GIS och kris - att använda kartor och geodata vid samhällsstörningar

Var brinner det? Hur många människor bor i området? Vilka vägar är avspärrade? Erfarenheter från tidigare samhällsstörningar visar att behovet av GIS-kompetens inom krishanteringen är väldigt stort (GIS=geografiska informationssystem). Länsstyrelsen, Västerås stad och Lantmäteriet ordnade därför ett seminarium på temat GIS och kris.

​Vid seminariet i Västerås den 19 oktober deltog ett 60-tal GIS-samordnare, beredskapssamordnare och kriskommunikatörer från Västmanland och angränsande län.

Varför GIS och kris?

Länsråd Ulrica GradinLänsrådet Ulrica Gradin inledde dagen med utgångspunkt i ett kolerautbrott i London 1854. Den kartering som då gjordes för att lokalisera källan för utbrottet ses som en av de tidigaste kända geografiska analyserna som har dokumenterats. Länsrådet lyfte därefter de utvärderingar som gjordes efter skogsbranden i Västmanland 2014. Ett genomgående tema i utvärderingarna var nämligen bristen på kartor och problemen med att dela geografisk information mellan aktörer. Hanteringen av skogsbranden lärde oss alltså hur viktigt det är med geografisk information och kartor vid stora samhällsstörningar, men också hur viktigt det är att olika aktörer kan samverka och samordna den geografiska informationen. Ulrica Gradin berättade också kort om hur Länsstyrelsen arbetar med GIS och kris och framför allt att vi behöver vidareutveckla det arbetet.

Ulrica Gradins presentation (pdf)

Ansvar, samverkan, handling

Anna JohanssonDagens moderator, Anna Johansson från Mälardalens högskola, berättade om regeringsuppdraget "Stärkt krisberedskap" som hon arbetade med på MSB. Utgångspunkten för uppdraget var erfarenheter från hanteringen av skogsbranden 2014, men även andra erfarenheter av krishantering och övningar. Uppdraget utmynnade i rapporten Ansvar, samverkan, handling: åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014. I rapporten fanns åtta åtgärdsförslag som lämnades över till regeringen. Ett av förslagen handlade just om att utveckla geodata och geostöd: Regeringen bör utreda hur tillgången till geodata och geostöd, samt ett aktörsgemensamt sätt att använda dessa, kan utvecklas för att effektivare förebygga och hantera olyckor och kriser.

Rapporten Ansvar, samverkan, handling: åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014

Anna Johanssons presentation (pdf)

Hur vet jag vad som finns och vad jag ska efterfråga?

Örjan WallersÖrjan Wallers från Lantmäteriet informerade om projektet "Samverkansövning med geodata" - Koordinat 16. Bakgrunden till projektet var bristen på övning av att utbyta geodata mellan aktörer. Syftet med projektet blev att hitta bättre former för att utbyta geodata och också att ta reda på vilka övningsformat som är lämpliga att använda och hur använder vi GIS-förmåga i krishanteringsarbetet?

En grundfråga i projektet var också: vad är egentligen GIS-förmåga? Vad behöver man kunna om GIS som beställare i en krissituation? Hur vet jag vad som finns och vad jag ska efterfråga? Och vad behöver personer med GIS-kompetens veta om krishantering för att kunna leverera relevant data?

En viktig del i projektet var också att koppla samman GIS-användning med Gemensamma grunder för samverkan och ledning.

Samverkansövning med geodata - Koordinat 16

Örjan Wallers presentation (pdf)

"Vad är en bra karta?"

Tryggt och säkertAnneli Sundvall och Anders Grönlund från Lantmäteriet presenterade projektet Tryggt och säkert. Tryggt och säkert är ett treårigt samverkansprojekt som utvecklar Norr- och Västerbottens kommuners förmåga att kommunicera digital geodata för samverkan före, under och efter en kris. De framgångsfaktorer för projektet som lyftes var:

  • en kunnig, extern konsult
  • ett väldigt konkret projekt – krishantering är ett tacksamt ämnesområde som väcker stort intresse.
  • arbetssättet – mycket praktiskt arbete i workshopformat.

Inom projektet delades kommunerna in i grupper och så åkte projektledarna ut till kommunerna och höll workshoppar. Tillsammans med kommunerna, utifrån deras risk- och sårbarhetsanalyser, valde de ut ett antal krisscenarier att arbeta utifrån. Som förberedelser inför workshopparna ordnades kunskapshöjande webbinarier via Skype.

Projektet avslutas med ett antal träningstillfällen nu under hösten där kommunerna ska leverera in geografisk lägesbild till Länsstyrelsen för sammanställning utifrån de olika krisscenarierna.

