Stäppartade torrängar i Västsverige

Åtgärdsprogrammet för stäppartade torrängar i Västsverige berör en lokalt förekommande typ av torräng med en mycket stor artrikedom. Vissa arter förekommer bara i denna typ av torräng. De torrängar som berörs av åtgärdsprogrammet hittar man bara i Falbygden i Falköpings kommun och Ätradalen i Ulricehamns kommun.
Fjädergräs, foto Kaisa Malmqvist

Åtgärdsprogrammet för stäppartad torräng i Västsverige löper över perioden 2011-2015. I Västra Götalands län uppgår arealen torräng till totalt cirka 90 hektar. Åtgärdsprogrammet är fastställt. Åtgärdsprogrammet tar särskilt upp arterna drakblomma (Dracocephalum ruyschiana), fjädergräs (Stipa pennata) och smalbladig lungört (Pulmonaria angustifolia).

Mål och åtgärder i åtgärdsprogrammet

Åtgärdsprogrammets långsiktiga mål är att fjädergräs, drakblomma och smalbladig lungört ska finnas i långsiktigt livskraftiga populationer och på sikt inte längre rödlistas. På längre sikt (10-20 år) bör minst 150 hektar stäppartad torräng hävdas. Sveriges stäppartade torrängar har följts upp, hävdats och restaurerats med avseende på igenväxning.

  • Drakblomma: Målet är en stabil population av minst 5000 reproducerande individer på minst 75 lokaler.
  • Fjädergräs: Målet är en stabil population av minst 3000 plantor.
  • Smalbladig lungört: Målet är en stabil population av minst 15 000 reproducerande individer på minst 170 lokaler.    

Pågående arbete i Västra Götalands län

I åtgärdsprogrammet finns flera kortsiktiga mål att nå på vägen, däribland:   

  • Återinventering av torrängarna. Detta genomfördes under 2007, se rapport 2010:37.
  • Förbättra kunskapen kring vilka arter som är kopplade till torrängar. Inventera gaddsteklar, fjärilar och skalbaggar (med flera) i syfte att få bättre kunskap om hur viktiga torrängarna är för dessa organismgrupper. Under 2009 gjordes flera insektinventeringar, se rapport 2010:08.
  • Ytterligare inventera andra organismgrupper (exempelvis svampar, mossor och lavar) i syfte att få bättre kunskap. Detta kvarstår att göra.
  • Röja och restaurera cirka 20 hektar torräng som idag är ohävdad. Detta pågår kontinuerligt.
  • Genomföra populationsstärkande åtgärder som inplantering och utökning av lokaler för fjädergräs och drakblomma. Detta påbörjades under 2010.
  • Se över befintlig skötsel och information till markägare och brukare. Pågår kontinuerligt.  

Länsstyrelsen har tagit fram en strategi för arbetet med stäppartade torrängar. Strategin bygger på de mål som finns uppsatta i åtgärdsprogrammet. I strategin görs en prioritering bland torrängarna när det gäller åtgärder som bränning, restaurering, insådd, markstörning, uppföljning, informationsinsatser med mera. Se länk till strategin.   Prioriteringskriterier är: 

  • förekomst av drakblomma eller smalbladig lungört, 
  • Natura 2000-objekt,
  • övrig artrikedom,
  • närhet till andra fina objekt,
  • storlek och om akuta åtgärder behövs för att inte naturvärdena ska försvinna.  

Strategin föreslår bland annat att 15 torrängar per år ska brännas. Bränning sker under tidigt vår och ger upphov till markstörning samt minskar risken för förnaansamling.

Vad kan du göra?

Har du en torräng på din mark? Kontakta gärna Länsstyrelsen för rådgivning kring vilken skötsel som är lämplig. Åtgärder du själv kan göra är till exempel att bränna fjolårsgräs under våren, genomföra slåttern eller anpassa betet till en tid som är anpassad efter de arter som är typiska för torrängar.  

Rapportera fynd av hotade arter 

Alla fynd av fjädergräs, drakblomma och smalbladig lungört bör rapporteras till Artportalen. Är du osäker på om det verkligen är någon av dessa arter du hittat, kan du höra av dig till Länsstyrelsen för att få hjälp med artbestämningen.  

