga krona är djupblå (ibland ljusblå eller vit) och femflikig, tre till fyra centimeter lång. Arten blommar normalt under perioden augusti – september (oktober).   Klockgentianan är flerårig och enskilda plantor kan bli flera decennier gamla. Fröna gror dock lättast i blottlagd jord och de unga plantorna är konkurrenssvaga och överlever därför bäst i miljöer som störs på olika sätt. Arten förekommer ofta nära stränder där erosion från vatten och is skapar ny blottad mark. Annan störning som kan vara gynnsam är tramp från betesdjur. Bränder har ofta ha en mycket positiv effekt för arten.

Klockgentianan finns i stora delar av Europa och i delar av Ryssland. I Sverige har arten sin utbredningstyngdpunkt i de sydvästra delarna av landet. Den växer i fuktiga miljöer som oftast domineras av blåtåtel (Molinia caerulea). I Västergötland är den idag känd från 130 lokaler, sex i Bohuslän, tre i Dalsland, fler än hundra i Småland och i Halland är den antecknad från minst 60 lokaler. I övriga landskap förekommer den på cirka 20 lokaler.

Alkonblåvingen (Maculinea alcon) är en medelstor blåvinge. Hanens vingöversidor är vackert blålila utan fläckar, eller med ett par diffusa mörka sådana och med brunfärgade vingkanter. Honans vingöversidor är gråbruna, ibland med viss förekomst av blålila nyanser. Vingundersidorna är ljust bruna med små svarta fläckar.

Alkonblåvingens hårdskaliga, vita ägg är väl synliga på klockgentianan.

I Sverige flyger vuxna fjärilar från mitten av juli till början av augusti. De livnär sig på nektar från olika blommande växter. Äggen läggs enbart på klockgentianans knopp. De vita hårdskaliga äggen kläcks efter någon vecka och larven äter sig genom basen på ägget ner i klockgentianans frökapsel. Där livnär den sig sedan i ungefär tre veckor på växten innan den ”släpper taget” och faller ner på marken. Där väntar den på att bli upphittad av en arbetare från en speciell rödmyreart (Myrmica sp.). Tack vare att fjärilslarven utsöndrar speciella doftämnen (feromoner) misstar myrorna den för en av dess egna larver och tar den med tillbaka till boet.  

Eftersom rödmyror inte rör sig över några stora ytor gäller det att det finns ett myrbo med rätt värdmyra inom två meters radie från klockgentianan där larven kläcktes om larven ska ha en chans att överleva. I myrboet kommunicerar larven med myrorna genom feromonerna och blir på så vis omhändertagen och matad. I gengäld får myrorna ett sött sekret från larven. Efter att ha tillbringat tio månader i myrboet förpuppas larven och kryper sedan ut när den är så gott som färdigutvecklad. Den klättrar upp på en växt, breder ut sina vingar och låter dom torka. När vingarna torkat är den flygfärdig. För fjärilslarver är risken stor att bli uppäten ovan jord och tillvaron i myrornas bo är mycket säkrare.

I Sverige förekommer alkonblåvinge idag i Skåne, Halland, Västergötland och Bohuslän. Totalt är den känd från cirka 40 lokaler men under senare år har den bara återfunnits på 19. Flest lokaler ligger i Västergötland, i ett stråk från Göteborg upp mot Herrljunga.

Historik och trender

Under hela 1900-talet skedde en dramatisk minskad djurhållning på fukthedarna. De flesta utmarksbetena och skogsbetena övergavs och de vidsträckta ljunghedarna planterades i stor utsträckning med skog. Ljunghedsbränning som skötselform inom jordbruket har också upphört. Detta har med stor sannolikhet inneburit att antalet lokaler med alkonblåvinge och klockgentiana drastiskt har minskat och också att de kvarvarande lokalerna nu ligger långt utspridda utan möjligheter till genetiskt utbyte och återetablering.

Hot

Alkonblåvingen och klockgentiana hotas framför allt av sentida förändringar i markanvändningen, framför allt upphörande ljunghedsbränning och utmarksbete. I området kring Göteborg beror alkonblåvingens tillbakagång främst på att dess livsmiljöer har exploaterats. Flera viktiga lokaler för arterna ligger inom militära övningsområden, där de gynnas av återkommande röjningar och bränder men också av alla de markblottor som de militära övningarna skapar (grävningar, skjutskador, körskador med mera).  

Förutom det största hotet med upphörande av bete så hotas klockgentianan dessutom av torrläggning och beskogning av mader och fuktängar. I anslutning till tätorter kan utfyllnad och exploatering av mader och kärrkanter vara ett hot. Ett annat allvarligt hot är ändrad vattenregim i sjöar och vattendrag. Detta kan göra att översvämningar uteblir (ett vanligt problem i många slättsjöar), eller att vegetationen dränks när sjöar används som vattenmagasin under sommaren (exempelvis Vänern).

Utan störning från hävd eller vatten kan klockgentianans mycket små och känsliga groddplantorna inte etableras, även om vuxna individer kan överleva mycket länge. Populationerna kan alltså vara mycket stabila, och till synes livskraftiga, medan en närmare undersökning avslöjar att de helt saknar unga plantor. På de allra flesta lokaler sker det idag ingen föryngring.  

Rödlistade

Både alkonblåvinge och klockgentiana är upptagna på den svenska rödlistan och där är alkonblåvingen placerad i kategori EN (starkt hotad) och klockgentiana i kategorin VU (sårbar). Alkonblåvingen är dessutom upptagen på IUCN:s globala rödlista men där placerad i kategori LR/nt (missgynnad).  

Fridlysning

Klockgentianan är fridlyst i hela landet. Det är förbjudet att inom landet plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada vilt levande exemplar av denna art. Det är också förbjudet att ta bort eller skada frön eller andra delar från denna art.  

Målsättningar

Syftet med åtgärdsprogrammet är att på längre sikt ge alkonblåvinge och klockgentiana gynnsam bevarandestatus i Sverige. Detta kräver att det finns reproducerande populationer som är tillräckligt stora inom de trakter där alkonblåvinge och klockgentiana finns idag. Inom varje sådan trakt bedöms att en population bör bestå av minst 5000 individer på lokaler som ligger inom spridningsavstånd från varandra. För klockgentianan är det långsiktiga målet att det ska finnas minst 15-20 lokaler med tillsammans minst 5000 reproducerande individer inom de trakter som pekats ut.

 

Åtgärdsprogram som Västra Götalands län ansvarar för

Alkonblåvinge och klockgentiana 1)
Dalsländska kalkrika hällmarker
Ostronört 1)
Martorn 1)
Stor ögontröst 1)
Stäppartad torräng
Vitryggig hackspett
Vityxne (sydlig). 1)

1) Åtgärdsprogrammet har förlängts med en ny åtgärdstabell.