Anneli Sundvall avslutade med att lyfta en lärdom från projektet, nämligen vikten av att aktörer börjar prata med varandra om hur de ska utbyta geodata.

"- Börja någonstans – det behöver inte vara perfekt. Vad är en bra karta? Man måste börja prata med varandra om vad den ska användas till. Att göra något utan att veta varför det behövs går inte".

Projekt Tryggt och säkert

Anneli Sundvalls och Anders Grönlunds presentation (pdf) 

Geodata för blåljus och krisberedskap

Ulrika JohanssonUlrika Johansson från Lantmäteriet berättade om de olika samverkansprojekt som pågår med finansiering av MSB. Hon lyfte också de olika användargrupper, arbetsgrupper och forum som finns för att arbeta med och diskutera de här frågorna.

MSB ansvarar för arbetet inom "Strategifördjupningen inom krisberedskap och blåljus" utifrån den nationella geodatastrategin 2016–2020. Där ska man titta på behov och ta fram åtgärdsförslag. Ett viktigt mål är att säkra tillgången till enhetliga, uppdaterade och lättillgängliga geodataprodukter till nytta för en bred skara användare inom krisberedskap och blåljus på såväl nationell, regional som lokal nivå. Ett annat viktigt mål är att klarlägga vilka principer som bör tillämpas för hantering av sekretess för sammanställningar av geodata som var för sig inte är sekretessbelagda.

Ulrika lyfte webbportalen geodata.se. Geodatasamverkan är en överenskommelse mellan olika myndigheter och kommuner som ger tillgång till ett brett utbud av geodata. Ulrika föreslog alla att GIS-samordnare och krisberedskapare som har tillgång till geodataportalen sätter sig tillsammans och tittar igenom det material som finns där för att vara bättre förberedda vid en samhällsstörning.

Idag finns inget gemensamt kartstöd för blåljusaktörer, men sedan 2015 pågår utvecklingen av ett anpassat produktutbud för dem. Tillsammans med Trafikverket tar Lantmäteriet fram en gemensam bakgrundskarta för blåljusaktörer och nu finns en teslicens framme. Ulrika berättade att det också finns ett urval geodata som är avgiftsfri för ambulans och räddningstjänstverksamheter. Hon lyfte också Blåljuskollen som är tillgänglig för alla kommuner från 1 oktober. Det är en hjälp för kommuner att kvalitetssäkra utpekad fastighets-, väg-, och järnvägsdata för att underlätta blåljusaktörers arbete. Arboga är en av tre kommuner som hittills har gått igenom Blåljuskollen.

Lantmäteriet har en hel del tjänster att erbjuda vid samhällsstörningar och kontakten sker via Lantmäteriets TiB. Nu pågår ett arbete med att ta fram förslag till anvisningar och villkor för användning av Lantmäteriets geodata och tjänster vid krishändelser.

Geodata för blåljus

Testlicens gemensam bakgrundskarta

Blåljuskollen

Ulrika Johanssons presentation (pdf)

Hörde du Hesa Fredrik?

Anders ErikssonAnders Eriksson från MSB inledde med att berätta om hur MSB arbetar med crowdsourcing/svärmdata kopplat till GIS. Det är något som skulle kunna vara användbart vid en samhällsstörning, t ex kan allmänheten rapportera in iakttagelser som genererar en kartbild i realtid.

Det var Krisinformation.se som drog igång MSB:s arbete med crowdsourcing genom VMA-testet "Hörde du Hesa Fredrik?". Det har fallit väl ut, men man försökte också testa "Hörde du VMA i radion?", vilket inge genererade särskilt många svar.

Anders berättade också om satellitstödstjänsten Copernicus. Med hjälp av den kan man få tillgång till satellitfoton vid ex en storm, översvämning eller brand. För att få tillgång till tjänsten vid en händelse kontaktas MSB:s TiB. Vid en snabb förfrågan kan det ta från några timmar upp till 30 timmar innan man har tillgång till satellitbilder. Därefter tar det ytterligare tid att få fram bearbetade bilder och exempelvis kartor. Sverige har aktiverat Copernicus vid tre tillfällen: översvämning 2012, storm 2013 och skogsbranden i Västmanland 2014. All data är öppen och gratis.

MSB har också en portal för översvämningshot, där de har samlat ihop allt som har med översvämningskartering att göra.

Anders avslutade med att visa ingången karttjänster på MSB.se. Där finns bl a riktlinjer för kartor på webben, specifikation av symboler och riktlinjer för webbkartografi.