Varför behövs åtgärdsprogrammet?

Torrängarna finns ofta på små åkerholmar, åsar eller tungor med åkermark runtomkring. Förr var Torrängarna delar i större ängslandskap men idag är jordbruket förändrat och storskaligare. Marken kring torrängarna har odlats upp. Torrängarna har blivit till små isolerade öar där det kan vara svårt att hitta en lämplig skötsel som gynnar de arter som är typiska för miljön. Här har åtgärdsprogrammet och de åtgärder som föreslås en viktig roll att fylla.  

Torrängarna och dess arter är beroende av någon slags hävd. Typen av hävd styr mycket av vilka arter man hittar i torrängen. Arterna gynnas många gånger också av en kalkrik jordart. Bete eller slåtter kan vara en bra skötsel. Problemet är om hävden blir för stark, för enformig eller sker vid fel tillfälle.  

Utbredning

Åtgärdsprogrammet berör framförallt Ätradalen i Ulricehamns kommun och Falbygden i Falköpings kommun, Västra Götalands län. På Länsstyrelsens GIS-sidor kan du zooma in närmare och se var torrängarna ligger, se GIS och kartor. Enstaka objekt förekommer också i Östergötlands, Jönköpings, Kalmar och Skåne län.

Drakblomma

Drakblomma, foto Benny Lönn

Drakblomma (Dracocephalum ruyschiana) är en flerårig kransblommig växt i familjen Lamiaceae. Drakblomman brukar blomma kring midsommartid och har tvåläppiga blå blommor i täta kransar i en axlik blomställning. Växtens greniga rotstock växer långsamt i sidled. En stor planta kan därför den vara mycket gammal. Arten har årligen följts upp under lång tid och populationen visar tyvärr en negativ trend. Man vet inte vilken typ av skötsel som är den optimala för arten. Förmodligen krävs det blottad jord för att den ska föröka sig. Arten är också mycket känslig och kan försvinna vid en oförsiktig röjning. Idag finns det omkring 50 lokaler med drakblomma i Västra Götalands län. Drakblomma är klassad som starkt hotad (EN) i Artdatabankens rödlista.

Fjädergräs

Fjädergräset (Stipa pennata) är ett flerårigt gräs som växer i tuvor och får upp till en meter långa strån. Blomningen sker kring midsommar. Fjädergräset är anpassat för att klara extrema torrår vilket är en konkurrensfördel gentemot andra arter. Fjädergräs har en mycket isolerad förekomst i Sverige och förekommer bara på tre lokaler i Västra Götalands län. Fjädergräset är mycket störningskänslig och kräver blottad jord för att kunna etablera nya plantor. Positivt är att arten verkar vara lätt att föröka. Fjädergräs är klassad som Akut hotad (CR) i Artdatabankens rödlista.

Smalbladig lungört

Smalbladig lungört (Pulmonaria angustifolia) tillhör familjen Strävbladiga (Boraginaceae). Även denna art är flerårig. Smalbladig lungört blommar normalt i maj och får då knippen med klarblå blommor på den greniga stjälken. När den blommat vissnar stjälken ner. Då växer istället bladen till och bladen kan stå gröna hela sommaren. Smalbladig lungört är också en art typisk för torrängarna, men den är inte lika känslig som fjädergräs och drakblomma. Det finns omkring 130 lokaler med smalbladig lungört i Västra Götalands län. Smalbladig lungört är klassad som starkt hotad (EN) i Artdatabankens rödlista.

Skydd som berör stäppartad torräng

Många av torrängarna ingår i naturreservat eller Natura 2000 och där gäller särskilda bestämmelser. Fjädergräs, drakblomma och smalbladig lungört är alla fridlysta. Det innebär att det är förbjudet att inom landet plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada vilt levande exemplar. Det är också förbjudet att ta bort eller skada frön eller andra delar från denna art, vilket gör att åtgärder som insamling av frön att använda för fröspridning kräver dispens från fridlysningsbestämmelserna.