Crowdsourcing Krisinformation.se

Copernicus

MSB:s karttjänster

Anders Erikssons presentation (pdf)

"Low tech är ibland den bästa lösningen"

Dragi Ilic från Försvarsmakten, Militärregion Mitt, inledde med att berätta om det myndighetssamarbete Försvarsmakten ingår i gällande geodata. Försvarsmakten samarbetar med Lantmäteriet och MSB på nationell nivå, men länsstyrelserna är den samarbetspartner som man har tätast samarbete med på den civila sidan.

Försvarsmakten arbetar med geodata på olika nivåer. På regional nivå, dvs Militärregion Mitt, har man en geocell under uppstart. Lokala geoceller har också börjat dyka upp ute på förbanden, eftersom man där i praktiken ser behovet av kartor för att ha koll på terrängen. Geocellen är en enhet där man beställer kartor och där de skapas och skrivs ut.

Dragi lyfte vikten av produktion av papperskartor för Försvarsmakten. "Low tech är ibland den bästa lösningen".

Webbaserade GIS-verktyg för räddningstjänsten vid markrelaterade naturolyckor

Mats ÖbergMats Öberg från Statens geologiska institut, SGI, berättade om SGI:s uppdrag. De räknar på markstabilitet, utreder potentiella skred och riskområden. Deras mål är att minska risken för ras skred och stranderosion.

Från och med den första december 2015 har SGI en TiB-funktion som nås via SOS Alarm. SIG:s TiB har till uppgift att initiera och samordna myndighetens arbete vid akuta händelser rörande ras och skred. Vid akuta ärenden bistår SGI räddningstjänsten, annan kommunal instans och statliga myndigheter med expertkunskap för att undanröja hot och reducera skadeverkningar

Mats berättade om tre webbapplikationer som SGI har tagit fram för räddningstjänsten: RTJ Fält, GEOSTAB och VAKASTAB. Applikationerna nås från en gemensam startsida: http://gis.swedgeo.se/rtj/

Kontakta Mats Öberg på SIG för att få inloggningsuppgifter, mats.oberg@swedgeo.se.

Mats Öbergs presentation (pdf)

Länsstyrelsens geodata

Caroline Sindemark och Per Hedenbo berättade om de karttjänster och GIS-resurser som finns tillgängliga via Länsstyrelsen. Varje länsstyrelse har sin egen externa karttjänst, webbGIS, som är tillgänglig för allmänheten. På Länsstyrelsen webbplats finns också en länk till Länsstyrelsernas samlade webbGIS.

Caroline visade exempel på GIS-skikt som finns i webbGIS och som kan vara användbara ur ett krisperspektiv, exempelvis översvämningskartering och sårbarhet för naturolyckor.

Per berättade om Geodatakatalogen som är LST:s system för metadata. Med Geodatakatalogen kan du söka efter geodata från Länsstyrelserna. Katalogen innehåller alla länsstyrelsers öppna geodata.

Om du vill ha fram underlag från en viss länsstyrelse så kan du avgränsa din sökning efter ansvarig organisation.

Samtliga geodata du kan ladda ner från Geodatakatalogen är kostnadsfria.

Här finner du en direktlänk till Länsstyrelsen i Västmanlands externa webbGIS

Här finner du alla karttjänster (webbGIS) som länsstyrelserna erbjuder

Caroline Sindemarks och Per Hedenbos presentation (pdf)

GIS och kris i den stora och lilla kommunen

Johan Ahlström berättade om hur Västerås använder GIS i krishanteringsarbetet. Han tar sin utgång i skogsbranden 2014, där han ville kalla in en GIS-ingenjör till staben i ett tidigt skede, men fick höra att det inte behövdes. Strax därefter blev det dags att evakuera och då hade en GIS ingenjör verkligen behövts i staben. Vi måste lära av våra erfarenheter och myndigheter och kommuner måste bli snabbare på att ta fram kartor vid händelser.

Västerås stad jobbar med aktivt GIS i beredskapsplaneringen, exempelvis i RSA-arbetet. Exempel på användningsområden där man har förberett GIS-lager är utplacering av nödvattentankar och placering av trygghetspunkter. Johan tryckte på vikten av den här typen av förberedelser. I Västerås är det numera helt naturligt att ta in GIS-kompetens i krisledningsstaben. De som arbetar med GIS är också tätt sammankopplade med kriskommunikationsgruppen.

Något som Johan också lyfte var att i Västerås jobbar man aktivt med säkerhetsskydd och har det hela tiden i åtanke i det här arbetet.

Andreas Ahlsén gav en bild av hur det kan se ut med GIS-användning i en liten kommun. I Skinnskatteberg arbetar man knappt med GIS alls. Det finns ett stort behov och en vilja att arbeta med GIS, framför allt inom VA, teknik och krisberedskap, men kommunen har inte resurserna.

Johan Ahlströms presentation (pdf)